HEDVIGS KYRKA

Hedvigs kyrka invigdes 1673 som församlingskyrka till den nybildade Tyska församlingen i Norrköping. Kyrkan byggdes i en förenklad barock med korta och breda proportioner och kraftiga strävpelare. Den ligger i västöstlig riktning och har ett rektangulärt långhus med tresidigt avslutat kor i samma bredd. Sakristia finns i norr och ett lågt och kraftigt torn i väster. Fasaderna är sprutputsade och målade i tegelstensimitation med vita fogar. Långhus och kor täcks av ett valmat sadeltak med dubbla takfall, skivtäckt med falsad kopparplåt. Tornet avslutas med en hög träöverbyggnad med kantig lanternin med fyra urtavlor och svängd spira, allt klätt med koppar. Kyrkans fönsteröppningar och fönsterbågarna i trä är spetsbågiga. Huvudingång och två sidoingångar finns i väster. Hedvigs kyrka ligger i stadsmiljön vid Tyska torget.

F D KYRKOGÅRDEN
Runt Hedvigs kyrka anlades en kyrkogård med muromgärdning och ingångsportal. 1811 beslutade man att upphöra med begravningar på kyrkogården och istället använda den nya kyrkogård som anlagts för stadsförsamlingen utanför staden. Under tidigt 1800-tal anlades många kyrkogårdar utanför rikets städer, bl a beroende på hälsoaspekter. I Hedvigs församling beslutade man sedan att riva ned gravöverbyggnader och stensätta gravplatserna. Kyrkogårdsmuren och ingångsportalen skulle säljas.
I dag omgärdas Hedvigs kyrka av en gräsmatta med enstaka stora lövträd i en trädkrans och buskar. Gräsmattan avgränsas av en låg stödmur av granitstenar i ett skift. I väster leder en bred trappa av granit upp från Tyska torget. Området runt kyrkans torn och västparti är belagt med gatsten och i sydväst ligger en gång med gatsten. I nordväst leder en uppfartsramp av gatsten till kyrkan och den övergår sedan i en asfalterad gång till sakristian. En asfalterad gång leder även från norr till sakristians ingång. Söder om kyrkan finns ett minnesmonument över kyrkoherde Erik Perwe i Svenska Victoriaförsamlingen i Berlin.

FÖRSAMLING 1995 - NORRKÖPINGS HEDVIG

BEFOLKNINGSTAL - 1805: -, 1900: 7370, 1995: 12761

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Norrköpings tyska församling bildades 1613. Från 1775 fanns både tysk och svensk kyrkoherde. Förklarad territoriell 1864.

LÄGE OCH OMGIVNING - /&/.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan byggdes ursprungligen för den tyska församlingen i Norrköping 1670-73, delvis med byggnadsmaterial som på riksänkedrottning Hedvig Eleonoras befallning togs från Johannisborgs slott. Kyrkan består till sin kärna av ett rektangulärt långhus med tresidigt avslutat korparti, som ursprungligen även inrymde sakristia. Västtorn planerades från början men byggdes först 1693, efter lokalt upprättade ritningar. Den befintliga sakristian tillkom 1860-61.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Såväl exteriör som interiör har i flera omgångar genomgått omfattande förändringar. Vid ryssarnas härjningar 1719 brändes kyrktaket, tornspiran och det mesta av inredningen, me-dan väggarna däremot stod kvar och kunde användas för återuppbyggnaden. Märkligt nog synes också det befintliga treklöverformade innervalvet ha överlevt branden. Först in på 1730-talet var iståndsättningen avslutad, men redan 1752 fick man problem med sättningar. Efter ritningar av murmästare J. G. Strubel ombyggdes tornet och västgaveln. Återigen visade sig tornet inte hålla och till sist revs de övre våningarna 1758, varefter den nuvarande träöverbyggnaden tillkom. År 1800 skulle kyrkan användas som rikssal vid en riksdag och inredningen kasserades till stor del eller togs tillfälligt bort. Bara Pehr Hörbergs altartavla från 1797 fick vara kvar liksom den stora målning av kung David och hans orkester som tjänstgjorde som fasad framför orgelverket (den senare togs sedermera ner och förstördes vid en förrådsbrand). Av den borttagna inredningen var det bara predikstolen från 1727 som återställdes. Vid restaureringen 1890-94, under ledning av arkitekt Agi Lindegren, förvärvades ny bänkinredning, valvet målades dekorativt och två glasmålningar skaffades till koret. Vid Kurt von Schmalensees restaurering, som slutfördes 1959, fick kyrkan sin nuvarande yttre karaktär med ny fasadputs, sakristian och vapenhuset ominreddes, golvet lades om och bänkarna byttes åter ut.

ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Dopfunten i sandsten från 1590-talet har ursprungligen stått i Stegeborgs slottskyrka.

Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003.