Ungefärlig position baserad på ortnamn.

ARTIKLAR I WIKIPEDIA

Artiklar i Wikipedia som innehåller information om detta objekt eller närliggande ämnen.

Artikeln beskriver objektet

Sandseryds kyrka

Länkad av : Wikipedia

ARTIKLAR I WIKIDATA

Artiklar i Wikidata som innehåller information om detta objekt.

Samma som

Q10661225

Länkad av : Albin Larsson

BILDER I WIKIMEDIA COMMONS

Bilder i Wikimedia Commons som avbildar detta objekt.

SANDSERYDS KYRKA

Bebyggelse - anläggning

Typ <itemType>	Byggnad
Plats <presPlaceLabel>	Län: Jönköping, Kommun: Jönköping
Titel <itemTitle>	SANDSERYDS KYRKA
Beskrivning Inventeringsår (1999) <itemDescription>	Text saknas för närvarande Stäng
Historik <itemDescription>	Sandseryds kyrka har sannolikt medeltida ursprung och kyrkogården har samma ålder. Några uppgifter eller avbildningar från äldre tid över kyrkogården saknas vilket innebär att kyrkogårdens äldsta utfo... Visa hela Sandseryds kyrka har sannolikt medeltida ursprung och kyrkogården har samma ålder. Några uppgifter eller avbildningar från äldre tid över kyrkogården saknas vilket innebär att kyrkogårdens äldsta utformning är osäker. Förmodligen liknade den en äng med självsådda växter och träd, sannolikt indelad i tomter, ett för varje sockenhemman. En sådan uppläggning användes på de fl esta kyrkogårdar före 1800-talet. De enskilda gravplatserna var vidare oregelbundet placerade med omarkerade gränser. Oregelbundna, förvildade och ständigt under förnyelse var de ängslika kyrkogårdarna fram tills de mer stadslika parkidealen började prägla även landsortskyrkogårdarna i slutet av 1800-talet. Den tidigaste uppgiften om kyrkogårdens utbredning är storskifteskartan från 1803 som uppvisar kyrkan inom en femsidig tomt. 1851 genomfördes laga skifte i socknen och skifteskartan visar att kyrkan fortfarande är belägen inom en oregelbunden femsidig tomt. Troligen delades kyrkogården in i kvarter under 1800-talet. Dessa kom efterhand att genomskäras av parallella grusgångar och kyrkogården fi ck en symmetrisk karaktär. Många gravar omgavs av häckar, staket eller stenramar och ytmaterialet var främst grus. På 1960-talet började grusgravarna och deras stenramar att tas bort. Ytorna såddes med gräs och resulterade i de enhetliga gräsmattorna som fi nns idag. Parallellt med att de grusade ytorna ersattes med gräs planterades buskhäckar mellan gravraderna. Dessa har under åren kompletterats och förnyats. Kyrkogården har utvidgats vid tre kända tillfällen: 1890 med 820 m² åt söder och öster, 1908-10 3550 m² åt norr och öster och 1926- 30 åt norr och öster till kyrkogårdens nuvarande utbredning. En klockstapel uppfördes 1723 och den har byggts om eller restaurerats vid fyra kända tillfällen: 1732 då den byggdes om, hur eller varför är okänt, 1926 då den reparerades och täcktes in på nytt, 1991 då den renoverades genom att rötskador lagades och fasaderna reparerades och rödfärgades och 2000 då spåntaket lades om. Kyrkogården är omgiven av en stenmur i väst och stödmurar i söder och norr. 1805 ersattes den tidigare inhägnaden bestående av träbalkar av en stenmur, om det är denna som fi nns kvar i väster är osäkert. Stäng
Historik <itemDescription>	Text saknas för närvarande Stäng
Historik <itemDescription>	Sandseryds kyrka har sannolikt medeltida ursprung och kyrkogården har samma ålder. Några uppgifter eller avbildningar från äldre tid över kyrkogården saknas vilket innebär att kyrkogårdens äldsta utfo... Visa hela Sandseryds kyrka har sannolikt medeltida ursprung och kyrkogården har samma ålder. Några uppgifter eller avbildningar från äldre tid över kyrkogården saknas vilket innebär att kyrkogårdens äldsta utformning är osäker. Förmodligen liknade den en äng med självsådda växter och träd, sannolikt indelad i tomter, ett för varje sockenhemman. En sådan uppläggning användes på de fl esta kyrkogårdar före 1800-talet. De enskilda gravplatserna var vidare oregelbundet placerade med omarkerade gränser. Oregelbundna, förvildade och ständigt under förnyelse var de ängslika kyrkogårdarna fram tills de mer stadslika parkidealen började prägla även landsortskyrkogårdarna i slutet av 1800-talet. Den tidigaste uppgiften om kyrkogårdens utbredning är storskifteskartan från 1803 som uppvisar kyrkan inom en femsidig tomt. 1851 genomfördes laga skifte i socknen och skifteskartan visar att kyrkan fortfarande är belägen inom en oregelbunden femsidig tomt. Troligen delades kyrkogården in i kvarter under 1800-talet. Dessa kom efterhand att genomskäras av parallella grusgångar och kyrkogården fi ck en symmetrisk karaktär. Många gravar omgavs av häckar, staket eller stenramar och ytmaterialet var främst grus. På 1960-talet började grusgravarna och deras stenramar att tas bort. Ytorna såddes med gräs och resulterade i de enhetliga gräsmattorna som fi nns idag. Parallellt med att de grusade ytorna ersattes med gräs planterades buskhäckar mellan gravraderna. Dessa har under åren kompletterats och förnyats. Kyrkogården har utvidgats vid tre kända tillfällen: 1890 med 820 m² åt söder och öster, 1908-10 3550 m² åt norr och öster och 1926- 30 åt norr och öster till kyrkogårdens nuvarande utbredning. En klockstapel uppfördes 1723 och den har byggts om eller restaurerats vid fyra kända tillfällen: 1732 då den byggdes om, hur eller varför är okänt, 1926 då den reparerades och täcktes in på nytt, 1991 då den renoverades genom att rötskador lagades och fasaderna reparerades och rödfärgades och 2000 då spåntaket lades om. Kyrkogården är omgiven av en stenmur i väst och stödmurar i söder och norr. 1805 ersattes den tidigare inhägnaden bestående av träbalkar av en stenmur, om det är denna som fi nns kvar i väster är osäkert. Stäng
Beskrivning Inventeringsår (2007) <itemDescription>	Sandseryds kyrkogård breder ut sig söder och öster om kyrkan och klockstapeln. Kyrkogården är en relativt typisk landsortskyrkogård med de äldsta och största gravvårdarna närmast kyrkan, den ursprungl... Visa hela Sandseryds kyrkogård breder ut sig söder och öster om kyrkan och klockstapeln. Kyrkogården är en relativt typisk landsortskyrkogård med de äldsta och största gravvårdarna närmast kyrkan, den ursprungliga kyrkogårdstomten, på de mest eftertraktade platserna. I sydväst fanns tidigare området för allmänna linjen men idag fi nns endast rester kvar av denna. I övrigt är kyrkogårdens gravvårdar mer uppblandade, inget tydligt tidsperspektiv kan skönjas i ålder eller utseende. Över hela kyrkogården finns rygghäckar, norr om den grusgång som delar kyrkogården i två delar är de av måbär och i söder av oxbär. Omgärdning Kyrkogården omgärdas av en stenmur av oregelbundna naturstenar i väster och en stödmur av huggna rektangulära granitblock i norr och söder. 1805 ersattes den tidigare inhägnaden bestående av träbalkar med en stenmur, men om det är resterna av den som finns kvar i väster är osäkert. Kyrkogården inramas också av häckar: avenbok i söder och väster samt oxel i norr och öster. Ingångar Kyrkogården har fyra ingångar. I den västra muren finns kyrkogårdens huvudingång med murade grindstolpar putsade i vitt och krönta med ett tälttak i koppar. Grinden är en utsirad bultad järnkonstruktion. Ingången i norr har en likadan grind medan grindstolparna är huggna i granit med rak avslutning. I öst används ingången främst vid underhållet av kyrkogården och den i söder är snarare en öppning i häcken. Vegetation Runt kyrkogården växer en jämn och välvuxen trädkrans av äldre lindar. Trädkransen planterades förmodligen mellan 1927, Kyrkogården domineras helt av lövvegetation. Vid koret växer ett par lindar som verkar vara jämnåriga med trädkransen samt tre häggbuskar. På den norra delen av kyrkogården växer i övrigt ytterligare en lind, en hägg och minneslunden ramas in av fyra oxlar. I söder finns ett antal paradisäppelträd och två askar och vid kyrkans västingång två pelaralmar. I samtliga kvarter finns rygghäckar av måbär, i norr, och oxbär, i söder. Gångsystem Inte mycket av det äldre grusgångssystemet finns kvar idag. En grusgång går från huvudingången i väster fram till och runt kyrkobyggnaden. Den södra gången fortsätter rakt fram till den oxelhäcken i öst där den möter en gång som längs med den norra oxelhäcken kommer från ingången i norr. Kvarter 3 och 4 delas dessutom av en grusgång. Gravvårdstyper Kyrkogården uppvisar gravvårdar från perioden 1830-2006. Eftersom äldre gravvårdar efterhand tagits bort och nya tillkommit istället uppvisar kvarteren en stor spännvidd mellan de äldsta och de yngsta vårdarna. De östra och senast anlagda kvarteren uppvisar de mest sammanhängande gravvårdsdateringarna. De äldsta, största och mest påkostade gravvårdarna finns på vardera sidan om grusgången från huvudingången fram till kyrkan. På den övriga kyrkogården dominerar den låga och breda stenen i svart, grå eller röd granit. Från 1960-talet och framåt förekommer vårdar med asymmetrisk överkant och under 1990-talet blir det allt mer vanligt med vårdar som har den naturliga stenen som förebild. I området sydöst är det relativt vanligt med små, resta stenar i svart granit, typiska för vårdar från allmänna linjen. Område A Allmän karaktär Område A består av kvarter 1 och 2 samt den västligaste delen av kvarter 5. Kvarteren 1 och 5 har det gemensamt att de ligger välexponerat vid kyrkans ingång och följaktligen placerades här de mest påkostade köpegravsplatserna, vilket syns än idag. Kvarter 2 är ett mindre område norr om kyrkan med endast en ursprunglig gravvård. Gravvårdstyper Gravvårdarna i område A avviker tydligt från de övriga på kyrkogården genom att fl era är stora och högresta. Spridningen är dock stor och omfattar gravvårdar från 1885 till 2005. I kvarteret finns kyrkogårdens enda kvarvarande grusgrav med stenram och kyrkogårdens tre järnvårdar. I kvarter 5 finns en gjutjärnsvård från 1885 på ursprunglig plats medan de två övriga, en i gjut- och en i smidesjärn, står sekundärt placerade längs häcken i kvarter 2. Dessa är daterade 1913 och 1830 och flankerar ytterligare en sekundärt placerad vård, en liggande häll med oläslig text. Andelen titlar är få, trots åldern och storleken på gravvårdarna, bland dem som finns märks hemmansägaren, lantbrukaren, banvakt och folkskolelärarinnan. Område B Allmän karaktär Område B består av kvarter 3 och 4 och är ett triangulärt område som sträcker sig från kyrkans kor i en spets till oxelhäcken i öster. Området ger ett lummigt intryck med äldre lindar, häggar och måbärsrygghäckar. Antalet gravvårdar är få och främst från 1930- och 40-talen. Längs korväggen står fyra äldre gravvårdar, på en gravkarta från 1933 är området markerat som reserv. för prästgr. Gravvårdstyper Eftersom de fl esta gravvårdarna är från 1930-40-talen är också de fl esta tidstypiskt utformade med låga och breda proportioner med enkel eller ingen dekoration. Av de äldre vårdarna vid korväggen är tre större och mer högresta än de övriga i kvarteret, dessa är också från 1866-1927, då modet var ett annat. Förekomsten av titlar är låg, i området finns endast fyra: prosten, kyrkoherden, skräddaremästaren och missionär. Område C Allmän karaktär Området består av kvarter 6 och 7 samt resterande del av kvarter 5 och innefattar den östra halvan av den södra delen av kyrkogården. I kvarteret ingår hela det område som tidigare var avsatt för allmänna linjen. Hela området har rygghäckar av oxbär, i kvarter 5, 6 och den västra delen av kvarter 7 i nord-sydlig riktning med gravrader på båda sidor av häcken. I den södra delen av kvarter 7 är rygghäckarna placerade i öst-västlig riktning och gravvårdarna står endast på den södra sidan av häcken. Gravvårdstyper Gravvårdarnas ålder är i området relativt jämnt utspridd från 1920- talet och framåt utan att något årtionde kan sägas dominera. Den vanligaste formen av gravvård har låga och breda proportioner, enkel utformning och lågmäld profi l. Storleken varierar och de äldre är oftast också större. De yngsta vårdarna har en mer asymmetrisk form, med natursten som inspiration. I kvarter 5 och 7 fi nns ett relativt stort antal bevarade gravvårdar från allmänna linjen. Dessa utmärker sig genom sin begränsade storlek, att de är ensamgravar och att de står i kronologisk ordning. Vid behov av utgallring av vårdar utan gravrättsinnehavare bör stor hänsyn tas till dessa allmänna linjen-gravar. Ett fåtal titlar fi gurerar: trotjänarinnan, godsägaren, arrendatorn, hemmansägaren och polisöverkonstapeln. Minneslunden Allmän karaktär En minneslund anlades 1994 i kvarter 6. Den består av en kullerstenslagd plats med bänkar och ett vattenspel. Platsen är omgärdad av olika sorters spirea och minneslundens gränser markeras med oxlar. Stäng
Historik <itemDescription>	Text saknas för närvarande Stäng
Beskrivning Inventeringsår (1999) <itemDescription>	Text saknas för närvarande Stäng
Beskrivning Inventeringsår (2007) <itemDescription>	Sandseryds kyrkogård breder ut sig söder och öster om kyrkan och klockstapeln. Kyrkogården är en relativt typisk landsortskyrkogård med de äldsta och största gravvårdarna närmast kyrkan, den ursprungl... Visa hela Sandseryds kyrkogård breder ut sig söder och öster om kyrkan och klockstapeln. Kyrkogården är en relativt typisk landsortskyrkogård med de äldsta och största gravvårdarna närmast kyrkan, den ursprungliga kyrkogårdstomten, på de mest eftertraktade platserna. I sydväst fanns tidigare området för allmänna linjen men idag fi nns endast rester kvar av denna. I övrigt är kyrkogårdens gravvårdar mer uppblandade, inget tydligt tidsperspektiv kan skönjas i ålder eller utseende. Över hela kyrkogården finns rygghäckar, norr om den grusgång som delar kyrkogården i två delar är de av måbär och i söder av oxbär. Omgärdning Kyrkogården omgärdas av en stenmur av oregelbundna naturstenar i väster och en stödmur av huggna rektangulära granitblock i norr och söder. 1805 ersattes den tidigare inhägnaden bestående av träbalkar med en stenmur, men om det är resterna av den som finns kvar i väster är osäkert. Kyrkogården inramas också av häckar: avenbok i söder och väster samt oxel i norr och öster. Ingångar Kyrkogården har fyra ingångar. I den västra muren finns kyrkogårdens huvudingång med murade grindstolpar putsade i vitt och krönta med ett tälttak i koppar. Grinden är en utsirad bultad järnkonstruktion. Ingången i norr har en likadan grind medan grindstolparna är huggna i granit med rak avslutning. I öst används ingången främst vid underhållet av kyrkogården och den i söder är snarare en öppning i häcken. Vegetation Runt kyrkogården växer en jämn och välvuxen trädkrans av äldre lindar. Trädkransen planterades förmodligen mellan 1927, Kyrkogården domineras helt av lövvegetation. Vid koret växer ett par lindar som verkar vara jämnåriga med trädkransen samt tre häggbuskar. På den norra delen av kyrkogården växer i övrigt ytterligare en lind, en hägg och minneslunden ramas in av fyra oxlar. I söder finns ett antal paradisäppelträd och två askar och vid kyrkans västingång två pelaralmar. I samtliga kvarter finns rygghäckar av måbär, i norr, och oxbär, i söder. Gångsystem Inte mycket av det äldre grusgångssystemet finns kvar idag. En grusgång går från huvudingången i väster fram till och runt kyrkobyggnaden. Den södra gången fortsätter rakt fram till den oxelhäcken i öst där den möter en gång som längs med den norra oxelhäcken kommer från ingången i norr. Kvarter 3 och 4 delas dessutom av en grusgång. Gravvårdstyper Kyrkogården uppvisar gravvårdar från perioden 1830-2006. Eftersom äldre gravvårdar efterhand tagits bort och nya tillkommit istället uppvisar kvarteren en stor spännvidd mellan de äldsta och de yngsta vårdarna. De östra och senast anlagda kvarteren uppvisar de mest sammanhängande gravvårdsdateringarna. De äldsta, största och mest påkostade gravvårdarna finns på vardera sidan om grusgången från huvudingången fram till kyrkan. På den övriga kyrkogården dominerar den låga och breda stenen i svart, grå eller röd granit. Från 1960-talet och framåt förekommer vårdar med asymmetrisk överkant och under 1990-talet blir det allt mer vanligt med vårdar som har den naturliga stenen som förebild. I området sydöst är det relativt vanligt med små, resta stenar i svart granit, typiska för vårdar från allmänna linjen. Område A Allmän karaktär Område A består av kvarter 1 och 2 samt den västligaste delen av kvarter 5. Kvarteren 1 och 5 har det gemensamt att de ligger välexponerat vid kyrkans ingång och följaktligen placerades här de mest påkostade köpegravsplatserna, vilket syns än idag. Kvarter 2 är ett mindre område norr om kyrkan med endast en ursprunglig gravvård. Gravvårdstyper Gravvårdarna i område A avviker tydligt från de övriga på kyrkogården genom att fl era är stora och högresta. Spridningen är dock stor och omfattar gravvårdar från 1885 till 2005. I kvarteret finns kyrkogårdens enda kvarvarande grusgrav med stenram och kyrkogårdens tre järnvårdar. I kvarter 5 finns en gjutjärnsvård från 1885 på ursprunglig plats medan de två övriga, en i gjut- och en i smidesjärn, står sekundärt placerade längs häcken i kvarter 2. Dessa är daterade 1913 och 1830 och flankerar ytterligare en sekundärt placerad vård, en liggande häll med oläslig text. Andelen titlar är få, trots åldern och storleken på gravvårdarna, bland dem som finns märks hemmansägaren, lantbrukaren, banvakt och folkskolelärarinnan. Område B Allmän karaktär Område B består av kvarter 3 och 4 och är ett triangulärt område som sträcker sig från kyrkans kor i en spets till oxelhäcken i öster. Området ger ett lummigt intryck med äldre lindar, häggar och måbärsrygghäckar. Antalet gravvårdar är få och främst från 1930- och 40-talen. Längs korväggen står fyra äldre gravvårdar, på en gravkarta från 1933 är området markerat som reserv. för prästgr. Gravvårdstyper Eftersom de fl esta gravvårdarna är från 1930-40-talen är också de fl esta tidstypiskt utformade med låga och breda proportioner med enkel eller ingen dekoration. Av de äldre vårdarna vid korväggen är tre större och mer högresta än de övriga i kvarteret, dessa är också från 1866-1927, då modet var ett annat. Förekomsten av titlar är låg, i området finns endast fyra: prosten, kyrkoherden, skräddaremästaren och missionär. Område C Allmän karaktär Området består av kvarter 6 och 7 samt resterande del av kvarter 5 och innefattar den östra halvan av den södra delen av kyrkogården. I kvarteret ingår hela det område som tidigare var avsatt för allmänna linjen. Hela området har rygghäckar av oxbär, i kvarter 5, 6 och den västra delen av kvarter 7 i nord-sydlig riktning med gravrader på båda sidor av häcken. I den södra delen av kvarter 7 är rygghäckarna placerade i öst-västlig riktning och gravvårdarna står endast på den södra sidan av häcken. Gravvårdstyper Gravvårdarnas ålder är i området relativt jämnt utspridd från 1920- talet och framåt utan att något årtionde kan sägas dominera. Den vanligaste formen av gravvård har låga och breda proportioner, enkel utformning och lågmäld profi l. Storleken varierar och de äldre är oftast också större. De yngsta vårdarna har en mer asymmetrisk form, med natursten som inspiration. I kvarter 5 och 7 fi nns ett relativt stort antal bevarade gravvårdar från allmänna linjen. Dessa utmärker sig genom sin begränsade storlek, att de är ensamgravar och att de står i kronologisk ordning. Vid behov av utgallring av vårdar utan gravrättsinnehavare bör stor hänsyn tas till dessa allmänna linjen-gravar. Ett fåtal titlar fi gurerar: trotjänarinnan, godsägaren, arrendatorn, hemmansägaren och polisöverkonstapeln. Minneslunden Allmän karaktär En minneslund anlades 1994 i kvarter 6. Den består av en kullerstenslagd plats med bänkar och ett vattenspel. Platsen är omgärdad av olika sorters spirea och minneslundens gränser markeras med oxlar. Stäng
Händelse <context>	Kyrkligt kulturminne. 4 kap. KML . Kyrkligt kulturminne. 4 kap. KML . Producerades i Jönköping, Jönköping. Sandseryds kyrka har sannolikt medeltida ursprung och kyrkogården har samma ålder. 1100-01-01 e.Kr. - 1550-12-31 . Sandseryds kyrka har sannolikt medeltida ursprung och kyrkogården har samma ålder. 1100-01-01 e.Kr. - 1550-12-31 . Grindarna till huvudingången smiddes av hammarsmedmästare Bengt Ohsbeck. 1834-01-01 - 1834-12-31 av Bengt Ohsbeck. Grindarna till huvudingången smiddes av hammarsmedmästare Bengt Ohsbeck. 1834-01-01 - 1834-12-31 av Bengt Ohsbeck. Kyrkogården utvidgades med 820 m² åt öster och söder. 1890-01-01 - 1890-12-31 . Kyrkogården utvidgades med 820 m² åt öster och söder. 1890-01-01 - 1890-12-31 . Kyrkogården utvidgades 3550 m² öster och norr om gamla området. 1908-01-01 - 1910-12-31 . Kyrkogården utvidgades 3550 m² öster och norr om gamla området. 1908-01-01 - 1910-12-31 . Buskalm planterades runt hela kyrkogården. De äldre träden inne på kyrkogården togs bort och lindar planterades i rader på lika avstånd. 1910-01-01 - 1920-12-31 . Buskalm planterades runt hela kyrkogården. De äldre träden inne på kyrkogården togs bort och lindar planterades i rader på lika avstånd. 1910-01-01 - 1920-12-31 . Utvidgning åt norr och öster efter ritningar av länsarkitekten Th Bergentz och stadsträdgårdsmästare Nils Andersson, Växjö. 1926-01-01 - 1930-12-31 av nils andersson. Utvidgning åt norr och öster efter ritningar av länsarkitekten Th Bergentz och stadsträdgårdsmästare Nils Andersson, Växjö. 1926-01-01 - 1930-12-31 av nils andersson. Grusgravarna och omgivande stenramar och häckomgärdningar började tas bort. 1960-01-01 - . Grusgravarna och omgivande stenramar och häckomgärdningar började tas bort. 1960-01-01 - . En minneslund inrättades på kyrkogårdens östra del. 1994-01-01 - 1994-12-31 . En minneslund inrättades på kyrkogårdens östra del. 1994-01-01 - 1994-12-31 .
Historiska/ursprungliga kategorier<itemName>	Kyrka Kyrka med begravningsplats
Nuvarande kategorier<itemName>	Kyrka Kyrka med begravningsplats
Klassifikation <itemClassName>	Kyrka Kyrka med begravningsplats
Lagskydd <itemSpecification>	Kyrkligt kulturminne. 4 kap. KML Stäng
Lagskydd <itemSpecification>	Kyrkligt kulturminne. 4 kap. KML Stäng
Anläggningsnamn <itemNumber>	Jönköping kn, SANDSERYDS KYRKA 1:1 SANDSERYDS KYRKA Stäng
Källa <presOrganization>	Riksantikvarieämbetet
Källa <url>

Teknisk data

Mediatyp <mediaType>	text/plain
Skapad <createdDate>	2002-01-17
Senast skördat till K-samsök <buildDate>	2024-10-23
Senast uppdaterat i ursprungssystem <lastChangedDate>	2011-09-27
Datakvalitet <dataQuality>	Rådata
Ansvarig institution <serviceOrganization>	RAÄ
Tjänst <serviceName>	bbra
Objekt-URI <presEntityUri>	http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21300000004308
Källa <presRepresentationHtml>	http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21300000004308
RDF-representation <presRepresentationRdf>	http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21300000004308
XML-representation <presRepresentationXml>	http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21300000004308

Visa metadata

Har del

Arkitekt

Är del av

Det finns inga länkar för objektet.

ARTIKLAR I WIKIPEDIA

Artikeln beskriver objektet

ARTIKLAR I WIKIDATA

Samma som

BILDER I WIKIMEDIA COMMONS

SANDSERYDS KYRKA

Bebyggelse - anläggning

Teknisk data

Har del

Arkitekt

Är del av

Om Kringla

Kontakt

Kartsökning

ARTIKLAR I WIKIPEDIA

Artikeln beskriver objektet

ARTIKLAR I WIKIDATA

Samma som

BILDER I WIKIMEDIA COMMONS

SANDSERYDS KYRKA

Bebyggelse - anläggning

Teknisk data

Relaterade objekt

Har del

Klockstapel

SANDSERYDS KYRKA

Arkitekt

nils andersson

Är del av

SANDSERYDS KYRKAS KYRKOMILJÖ

Europeana

litteratur från Libris

Om Kringla

Kontakt

Kartsökning