MUSKÖ KYRKA

Omgivningen
Muskö ligger i Stockholms södra skärgård cirka 65 km söder om Stockholm. Muskölandet begränsas i norr av Horsfjärden och i söder och väster av havsfjärden Mysingen. Vägen från fastlandet till Muskö går under vattnet i en 3 km lång tunnel som invigdes 1964. Det finns en stor örlogsbas vid Muskö, delvis insprängd i berget under ön.

Ett omfattande jordbruk och stora naturområden är en del av öns karaktär. Muskö har sedan länge dominerats av herrgårdarna Arbottna och Ludvigsberg med underlydande gårdar och torp. Båda gårdarna byggdes av möbelhandlare Levin i slutet av 1700-talet.
Ön har idag omkring 850 fastboende och en omfattade fritidshusbebyggelse. Vid kyrkbyn har i sen tid ett område med helårsbostäder vuxit upp bestående av villor, radhus och flerbostadshus.

Muskö kyrka och bebyggelsen i dess närhet har fram till modern tid varit öns centrum. Vid landsvägen öster om kyrkan ligger Muskös gamla sockencentrum med komministerbostad från omkring 1800, en f d tiondebod, ett brygghus, ett fattighus från 1890-talet, en skola som invigdes 1925 och det f d båtsmanstorpet Vallknopp. Byggnaderna är alla timrade och panelade.

Vid avtagsvägen upp till kyrkan ligger den f d klockarbostaden - en trävilla från 1903 - och Muskös gamla folkskola som uppfördes på 1840-talet. Den senare är en putsad envånig tegelbyggnad med mansardtak och fungerar i dag bl a som församlingshem.

Anläggningen
Muskö kyrka står vid en liten öppen plats i skogen på öns östra sida. Kyrkan omges av en plan kyrkogård vilken avgränsas med en häck innanför ett gunnebostängsel. Till kyrkogården kommer man genom tre smidda järngrindar. Grusgångar leder från grindarna till kyrkans entré. Över hela kyrkogården finns gravstenar, de äldsta är från mitten av 1800-talet. Flera gravhällar av kalksten som säkerligen legat på kyrkogården finns i det gamla skolhusets trappa. Väster om kyrkan finns en liten minneslund innanför en låg buxbomshäck.

Nordväst om kyrkan, på en av öns högsta punkter står kyrkans klockstapel, en enkel bockkonstruktion av 1600-talstyp. Huven består av ett spånklätt sadeltak med brädbeslagna gavlar. Den större klockan är enligt inskrift gjuten i juni 1752 av Johan Fahlsten i Stockholm. Lillklockan är gjuten i Stockholm 1665 av A Joh Meijer.

Ett stycke öster om kyrkan ligger församlingshemmet. Byggnaden uppfördes ursprungligen som skola i samband med att skolplikten infördes i början av 1840-talet. Sedan slutet av 1960-talet har byggnaden tillhört kyrkan som församlingshem. Öster om församlingshemmet ligger den f d klockarbostaden som inte längre tillhör kyrkan.

Kyrkobyggnaden
Muskö kyrka har en rektangulär form täckt med sadeltak. Kyrkan står på en stensockel med en stomme av trä. Från den södra fasaden skjuter det Levinska gravkoret ut. Det uppfördes av Adolf Ludvig Levin (1733-1807), Arbottna herrgård, under 1700-talets senare del. Koret är en tunnvälvd putsad tegelbyggnad med ingång från kyrkan.

FÖRSAMLING 1995 - MUSKÖ

BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 316, år 1900: 452, år 1995: 698

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Utbruten ur Västerhaninge 1731.

LÄGE OCH OMGIVNING - Muskö kyrka i Stockholms skärgård ligger lågt i landskapet i utkanten av den tidigare bygden men nu i tätorten.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Kyrka i trä med rektangulär form, vars östparti inrymmer ett smalare kor och flankerande utrymmen för sakristia och textilförvaring, samt ett gravkor av tegel i sydost.

I: Ett träkapell uppfördes runt 1630, med vapenhus i väster och sakristia i norr. Kyrkan var rödmålad och hade spåntak. Tunnvälvt tak över kyrkorummet, som också var försett med målningar. Under slutet av 1700-talet lät brukspatron Levin bygga till ett gravkor i tegel på kyrkans sydöstra sida. Endast gravkoret återstår.

II: Den nuvarande kyrkan härrör från 1877 och uppfördes efter ritningar av Johan Oskar Eriksson, intill det kvarstående gravkoret. Kyrkan hade ursprungligen en rektangulär plan med utbyggd sakristia i öster. Denna sakristia revs 1952 och utrymme för sakristia och textilkammare förlades på ömse sidor om det inbyggda koret.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Vitmålad träpanel och tak klätt med tegel. Altartavlan skänktes 1770 till den gamla kyrkan, predikstolen är ett arbete från 1600-talet.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.

HISTORIK FRÅN STOCKHOLMS LÄNS MUSEUMS KYRKOKARAKTÄRISERINGSPROJEKT
Muskö kyrka uppfördes och invigdes 1630. Kyrkan fick sin nuvarande form 1876-1877 då den genomgick en omfattande ombyggnad efter ritningar av en byggmästare Andersson. 1952 genomgick kyrkan ytterligare en stor ombyggnad under ledning av slottsarkitekten Ove Leijonhufvud. Kyrkan är uppförd i trä med en tillbyggnad i form av ett putsat gravkor från sent 1700-tal vid södra långsidan.
Muskö kyrka är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen.
Muskö socken omfattar förutom själva Muskön även de mindre öarna Långgarn, Märsgarn, Vitsgarn, Björnholmen och de öar som bildar Älvsnabbens hamn. Denna hamn är känd sedan medeltid, omnämnd första gången 1444 och var väl använd på grund av sitt djup och skyddade läge. Den låg dessutom lämpligt intill den gamla segelleden söderifrån upp till Stockholm. .
Socknen har övertagit namnet efter huvudön Muskö där kyrkan finns. Förleden sammanhänger med det bl a i Södermanland påträffade dialektordet musk "mörker, skugga" (jfr riksspråkets adjektiv svartmuskig). Inget närmare är känt om bakgrunden till namnet.
Den första kända kyrkan på Muskö byggdes förmodligen av byalag och stod på den plats som kallas kapellgärdet, cirka 200 meter nordväst om nuvarande kyrka. Riksamiralen Carl Carlsson Gyllenhjelm, som hade Arbottna som förläning lät riva kyrkan på 1620-talet och gav order om ett nytt kyrkobygge. Från den första kyrkobyggnaden härrör troligen nuvarande predikstol, vilken är daterad till 1620-tal.
Enligt traditionen ska Gustav II Adolf ha varit med om invigningen av Muskös nya kyrka innan han for till Tyskland för att delta i trettioåriga kriget 1630. Under 1800-talet blev kyrkan i allt sämre skick och 1868 godkände Överintendentsämbetet ritningar till en ny kyrka. Ritningarna som var utförda av byggmästare I Oskar Eriksson föreställde en putsad tegelkyrka med torn. Av ekonomiska skäl genomfördes inte bygget. Istället genomgick den befintliga kyrkan en kraftig ombyggnad efter ritningar av en byggmästare Andersson. Det är oklart hur mycket av den gamla kyrkans stomme som bevarades vid ombyggnaden. Kyrkan hade i sin ursprungliga form målningar över bibliska ämnen; Syndafallet, Moses, Kung David etc. Fragment av enkla målningar hittades i sekundärt läge vid restaureringen 1952. Bevarat från den tidigare byggnaden är även det Levinska gravkoret från sent 1700-tal.
1797 fick Muskö egen präst tack vare brukspatron Adolf Ludvig Levin som upplät bostad åt kapellpredikanten. Den f d prästgården, Sveden, är belägen söder om kyrkan och såldes av på 1960-talet.
1731 blev Muskö församling utbruten ur Västerhaninge. Sedan 1922 ligger församlingen återigen under Västerhaninge som annexförsamling.
KÄLLFÖRTECKNING
ATA, Antikvarisk-topografiska arkivet
Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet
SLM, Stockholms läns museum, arkivet
Andersson, Aron, Muskö kyrka, Sörmländska kyrkor 90, Eskilstuna 1946
Bonnier, Ann Catherine, Kyrkorna berättar, Uppsala 1987
Boethius, Ulf, Vägvisare till kyrkorna i Stockholms län, Uddevalla 1980
Nilsson, Christina, Kyrkguiden.Vägledning till kyrkorna i Stockholms stift, Stockholm 2001
Schnell, Ivar, Kyrkorna i Södermanland, Nyköping 1965
Svenskt ortnamnslexikon, Språk- och folkminnesinstitutet, Uppsala 2003

Uppgifterna är sammanställda av Stockholms läns museum 2007.

FÖRSAMLING 1995 - MUSKÖ

BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 316, år 1900: 452, år 1995: 698

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Utbruten ur Västerhaninge 1731.

LÄGE OCH OMGIVNING - Muskö kyrka i Stockholms skärgård ligger lågt i landskapet i utkanten av den tidigare bygden men nu i tätorten.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Kyrka i trä med rektangulär form, vars östparti inrymmer ett smalare kor och flankerande utrymmen för sakristia och textilförvaring, samt ett gravkor av tegel i sydost.

I: Ett träkapell uppfördes runt 1630, med vapenhus i väster och sakristia i norr. Kyrkan var rödmålad och hade spåntak. Tunnvälvt tak över kyrkorummet, som också var försett med målningar. Under slutet av 1700-talet lät brukspatron Levin bygga till ett gravkor i tegel på kyrkans sydöstra sida. Endast gravkoret återstår.

II: Den nuvarande kyrkan härrör från 1877 och uppfördes efter ritningar av Johan Oskar Eriksson, intill det kvarstående gravkoret. Kyrkan hade ursprungligen en rektangulär plan med utbyggd sakristia i öster. Denna sakristia revs 1952 och utrymme för sakristia och textilkammare förlades på ömse sidor om det inbyggda koret.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Vitmålad träpanel och tak klätt med tegel. Altartavlan skänktes 1770 till den gamla kyrkan, predikstolen är ett arbete från 1600-talet.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.

Muskö kyrka uppfördes och invigdes 1630. Kyrkan fick sin nuvarande form 18761877 då den genomgick en omfattande ombyggnad efter ritningar av en byggmästare Andersson. 1952 genomgick kyrkan ytterligare en stor ombyggnad under ledning av slottsarkitekten Ove Leijonhufvud. Kyrkan är uppförd i trä med en tillbyggnad i form av ett putsat gravkor från sent 1700-tal vid södra långsidan.

Muskö kyrka är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen.

Muskö socken omfattar förutom själva Muskön även de mindre öarna Långgarn, Märsgarn, Vitsgarn, Björnholmen och de öar som bildar Älvsnabbens hamn. Denna hamn är känd sedan medeltid, omnämnd första gången 1444 och var väl använd på grund av sitt djup och skyddade läge. Den låg dessutom lämpligt intill den gamla segelleden söderifrån upp till Stockholm.

Socknen har övertagit namnet efter huvudön Muskö där kyrkan finns. Förleden sammanhänger med det
bl a i Södermanland påträffade dialektordet musk mörker, skugga (jfr riksspråkets adjektiv svartmuskig). Inget närmare är känt om bakgrunden till namnet.

Den första kända kyrkan på Muskö byggdes förmodligen av byalag och stod på den plats som kallas kapellgärdet, cirka 200 meter nordväst om nuvarande kyrka. Riksamiralen Carl Carlsson Gyllenhjelm, som hade Arbottna som förläning lät riva kyrkan på 1620-talet och gav order om ett nytt kyrkobygge. Från den första kyrkobyggnaden härrör troligen nuvarande predikstol, vilken är daterad till 1620-tal.

Enligt traditionen ska Gustav II Adolf ha varit med om invigningen av Muskös nya kyrka innan han for till Tyskland för att delta i trettioåriga kriget 1630. Under 1800-talet blev kyrkan i allt sämre skick och 1868 godkände Överintendentsämbetet ritningar till en ny kyrka. Ritningarna som var utförda av byggmästare I Oskar Eriksson föreställde en putsad tegelkyrka med torn. Av ekonomiska skäl genomfördes inte bygget. Istället genomgick den befintliga kyrkan en kraftig ombyggnad efter ritningar av en byggmästare Andersson. Det är oklart hur mycket av den gamla kyrkans stomme som bevarades vid ombyggnaden.

Kyrkan hade i sin ursprungliga form målningar över bibliska ämnen; Syndafallet, Moses, Kung David etc. Fragment av enkla målningar hittades i sekundärt läge vid restaureringen 1952. Bevarat från den tidigare byggnaden är även det Levinska gravkoret från sent 1700-tal.

1797 fick Muskö egen präst tack vare brukspatron Adolf Ludvig Levin som upplät bostad åt kapellpredikanten. Den f d prästgården, Sveden, är belägen söder om kyrkan och såldes av på 1960-talet.

1731 blev Muskö församling utbruten ur Västerhaninge. Sedan 1922 ligger församlingen återigen under Västerhaninge som annexförsamling.

Omgivningen
Muskö ligger i Stockholms södra skärgård cirka 65 km söder om Stockholm. Muskölandet begränsas i norr av Horsfjärden och i söder och väster av havsfjärden Mysingen. Vägen från fastlandet till Muskö går under vattnet i en 3 km lång tunnel som invigdes 1964. Det finns en stor örlogsbas vid Muskö, delvis insprängd i berget under ön.

Ett omfattande jordbruk och stora naturområden är en del av öns karaktär. Muskö har sedan länge dominerats av herrgårdarna Arbottna och Ludvigsberg med underlydande gårdar och torp. Båda gårdarna byggdes av möbelhandlare Levin i slutet av 1700-talet.
Ön har idag omkring 850 fastboende och en omfattade fritidshusbebyggelse. Vid kyrkbyn har i sen tid ett område med helårsbostäder vuxit upp bestående av villor, radhus och flerbostadshus.

Muskö kyrka och bebyggelsen i dess närhet har fram till modern tid varit öns centrum. Vid landsvägen öster om kyrkan ligger Muskös gamla sockencentrum med komministerbostad från omkring 1800, en f d tiondebod, ett brygghus, ett fattighus från 1890-talet, en skola som invigdes 1925 och det f d båtsmanstorpet Vallknopp. Byggnaderna är alla timrade och panelade.

Vid avtagsvägen upp till kyrkan ligger den f d klockarbostaden - en trävilla från 1903 - och Muskös gamla folkskola som uppfördes på 1840-talet. Den senare är en putsad envånig tegelbyggnad med mansardtak och fungerar i dag bl a som församlingshem.

Kyrkomiljön
Muskö kyrka står vid en liten öppen plats i skogen på öns östra sida. Kyrkan omges av en plan kyrkogård vilken avgränsas med en häck innanför ett gunnebostängsel. Till kyrkogården kommer man genom tre smidda järngrindar. Grusgångar leder från grindarna till kyrkans entré. Över hela kyrkogården finns gravstenar, de äldsta är från mitten av 1800-talet. Flera gravhällar av kalksten som säkerligen legat på kyrkogården finns i det gamla skolhusets trappa. Väster om kyrkan finns en liten minneslund innanför en låg buxbomshäck.

Nordväst om kyrkan, på en av öns högsta punkter står kyrkans klockstapel, en enkel bockkonstruktion av 1600-talstyp. Huven består av ett spånklätt sadeltak med brädbeslagna gavlar. Den större klockan är enligt inskrift gjuten i juni 1752 av Johan Fahlsten i Stockholm. Lillklockan är gjuten i Stockholm 1665 av A Joh Meijer.

Ett stycke öster om kyrkan ligger församlingshemmet. Byggnaden uppfördes ursprungligen som skola i samband med att skolplikten infördes i början av 1840-talet. Sedan slutet av 1960-talet har byggnaden tillhört kyrkan som församlingshem. Öster om församlingshemmet ligger den f d klockarbostaden som inte längre tillhör kyrkan.

Kyrkobyggnaden
Muskö kyrka har en rektangulär form täckt med sadeltak. Kyrkan står på en stensockel med en stomme av trä. Från den södra fasaden skjuter det Levinska gravkoret ut. Det uppfördes av Adolf Ludvig Levin (1733-1807), Arbottna herrgård, under 1700-talets senare del. Koret är en tunnvälvd putsad tegelbyggnad med ingång från kyrkan.

HISTORIK FRÅN STOCKHOLMS LÄNS MUSEUMS KYRKOKARAKTÄRISERINGSPROJEKT
Muskö kyrka uppfördes och invigdes 1630. Kyrkan fick sin nuvarande form 1876-1877 då den genomgick en omfattande ombyggnad efter ritningar av en byggmästare Andersson. 1952 genomgick kyrkan ytterligare en stor ombyggnad under ledning av slottsarkitekten Ove Leijonhufvud. Kyrkan är uppförd i trä med en tillbyggnad i form av ett putsat gravkor från sent 1700-tal vid södra långsidan.
Muskö kyrka är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen.
Muskö socken omfattar förutom själva Muskön även de mindre öarna Långgarn, Märsgarn, Vitsgarn, Björnholmen och de öar som bildar Älvsnabbens hamn. Denna hamn är känd sedan medeltid, omnämnd första gången 1444 och var väl använd på grund av sitt djup och skyddade läge. Den låg dessutom lämpligt intill den gamla segelleden söderifrån upp till Stockholm. .
Socknen har övertagit namnet efter huvudön Muskö där kyrkan finns. Förleden sammanhänger med det bl a i Södermanland påträffade dialektordet musk "mörker, skugga" (jfr riksspråkets adjektiv svartmuskig). Inget närmare är känt om bakgrunden till namnet.
Den första kända kyrkan på Muskö byggdes förmodligen av byalag och stod på den plats som kallas kapellgärdet, cirka 200 meter nordväst om nuvarande kyrka. Riksamiralen Carl Carlsson Gyllenhjelm, som hade Arbottna som förläning lät riva kyrkan på 1620-talet och gav order om ett nytt kyrkobygge. Från den första kyrkobyggnaden härrör troligen nuvarande predikstol, vilken är daterad till 1620-tal.
Enligt traditionen ska Gustav II Adolf ha varit med om invigningen av Muskös nya kyrka innan han for till Tyskland för att delta i trettioåriga kriget 1630. Under 1800-talet blev kyrkan i allt sämre skick och 1868 godkände Överintendentsämbetet ritningar till en ny kyrka. Ritningarna som var utförda av byggmästare I Oskar Eriksson föreställde en putsad tegelkyrka med torn. Av ekonomiska skäl genomfördes inte bygget. Istället genomgick den befintliga kyrkan en kraftig ombyggnad efter ritningar av en byggmästare Andersson. Det är oklart hur mycket av den gamla kyrkans stomme som bevarades vid ombyggnaden. Kyrkan hade i sin ursprungliga form målningar över bibliska ämnen; Syndafallet, Moses, Kung David etc. Fragment av enkla målningar hittades i sekundärt läge vid restaureringen 1952. Bevarat från den tidigare byggnaden är även det Levinska gravkoret från sent 1700-tal.
1797 fick Muskö egen präst tack vare brukspatron Adolf Ludvig Levin som upplät bostad åt kapellpredikanten. Den f d prästgården, Sveden, är belägen söder om kyrkan och såldes av på 1960-talet.
1731 blev Muskö församling utbruten ur Västerhaninge. Sedan 1922 ligger församlingen återigen under Västerhaninge som annexförsamling.
KÄLLFÖRTECKNING
ATA, Antikvarisk-topografiska arkivet
Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet
SLM, Stockholms läns museum, arkivet
Andersson, Aron, Muskö kyrka, Sörmländska kyrkor 90, Eskilstuna 1946
Bonnier, Ann Catherine, Kyrkorna berättar, Uppsala 1987
Boethius, Ulf, Vägvisare till kyrkorna i Stockholms län, Uddevalla 1980
Nilsson, Christina, Kyrkguiden.Vägledning till kyrkorna i Stockholms stift, Stockholm 2001
Schnell, Ivar, Kyrkorna i Södermanland, Nyköping 1965
Svenskt ortnamnslexikon, Språk- och folkminnesinstitutet, Uppsala 2003

Uppgifterna är sammanställda av Stockholms läns museum 2007.