ÖSTRA NY KYRKA

FÖRSAMLING 1995 - ÖSTRA NY

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 788, 1900: 848, 1995: 354

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. Rönö utbruten senast omkring 1600.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger rätt lågt i det fornlämningsrika sprickdalslandskapet 20 km sydöst om Norrköping. På kyrkogården finns ett bisättningsrum. Invid kyrkan ligger prästgården, som nu utnyttjas för kyrkans barnverksamhet, samt ett lönebostället. Ett stycke från kyrkan, utefter landsvägen, återfinns en f.d. skola och lärarbostad samt f.d. fattighus.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av ett rektangulärt långhus med rakslutet korparti, en utbyggd halvrund sakristia i öster samt västtorn. Kyrkans byggnadshistoria är oviss. I den befintliga kyrkan torde murpartier återstå av en medeltida stenkyrka. Ett medeltida torn har funnits i väster, vilket dock ombyggts 1747. I samband med tornets ombyggnad hade av allt att döma långhuset befintlig bredd. Kyrkan omtalas som "nybyggd" 1821-22, i anslutning till den gamla kyrkans torn. Murar efter den medeltida föregångarens långhus torde dock ingå i norr, möjligen också i söder, medan korparti och sakristia uppfördes vid nämnda tillfälle.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkans murar är putsade i rosa med vita detaljer. Långhuset har sadeltak täckt av skiffer. Det kraftiga tornet har en karaktäristisk överbyggnad med lanternin och spira. Fönsteröppningarna är rundbågiga. Ingång i väster via tornets bottenvåning samt mitt på långhusets sydsida. Kyrkorummet har tunnvalv av trä vilande på en taklist med rundbågsfris. Interiörens nuvarande ljusa karaktär är resultatet av arkitekt Kurt von Schmalensees restaurering 1940-41, då altarväggens 1800-talsmålning övermålades, det gamla altarskåpet tillverkat i Lübeck ca. 1425-30 återinsattes och de öppna bänkarnas utsirade gavlar bytes mot de nuvarande strama, enkla. Orgeln från 1865. Predikstolen är från 1879.

Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003.

Kyrkogårdens historik
En geometrisk ägomätning över prästgården år 1699 visar kyrkogården som en rektangel,
dock något bruten i den södra muren. I det SV hörnet precis utanför kyrkogårdens
omgärdning redovisas ytterligare en rektangel, tolkningen av denna är osäker. Stödmuren i
söder skiljer den nya kyrkogården från den gamla. Hela kyrkogården omgärdas av en stenmur
med ingång i väster. Enligt uppgift bekostade kyrkoherden nya gjutjärnsgrindar till
kyrkogården 1871. Sydöst om kyrkan uppfördes ett gravkapell 1907. Det ligger på
kyrkogårdens nedre, sydöstra del och ansluter arkitektoniskt till kyrkobyggnaden med
spritputsade fasader avfärgade i rosa. Gravkapellet renoverades 1940 i samband med att
arkitekt Kurt von Schmalensee ledde renoveringsarbeten vid kyrkan. Gravkapellet försågs då
med kamin och nya bänkar och altare.

Kyrkan med omgivande kyrkogård ligger på Vikbolandet. Från väg 209 tar man av mot
Stegeborg och kommer några kilometer innan Slätbaken till Östra Ny. Kyrkogården har en
rektangulär planform i NNO-SSV riktning. Kyrkan ligger på kyrkogårdens norra del och
kyrkans långhus är orienterat i öst/väst.

Östra Ny kyrka
Östra Ny är en medeltida socken och omnämns 1383 som Ny sokn. Den medeltida kyrkans
tillkomst och utformning är mycket oklar. Sannolikt ingår delar av det medeltida tornet och
långhuset i den nuvarande kyrkan. Tornet fick sitt nuvarande utseende vid en ny- eller
ombyggnad 1747 och långhusets gestaltning härrör från en ombyggnad 1821-1822. Ritningar
till den senare utfördes av arkitekt Axel Almfelt vid Överintendentsämbetet. Kyrkan fick en
för tiden tidstypisk utformning i nyklassicism med putsade fasader, rundbågiga
fönsteröppningar och ett relativt flackt sadeltak. Det var ursprungligen spåntäckt, men försågs
med skiffer redan 1867. Fasaderna har en rosafärgad puts, som återfinns i flera färglager.
Huvudingången är via tornet i väster. En ingång finns även centralt placerad i södra
långhusmuren. Interiören präglas, trots ett flertal ombyggnader, av byggnadstidens ljusa och
luftiga kyrkorum. Kyrkomiljön har fortfarande kvar karaktären av socknens centrum med f d
prästgård och skolbyggnader.

BESKRIVNING AV KYRKOGÅRDEN
Kyrkogården saknar kvartersindelning men delas in i övre och nedre delen. Den övre delen
kallas det område som ligger närmast kyrkan. Kyrkogården har utvidgats söderut och detta
område benämns nedre delen. Runt större delen av kyrkogården löper en trädkrans av lindar.
Vid norra och nordöstra sidan finns utanför murarna sly och buskar av varierande trädslag.

Allmän karaktär
Kyrkan är belägen på kyrkogårdens norra sida i väst-östlig riktning. Flertalet av gravvårdarna
finns på den södra sidan. I det område som ligger närmast kyrkan, övre delen, är gravvårdarna
huvudsakligen äldre och högresta. I den sydligaste delen, den nedre delen, har de flesta
gravvårdar tillkommit senare. De är mestadels låga och breda.

Omgärdning
Väster: en kallmurad stödmur finns på västra sidan. Den är murad med oregelbunden
skiftgång och med stor variation av stenstorlek. Där kyrkogården har utvidgats söderut, ersätts
muren i väst av en hagtornshäck. Åtta lindar står utmed västra sidan. De tre som återfinns vid
hagtornshäcken är högre än de som står utmed muren.

Norr: utmed den norra sidan finns en kallmurad stödmur. Muren är väldigt bred här, ca 1,5
meter. Den är dessvärre delvis skadad, då stenar faller inåt mot kyrkogården och ut från
kyrkogården. Mot norr sluttar muren brant, och flera stenar har fallit ur murverket. Muren
täcks delvis på utsidan av jord och växtlighet. Det finns ingen direkt trädkrans utmed den
norra muren. Däremot finns växtlighet som utgörs av sly och buskage.
Öster: på den östra sidan går det en kallmurad stödmur. Denna är till stor del skymd bakom
jord och växtlighet, men framträder tydligt på flera ställen, exempelvis i det nordöstra hörnet.
Där kyrkogården utvidgats åt söder, ersätts muren av en häck av hagtorn. Utmed denna häck
finns fyra höga lindar. Vid den östra muren finns en blandning av sly och mindre träd som fått
växa fritt. De består av bland annat lönn. En stor ask står också utanför muren i kyrkans
östliga förlängning.
Söder: den södra sidan inramas av en hagtornshäck. Sex stycken höga lindar står vid denna
häck. Den södra delen har tillkommit senare. Mellan den övre och nedre delen av
kyrkogården finns det spår av den gamla södra muren. Den går inuti en grässlänt som avdelar
de båda områdena. Det är rätt stor höjdskillnad mellan de båda områdena. I grässlänten
framträder på en del håll stora stenar som med all säkerhet härrör från denna mur.

Ingångar
Väster: i den västra muren finns en svart pargrind av smidesjärn. Den består av ovaler och
stående fyrkantsjärn, med vågmönster och, upptill smidda knoppar på vågkrönen. Enligt
uppgift skulle denna grind ha bekostats av kyrkoherde Een, 1871. Grindstolparna är
rektangulära, murade och vitputsade. De har en list runt om, på ca tre fjärdedelars höjd upptill.
På den västra och östra sidan finns en oval fördjupning i murverket. Stolptopparna är
kopparplåtsbeklädda. På taket som är krönt finns en kopparstång med kula och stjärnfigur i
toppen.
Söder: på den södra sidan finns en grind i smidesjärn. Den är silver/gråmålad. På
grindhandtaget finns en märkning: Aronson Sweden. Grinden består av lodräta, vridna
stänger med bågar upptill med spiraler. Mot de övre kanterna är det ett cirkelmönster.
Grindstolparna är av grå granit.
Öster: i den östra häcken, strax invid gravkapellet, finns en svartmålad grind i järnsmide. Den
är märkt: JP Nr 7 på grindvredet. Grinden består av lodräta fält i rektangulärt mönster.
Grindstolparna är av granit. De är fyrkantiga, men inte rakhuggna.
Norr: i den norra muren finns en liten trägrind. Den är från 1800-talets andra hälft, enligt
uppgift. Dessvärre var grinden vid inventeringstillfället nästan överväxt men den verkade trots
detta ännu vara i relativt gott skick. Det finns inga grindstolpar, utan grinden är fäst i
murverket.

Vegetation
Väster: i väster står en trädkrans av lind. Utmed den västra muren är lindarna yngre, medan de
i den sydvästliga delen är äldre och högre. Totalt utmed den västra sidan finns åtta lindar. Vid
de båda grindstolparna i västgrinden växer på utsidan tallbuskage på båda sidorna, ca två
meter högt. Vid gränsen mellan mur och ytterhäck, på den södra delen, växer ett buskage av
snöbär. Häcken, av hagtorn, är ca 1,0-1,4 m hög.
Söder: hagtornshäcken utmed södra sidan är ca 1 m hög. Sex stycken lindar finns i
trädkransen.
Öster: utmed den östra sidan, ned mot söder finns en hagtornshäck, ca 1 meter hög. Mot den
östra muren, bakom gravkapellet är häcken ca 2 meter hög. Fram till gravkapellet, räknat från
söder, finns tre höga lindar. Bakom gravkapellet växer två höga tujor. Väster om gravkapellet
står två höga hagtornsträd.
Norr: utmed den norra sidan finns ingen trädkrans. Men den norra sidan angränsar till ett
naturområde där låga till höga träd växer vilt.

Gångsystem
Runt kyrkobyggnaden löper en grusgång av naturgrus i varierad storlek. Inom det övre
området går två grusgångar i nord-sydlig riktning. Den östra av dessa grusgångar leder ned till
det nedre området. Den gången fortsätter ned mot grinden i söder. Utmed södra sidan går en
grusgång. Från den östra grinden går en grusgång parallellt med den i söder. Dessa båda
gångar sammanbinds av två grusgångar i väst respektive öst, i nord-sydlig riktning. Mellan
gravraderna i nedre området finns rester av gångar av kalkstensplattor. Dessa är till större
delen överväxta av gräs.

Gravvårdstyper
På det övre området, närmast kyrkan finns de äldre gravvårdarna. De är till största delen
högresta och svart granit dominerar som material. En bevarad grusgrav med gjutjärnsstaket
finns bevarad, nr 215-217. Rester av en stenramsgrav finns, nr 204-205, men denna är inte
fullständig. Inom den nedre delen av kyrkogården utgörs gravarna av främst 1900-tals-gravar.
Gravvårdarna är låga, breda i granit, främst svart. I detta område finns spår av s.k. linjegravar,
nr 398 till 423. Många gravar är borttagna, men det går ändå att se att det har rörts sig om
linjevårdar. Systemet med linjegravar växte fram under slutet av 1700-talet. Det innebar att
begravningarna skedde på linje vartefter dödsfallen skedde. Äkta makar eller andra
familjemedlemmar begravdes inte bredvid varandra. Från början innebar systemet troligen
inte någon direkt statusskillnad men under 1800-talet övergick det till att bli en
gravläggning för dem som inte kunde eller ville betala för en gravplats. Systemet upphörde på
1960-talet.

Minneslund
Någon minneslund finns inte på Östra Ny kyrkogård.

Byggnader
I den södra delen av kyrkogården ligger ett gravkapell. Det byggdes 1907 och renoverades
1940. Det passar väl in i helheten på kyrkogården, då det har samma sorts puts som kyrkan.
På den norra sidan finns en äldre förrådsbyggnad med utedass i östra delen. Byggnaden har
fyra dörrar, varav två är dubbeldörrar och sitter mitt på byggnaden. De båda andra dörrarna
sitter på varsin sida om dessa mittendörrar, ut mot gavlarna. Framsidan har två rundbågiga
fönsteröppningar. Fasaden är täckt av locklistpanel i beigeaktig ton. Utanför kyrkogården, i
nordvästra hörnet finns en nybyggd förrådsbyggnad. Enligt uppgift är den byggd 2003. Den
används som förråd/kontor. Det finns även en toalett i den högra delen av byggnaden.

Övrigt
Väster om kyrkogården finns en stor grusad parkering. Denna omgärdas i väster och söder av
en kallmurad stenmur.
En parksoffa av enkel plankkonstruktion står utmed grusgången från gravkapellet i nedre
delen. En sådan står även utmed den södra långhussidan.
Runt om på kyrkogården finns lampor och strålkastare. De sitter på lyktstolpar som är målade
i roströd ton. Lampkuporna är av klart glas.

BESKRIVNING AV ENSKILDA KVARTER
Övre delen, nr 1-222

Området omfattar gravplats nr 1-222 och ligger närmast kyrkan på den övre delen. De flesta
gravar finns på den södra sidan. Norr om kyrkogården finns ett äldre förråd.

Allmän karaktär
I detta område finns de äldsta gravvårdarna.

Omgärdning
Mot väster omgärdas kyrkogården av en mur. I söder är muren dold under en grässlänt som
angränsar ned mot det nedre området. På östra sidan går en stödmur som inte är helt synlig, då
den döljs av buskage och jord. Utmed den norra delen går den norra muren.

Ingångar
I väster, med ingång mot kyrkans västtorn, finns en järnsmidesgrind. Mellan den övre delen
och det nedre området löper en grusgång. I den norra muren finns en liten trägrind som inte
längre används.

Vegetation
Rygghäckar av idegran på den södra sidan, ca 0,8 m till 1 m höga. Utmed den södra sidan,
mot väster, står en hög ask. Vid grusgången till nedre delen finns två täta buskage av tuja.
Utmed grusgången i sydöstra hörnet står en hög lind. En hög lönn står norr om gravkapellet.
Vid en gravvård på östra sidan står två höga tujor. På norra sidan, mot det nordvästra hörnet
står tre höga lindar. Fem lindar finns på utsidan av den västra muren. Vid västgrinden finns på
utsidan två tallbuskage på vardera sidan om grinden.

Gångsystem
Runt kyrkobyggnaden går en grusgång. Runt gravområdet på södra sidan går grusgångar.
Från mitten av kyrkans södra långhussida, och ned mot söder går en grusgång ända ned till
den södra ingången.

Gravvårdstyper
I detta område är flertalet gravvårdar av äldre karaktär. Ett första intryck som ges är att de
flesta är högresta stenar av svart granit. Utmed den norra muren finns gravvårdar från andra
hälften av 1800-talet. De är av ålderdomlig karaktär. Bland annat finns två gjutjärnskors och
en grusgrav med gjutjärnsstaket.

Byggnader
Förutom kyrkobyggnaden finns inom den övre delen ett äldre förråd.

Övrigt
Runt omkring kyrkogården finns lampor och strålkastare. Stolparna är målade i en roströd ton.
Lampan har en klar glaskupa.

Nedre delen, nr 223-573

Detta område ligger på kyrkogårdens södra del och är en utvidgning från den ursprungliga
kyrkogården.

Allmän karaktär
Området har en strikt karaktär med rygghäckar. Gravarna är till största delen tillkomna på
1900-talet. I det sydöstra hörnet finns ett gravkapell från 1907. Kyrkogården inramas av
häckar och trädkrans.

Omgärdning
På västra, södra och östra sidan omgärdas kyrkogården av en hagtornshäck. Den varierar från
1 m till 2 m i höjd. Den är som högst på östra sidan vid gravkapellet. Inuti häcken går ett
rostat nätstaket som troligen fungerat som inramning när häcken var nysatt och lågväxt. Runt
kyrkogården står lindar i trädkrans. På västra och östra sidan växer fyra stycken lindar på
vardera sidan, och på den södra sidan står sex stycken lindar.

Ingångar
En järnsmidesgrind finns på södra sidan. Den är målad i grå/silveraktig färg. Grindhandtaget
är märkt Aronson Sweden. Den består av lodräta, vridna stänger med bågar upptill med
spiraler. Upptill, utåt grindstolparna finns ett cirkelmönster. Grindstolparna utgörs av grå
granit. På östra sidan finns också en grind. Det är en svartmålad järnsmidesgrind. Den består
av ett rektangulärt mönster med lodrätta fält. På grindvredet finns märkningen JP Nr 7.
Grindstolparna är av granit.

Vegetation
Trädkransen är av lind och rygghäckarna består av tre stycken oxbärshäckar, tre
idegranshäckar samt två hagtornshäckar. Höjden på dessa varierar mellan 0,3 och 0,8 m. I
grässlänten mellan det övre och nedre området finns i sydvästra hörnet ett lövbuskage. På
vardera sidan om grusgången som går mellan de båda delarna, finns buskage av tuja. Vid
gravkapellet i sydöstra hörnet finns två hagtornsträd samt en stor lönn.

Gångsystem
Grusgångar av naturgrus går runt den södra delen. I mitten delas två gravområden av med en
grusgång som går från kyrkans södra långhussida och ut till den södra grinden. Från den östra
grinden går en grusgång längs med kyrkogården i öst-västlig riktning. Parallellt med denna
går en motsvarade gång i söder, i öst-västlig riktning. Dessa båda gångar sammanbinds av två
grusgångar på östra respektive västra sidan. Mellan gravarna, i mitten av gräsmattan, finns
spår av kalkstensplattor. De är delvis överväxta.

Gravvårdstyper
I detta område är flertalet gravvårdar av lägre, bredare sort. Här finns rester av ett
linjegravssystem.

Byggnader
Ett gravkapell byggt 1907 finns i det sydöstra hörnet. Det är sexkantigt och har samma sorts
spritputs som kyrkan.

Övrigt
Inom området finns lampor och strålkastare. De har en roströd målad stolpe och är sentida.
Lampkupan är av klart glas.