HJÄRTLANDA KYRKA

Hjärtlanda kyrkogård anlades i samband med att kyrkan byggdes
under 1100-talet. Endast ett utvidgningstillfälle är känt, i början
av 1900-talet. 1905 ska kyrkogården ha planerats och förmodligen
gjordes detta efter att utvidgningen genomförts. Ytterligare
en utvidgning var på förslag 1935 men detta avslogs eftersom det
föreslagna området, mellan kyrkogården och landsvägen, inte var
avsett för begravningar.
Klockstapeln har genomgått ett fl ertal restaureringar genom åren.
Det är osäkert när den uppfördes men att det var före 1829 framgår
genom att det då togs ett beslut om att reparera och infodra
den. Beslutet drogs dock tillbaka året efter och det bestämdes att
en materialbod skulle uppföras 1831. Av denna fi nns inga spår
idag. Klockstapeln blev till slut infodrad och rödfärgad någon gång
innan 1867 men redan 1885 var den i så dåligt skick att ringning
medförde fara och den renoverades efter förslag av byggmästare Johansson.
Under 1900-talet har klockstapeln renoverats fem gånger,
senast 1992.

Allmän karaktär
Hjärtlanda kyrkogård är relativt liten och kyrkan är centralt placerad
med någon förskjutning mot väster, vilket kan härledas till
utvidgningen i början av 1900-talet. Kyrkogården har en öppen
karaktär utan annan vegetation än den omgärdande trädkransen.
Gravvårdarna står i raka nord-sydliga rader riktade mot öster. De
finns i söder och öster, norr om kyrkan finns endast en gravvård.

Omgärdning
Kyrkogården omgärdas av en kallmur av natursten, beväxt med
sedumväxter, mossa och stensöta. I öster avgränsas kyrkogården av
ett svartmålat gjutjärnsstaket på en huggen granitsockel.

Ingångar
Den enda ingången finns i öster och har grindstolpar i granit med
konisk avslutning, Den smidda järngrinden har ett sirligt mönster
och är svartmålad.

Vegetation
Kyrkogårdens vegetation består av den ålderdomliga trädkransen
av lönn. Ett fåtal yngre träd fi nns. I norr fi nns en björk, i väster en
ask, i söder en lind och ingången flankeras av två kastanjer.

Gångsystem
Ett grusat område fi nns från ingången i öster, runt kyrkan och
klockstapeln till muren i väster.

Byggnader
Väster om kyrkan står en klockstapel. Det är osäkert när den uppfördes
men den fanns på platsen 1829. Stapeln är en klockbock
inklädd med rödfärgad locklistpanel med spånklädda snedsträvor.
Den spånklädda, lätt svängda huven har valmade hörn och kröns
av en oktagonal lanternin i vitt, rött och svart.

Gravvårdstyper
Gravvårdarna på Hjärtlanda kyrkogård är daterade mellan 1896
och 2006. De är relativt lika utspridda under 1900-talet med ett
visst överslag på 1960- och 70-talen, något som innebär att de flesta
gravvårdarna är av den låga och breda typen som blev modern under
1930-talet. Av dessa finns ett flertal äldre vårdar som är tungt
utsmyckade med klassiserande detaljer. Under 1900-talet förenklas
gravvårdarna till ett minimum av dekoration och under 1990-talet
blir det allt vanligare med asymmetriska former. De yngre vårdarna
är också i högre grad inspirerade av den naturliga stenen. En grusgrav
finns bevarad och ett antal vårdar har fl yglar som visar att de tidigare
varit kombinerade med en grusbädd. Ett fåtal vårdar med mer
höga och smala proportioner, främst i diabas, finns. Några vårdar
kan med sin begränsade storlek härledas till allmänna linjen. Vid
den västra murens södra del fi nns äldre gravvårdar uppställda. De
är överväxta med mossa och håller på att bli en del av muren. Ett
fåtal titlar förekommer, vanligast är kyrkovärden, nämndeman och
hemmansägaren i övrigt finns lantbrukare, kantor och folkskollärare
samt bonden bonden.