KROPPA KYRKA

KYRKOMILJÖ: Den första kyrkan i Bergslagsområdet var Färnebo kyrka som uppfördes i utkanten av det som senare kom att bli Filipstad. Kroppa socken utbröts från Färnebo1642 och blev då egen socken. Året därpå blev Kroppa eget pastorat och den fösta kyrkan uppfördes där senare under 1640-talet. På samma höjd i samhället ligger idag den befintliga kyrkan som uppfördes 1884 efter en brand. Utanför kyrkogårdsmuren ligger i väster den gamla sockenstugan vilken numera är pastorsexpedition och kyrkogårdsexpedition. Här finns också församlingshemmet som är inrymt i det gamla kommunalhuset från 1900-talets mitt. Inom synhåll från kyrkan ligger prästgården; en villa uppförd i början av 1960-talet. Den gamla prästgården Edsberg, ligger utanför samhället. Den inköptes 1870 men är privatägd sedan den nya prästgården uppfördes.
KYRKOGÅRD:Kyrkogårdens äldsta del ligger norr om kyrkan och är av samma ålder som den på 1640-talet uppförda kyrkan. Begravningsplatsen skall ha utökats och påfyllts under 1700-talet vid upprepade tillfällen. I samband med bygget av den nya kyrkan började man utnyttja marken söder om denna. Utvidgningar har därefter skett vid fem tillfällen: 1901 norr om kyrkan, 1923 i nordost, 1939 i väster samt en smal avlång sträcka söder om kyrkan, öster om kyrkogården 1955 samt söder om kyrkan 1981. En urnlund iordningställdes 1966 intill platsen för den första kyrkan och under 1980-och 90-talen har flera urnlundar iordningställts på olika delar av kyrkogården.

Både kyrka och kyrkogård ligger på en åshöjd med kyrkan på dess krön. Förutom området närmast kyrkan i söder som ligger i nivå med byggnaden, kännetecknas kyrkogårdsplanen av sluttande marknivå med terrassbildningar. I söder ligger 1939 års utvidgning på avsevärt lägre nivå och skiljs åt från den gamla delen av en hög stödmur. På utvidgningarna öster om kyrkan finns trappor huggna i sten som förbinder avsatserna. En trappa leder även ned från planen närmast kyrkan till utvidgningen i väster. Kyrkogårdens yttre begränsning utgörs av en stenmur, lagd av stora huggna stenblock, som i öster övergår i stödmur och häck. Inne på kyrkogården löper en stödmur, sannolikt muren som omger den gamla kyrkogården. Kyrkogården gränsar till väg och bebyggelse i väster, norr och öster och i söder finns förutom bebyggelse även skogsmark.

Ett flertal olika trädslag förekommer på kyrkogården. Utmed huvudgången väster om kyrkan och runt denna formar lönnträd en allé. På slänten väster om kyrkan ned mot 1939 års utvidgning finns en rad med lågt växande tallar. Björk, pilek, lind och enstaka tall förekommer spritt på utvidgningarna öster och norr om kyrkan. Lindar har planterats i cirkel runt en grusbelagd yta invid urnlunden där 1600-tals kyrkan var belägen. Enstaka cypresser finns utspridda på kyrkogården och vid bårhuset växer buskar av häggmispel. Samtliga familjegravshäckar har avlägsnats och sedan 1970 sker en successiv borttagning av kvartershäckar. Alla gångvägar är asfalterade.

Ett 50-tal grusgravar ligger relativt spridda på kyrkogården och flertalet är stenramsomgärdade. Närmare tio grusgravar, hägnade med gjutjärnsstaket, återfinns på de äldre delarna runt kyrkan. Däribland märks gravplatsen över kammarherren och disponenten för Storfors Järnbruk Claes Erik af Geijerstam (1801-1864) omedelbart öster om kyrkan med en gravvård av kors i gjutet järn. Till de äldre gravvårdarna på kyrkogården hör en monumentalt utformad gravvård söder om kyrkan från 1825. Runt kyrkan märks ett tiotal gjutna kors. Ett mindre triangelformat smidesjärnkors står på ursprunglig plats invid södra kyrkoväggen och är troligen från tidigt 1800-tal.

KYRKOMILJÖ: Den första kyrkan i Bergslagsområdet var Färnebo kyrka som uppfördes i utkanten av det som senare kom att bli Filipstad. Kroppa socken utbröts från Färnebo 1642 och blev då egen socken. Året därpå blev Kroppa eget pastorat och den fösta kyrkan uppfördes där senare under 1640-talet. På samma höjd i samhället ligger idag den befintliga kyrkan som uppfördes 1884 efter en brand. Utanför kyrkogårdsmuren ligger i väster den gamla sockenstugan vilken numera är pastorsexpedition och kyrkogårdsexpedition. Här finns också församlingshemmet som är inrymt i det gamla kommunalhuset från 1900-talets mitt. Inom synhåll från kyrkan ligger prästgården; en villa uppförd i början av 1960-talet. Den gamla prästgården Edsberg, ligger utanför samhället. Den inköptes 1870 men är privatägd sedan den nya prästgården uppfördes.
KYRKOGÅRD:Kyrkogårdens äldsta del ligger norr om kyrkan och är av samma ålder som den på 1640-talet uppförda kyrkan. Begravningsplatsen skall ha utökats och påfyllts under 1700-talet vid upprepade tillfällen. I samband med bygget av den nya kyrkan började man utnyttja marken söder om denna. Utvidgningar har därefter skett vid fem tillfällen: 1901 norr om kyrkan, 1923 i nordost, 1939 i väster samt en smal avlång sträcka söder om kyrkan, öster om kyrkogården 1955 samt söder om kyrkan 1981. En urnlund iordningställdes 1966 intill platsen för den första kyrkan och under 1980-och 90-talen har flera urnlundar iordningställts på olika delar av kyrkogården.

Både kyrka och kyrkogård ligger på en åshöjd med kyrkan på dess krön. Förutom området närmast kyrkan i söder som ligger i nivå med byggnaden, kännetecknas kyrkogårdsplanen av sluttande marknivå med terrassbildningar. I söder ligger 1939 års utvidgning på avsevärt lägre nivå och skiljs åt från den gamla delen av en hög stödmur. På utvidgningarna öster om kyrkan finns trappor huggna i sten som förbinder avsatserna. En trappa leder även ned från planen närmast kyrkan till utvidgningen i väster. Kyrkogårdens yttre begränsning utgörs av en stenmur, lagd av stora huggna stenblock, som i öster övergår i stödmur och häck. Inne på kyrkogården löper en stödmur, sannolikt muren som omger den gamla kyrkogården. Kyrkogården gränsar till väg och bebyggelse i väster, norr och öster och i söder finns förutom bebyggelse även skogsmark.

Ett flertal olika trädslag förekommer på kyrkogården. Utmed huvudgången väster om kyrkan och runt denna formar lönnträd en allé. På slänten väster om kyrkan ned mot 1939 års utvidgning finns en rad med lågt växande tallar. Björk, pilek, lind och enstaka tall förekommer spritt på utvidgningarna öster och norr om kyrkan. Lindar har planterats i cirkel runt en grusbelagd yta invid urnlunden där 1600-tals kyrkan var belägen. Enstaka cypresser finns utspridda på kyrkogården och vid bårhuset växer buskar av häggmispel. Samtliga familjegravshäckar har avlägsnats och sedan 1970 sker en successiv borttagning av kvartershäckar. Alla gångvägar är asfalterade.

Ett 50-tal grusgravar ligger relativt spridda på kyrkogården och flertalet är stenramsomgärdade. Närmare tio grusgravar, hägnade med gjutjärnsstaket, återfinns på de äldre delarna runt kyrkan. Däribland märks gravplatsen över kammarherren och disponenten för Storfors Järnbruk Claes Erik af Geijerstam (1801-1864) omedelbart öster om kyrkan med en gravvård av kors i gjutet järn. Till de äldre gravvårdarna på kyrkogården hör en monumentalt utformad gravvård söder om kyrkan från 1825. Runt kyrkan märks ett tiotal gjutna kors. Ett mindre triangelformat smidesjärnkors står på ursprunglig plats invid södra kyrkoväggen och är troligen från tidigt 1800-tal.

KYRKOMILJÖ: Den första kyrkan i Bergslagsområdet var Färnebo kyrka som uppfördes i utkanten av det som senare kom att bli Filipstad. Kroppa socken utbröts från Färnebo 1642 och blev då egen socken. Året därpå blev Kroppa eget pastorat och den fösta kyrkan uppfördes där senare under 1640-talet. På samma höjd i samhället ligger idag den befintliga kyrkan som uppfördes 1884 efter en brand. Utanför kyrkogårdsmuren ligger i väster den gamla sockenstugan vilken numera är pastorsexpedition och kyrkogårdsexpedition. Här finns också församlingshemmet som är inrymt i det gamla kommunalhuset från 1900-talets mitt. Inom synhåll från kyrkan ligger prästgården; en villa uppförd i början av 1960-talet. Den gamla prästgården Edsberg, ligger utanför samhället. Den inköptes 1870 men är privatägd sedan den nya prästgården uppfördes.
KYRKOGÅRD:Kyrkogårdens äldsta del ligger norr om kyrkan och är av samma ålder som den på 1640-talet uppförda kyrkan. Begravningsplatsen skall ha utökats och påfyllts under 1700-talet vid upprepade tillfällen. I samband med bygget av den nya kyrkan började man utnyttja marken söder om denna. Utvidgningar har därefter skett vid fem tillfällen: 1901 norr om kyrkan, 1923 i nordost, 1939 i väster samt en smal avlång sträcka söder om kyrkan, öster om kyrkogården 1955 samt söder om kyrkan 1981. En urnlund iordningställdes 1966 intill platsen för den första kyrkan och under 1980-och 90-talen har flera urnlundar iordningställts på olika delar av kyrkogården.

Både kyrka och kyrkogård ligger på en åshöjd med kyrkan på dess krön. Förutom området närmast kyrkan i söder som ligger i nivå med byggnaden, kännetecknas kyrkogårdsplanen av sluttande marknivå med terrassbildningar. I söder ligger 1939 års utvidgning på avsevärt lägre nivå och skiljs åt från den gamla delen av en hög stödmur. På utvidgningarna öster om kyrkan finns trappor huggna i sten som förbinder avsatserna. En trappa leder även ned från planen närmast kyrkan till utvidgningen i väster. Kyrkogårdens yttre begränsning utgörs av en stenmur, lagd av stora huggna stenblock, som i öster övergår i stödmur och häck. Inne på kyrkogården löper en stödmur, sannolikt muren som omger den gamla kyrkogården. Kyrkogården gränsar till väg och bebyggelse i väster, norr och öster och i söder finns förutom bebyggelse även skogsmark.

Ett flertal olika trädslag förekommer på kyrkogården. Utmed huvudgången väster om kyrkan och runt denna formar lönnträd en allé. På slänten väster om kyrkan ned mot 1939 års utvidgning finns en rad med lågt växande tallar. Björk, pilek, lind och enstaka tall förekommer spritt på utvidgningarna öster och norr om kyrkan. Lindar har planterats i cirkel runt en grusbelagd yta invid urnlunden där 1600-tals kyrkan var belägen. Enstaka cypresser finns utspridda på kyrkogården och vid bårhuset växer buskar av häggmispel. Samtliga familjegravshäckar har avlägsnats och sedan 1970 sker en successiv borttagning av kvartershäckar. Alla gångvägar är asfalterade.

Ett 50-tal grusgravar ligger relativt spridda på kyrkogården och flertalet är stenramsomgärdade. Närmare tio grusgravar, hägnade med gjutjärnsstaket, återfinns på de äldre delarna runt kyrkan. Däribland märks gravplatsen över kammarherren och disponenten för Storfors Järnbruk Claes Erik af Geijerstam (1801-1864) omedelbart öster om kyrkan med en gravvård av kors i gjutet järn. Till de äldre gravvårdarna på kyrkogården hör en monumentalt utformad gravvård söder om kyrkan från 1825. Runt kyrkan märks ett tiotal gjutna kors. Ett mindre triangelformat smidesjärnkors står på ursprunglig plats invid södra kyrkoväggen och är troligen från tidigt 1800-tal.

KYRKOMILJÖ: Den första kyrkan i Bergslagsområdet var Färnebo kyrka som uppfördes i utkanten av det som senare kom att bli Filipstad. Kroppa socken utbröts från Färnebo1642 och blev då egen socken. Året därpå blev Kroppa eget pastorat och den fösta kyrkan uppfördes där senare under 1640-talet. På samma höj i samhället ligger idag den befintliga kyrkan som uppfördes 1884 efter en brand. Utanför kyrkogårdsmuren ligger i väster den gamla sockenstugan vilken numera är pastorsexpedition och kyrkogårdsexpedition. Här finns också församlingshemmet som är inrymt i det gamla kommunalhuset från 1900-talets mitt. Inom synhåll från kyrkan ligger prästgården; en villa uppförd i början av 1960-talet. Den gamla prästgården Edsberg, ligger utanför samhället. Den inköptes 1870 men är privatägd sedan den nya prästgården uppfördes.
KYRKOGÅRD:Kyrkogårdens äldsta del ligger norr om kyrkan och är av samma ålder som den på 1640-talet uppförda kyrkan. Begravningsplatsen skall ha utökats och påfyllts under 1700-talet vid upprepade tillfällen. I samband med bygget av den nya kyrkan började man utnyttja marken söder om denna. Utvidgningar har därefter skett vid fem tillfällen: 1901 norr om kyrkan, 1923 i nordost, 1939 i väster samt en smal avlång sträcka söder om kyrkan, öster om kyrkogården 1955 samt söder om kyrkan 1981. En urnlund iordningställdes 1966 intill platsen för den första kyrkan och under 1980-och 90-talen har flera urnlundar iordningställts på olika delar av kyrkogården.

Både kyrka och kyrkogård ligger på en åshöjd med kyrkan på dess krön. Förutom området närmast kyrkan i söder som ligger i nivå med byggnaden, kännetecknas kyrkogårdsplanen av sluttande marknivå med terrassbildningar. I söder ligger 1939 års utvidgning på avsevärt lägre nivå och skiljs åt från den gamla delen av en hög stödmur. På utvidgningarna öster om kyrkan finns trappor huggen i sten som förbinder avsatserna. En trappa leder även ned från planen närmast kyrkan till utvidgningen i väster. Kyrkogårdens yttre begränsning utgörs av en stenmur, lagd av stora huggna stenblock, som i öster övergår i stödmur och häck. Inne på kyrkogården löper en stödmur, sannolikt muren som omger den gamla kyrkogården. Kyrkogården gränsar till väg och bebyggelse i väster, norr och öster och i söder finns förutom bebyggelse även skogsmark.

Ett flertal olika trädslag förekommer på kyrkogården. Utmed huvudgången väser om kyrkan och runt denna formar lönnträd en allé. På slänten väster om kyrkan ned mot 1939 års utvidgning finns en rad med lågt växande tallar. Björk, pilek, lind och enstaka tall förekommer spritt på utvidgningarna öster och norr om kyrkan. Lindar har planterats i cirkel runt en grusbelagd yta invid urnlunden där 1600-tals kyrkan var belägen. Enstaka cypresser finns utspridda på kyrkogården och vid bårhuset växer buskar av häggmispel. Samtliga familjegravshäckar har avlägsnats och sedan 1970 sker en successiv borttagning av kvartershäckar. Alla gångvägar är asfalterade.

Ett 50-tal grusgravar ligger relativt spridda på kyrkogården och flertalet är stenramsomgärdade. Närmare tio grusgravar, hägnade med gjutjärnsstaket, återfinns på de äldre delarna runt kyrkan. Däribland märks gravplatsen över kammarherren och disponenten för Storfors Järnbruk Claes Erik af Geijerstam (1801-1864) omedelbart öser om kyrkan med en gravvård av kors i gjutet järn. Till de äldre gravvårdarna på kyrkogården hör en monumentalt utformad gravvård söder om kyrkan från 1825. Runt kyrkan märks ett tiotal gjutna kors. Ett mindre triangelformat smidesjärnkors står på ursprunglig plats invid södra kyrkoväggen och är troligen från tidigt 1800-tal.

KYRKOMILJÖ: Den första kyrkan i Bergslagsområdet var Färnebo kyrka som uppfördes i utkanten av det som senare kom att bli Filipstad. Kroppa socken utbröts från Färnebo 1642 och blev då egen socken. Året därpå blev Kroppa eget pastorat och den fösta kyrkan uppfördes där senare under 1640-talet. På samma höjd i samhället ligger idag den befintliga kyrkan som uppfördes 1884 efter en brand. Utanför kyrkogårdsmuren ligger i väster den gamla sockenstugan vilken numera är pastorsexpedition och kyrkogårdsexpedition. Här finns också församlingshemmet som är inrymt i det gamla kommunalhuset från 1900-talets mitt. Inom synhåll från kyrkan ligger prästgården; en villa uppförd i början av 1960-talet. Den gamla prästgården Edsberg, ligger utanför samhället. Den inköptes 1870 men är privatägd sedan den nya prästgården uppfördes.
KYRKOGÅRD:Kyrkogårdens äldsta del ligger norr om kyrkan och är av samma ålder som den på 1640-talet uppförda kyrkan. Begravningsplatsen skall ha utökats och påfyllts under 1700-talet vid upprepade tillfällen. I samband med bygget av den nya kyrkan började man utnyttja marken söder om denna. Utvidgningar har därefter skett vid fem tillfällen: 1901 norr om kyrkan, 1923 i nordost, 1939 i väster samt en smal avlång sträcka söder om kyrkan, öster om kyrkogården 1955 samt söder om kyrkan 1981. En urnlund iordningställdes 1966 intill platsen för den första kyrkan och under 1980-och 90-talen har flera urnlundar iordningställts på olika delar av kyrkogården.

Både kyrka och kyrkogård ligger på en åshöjd med kyrkan på dess krön. Förutom området närmast kyrkan i söder som ligger i nivå med byggnaden, kännetecknas kyrkogårdsplanen av sluttande marknivå med terrassbildningar. I söder ligger 1939 års utvidgning på avsevärt lägre nivå och skiljs åt från den gamla delen av en hög stödmur. På utvidgningarna öster om kyrkan finns trappor huggna i sten som förbinder avsatserna. En trappa leder även ned från planen närmast kyrkan till utvidgningen i väster. Kyrkogårdens yttre begränsning utgörs av en stenmur, lagd av stora huggna stenblock, som i öster övergår i stödmur och häck. Inne på kyrkogården löper en stödmur, sannolikt muren som omger den gamla kyrkogården. Kyrkogården gränsar till väg och bebyggelse i väster, norr och öster och i söder finns förutom bebyggelse även skogsmark.

Ett flertal olika trädslag förekommer på kyrkogården. Utmed huvudgången väster om kyrkan och runt denna formar lönnträd en allé. På slänten väster om kyrkan ned mot 1939 års utvidgning finns en rad med lågt växande tallar. Björk, pilek, lind och enstaka tall förekommer spritt på utvidgningarna öster och norr om kyrkan. Lindar har planterats i cirkel runt en grusbelagd yta invid urnlunden där 1600-tals kyrkan var belägen. Enstaka cypresser finns utspridda på kyrkogården och vid bårhuset växer buskar av häggmispel. Samtliga familjegravshäckar har avlägsnats och sedan 1970 sker en successiv borttagning av kvartershäckar. Alla gångvägar är asfalterade.

Ett 50-tal grusgravar ligger relativt spridda på kyrkogården och flertalet är stenramsomgärdade. Närmare tio grusgravar, hägnade med gjutjärnsstaket, återfinns på de äldre delarna runt kyrkan. Däribland märks gravplatsen över kammarherren och disponenten för Storfors Järnbruk Claes Erik af Geijerstam (1801-1864) omedelbart öster om kyrkan med en gravvård av kors i gjutet järn. Till de äldre gravvårdarna på kyrkogården hör en monumentalt utformad gravvård söder om kyrkan från 1825. Runt kyrkan märks ett tiotal gjutna kors. Ett mindre triangelformat smidesjärnkors står på ursprunglig plats invid södra kyrkoväggen och är troligen från tidigt 1800-tal.

KYRKOMILJÖ: Den första kyrkan i Bergslagsområdet var Färnebo kyrka som uppfördes i utkanten av det som senare kom att bli Filipstad. Kroppa socken utbröts från Färnebo 1642 och blev då egen socken. Året därpå blev Kroppa eget pastorat och den fösta kyrkan uppfördes där senare under 1640-talet. På samma höjd i samhället ligger idag den befintliga kyrkan som uppfördes 1884 efter en brand. Utanför kyrkogårdsmuren ligger i väster den gamla sockenstugan vilken numera är pastorsexpedition och kyrkogårdsexpedition. Här finns också församlingshemmet som är inrymt i det gamla kommunalhuset från 1900-talets mitt. Inom synhåll från kyrkan ligger prästgården; en villa uppförd i början av 1960-talet. Den gamla prästgården Edsberg, ligger utanför samhället. Den inköptes 1870 men är privatägd sedan den nya prästgården uppfördes.
KYRKOGÅRD:Kyrkogårdens äldsta del ligger norr om kyrkan och är av samma ålder som den på 1640-talet uppförda kyrkan. Begravningsplatsen skall ha utökats och påfyllts under 1700-talet vid upprepade tillfällen. I samband med bygget av den nya kyrkan började man utnyttja marken söder om denna. Utvidgningar har därefter skett vid fem tillfällen: 1901 norr om kyrkan, 1923 i nordost, 1939 i väster samt en smal avlång sträcka söder om kyrkan, öster om kyrkogården 1955 samt söder om kyrkan 1981. En urnlund iordningställdes 1966 intill platsen för den första kyrkan och under 1980-och 90-talen har flera urnlundar iordningställts på olika delar av kyrkogården.

Både kyrka och kyrkogård ligger på en åshöjd med kyrkan på dess krön. Förutom området närmast kyrkan i söder som ligger i nivå med byggnaden, kännetecknas kyrkogårdsplanen av sluttande marknivå med terrassbildningar. I söder ligger 1939 års utvidgning på avsevärt lägre nivå och skiljs åt från den gamla delen av en hög stödmur. På utvidgningarna öster om kyrkan finns trappor huggna i sten som förbinder avsatserna. En trappa leder även ned från planen närmast kyrkan till utvidgningen i väster. Kyrkogårdens yttre begränsning utgörs av en stenmur, lagd av stora huggna stenblock, som i öster övergår i stödmur och häck. Inne på kyrkogården löper en stödmur, sannolikt muren som omger den gamla kyrkogården. Kyrkogården gränsar till väg och bebyggelse i väster, norr och öster och i söder finns förutom bebyggelse även skogsmark.

Ett flertal olika trädslag förekommer på kyrkogården. Utmed huvudgången väster om kyrkan och runt denna formar lönnträd en allé. På slänten väster om kyrkan ned mot 1939 års utvidgning finns en rad med lågt växande tallar. Björk, pilek, lind och enstaka tall förekommer spritt på utvidgningarna öster och norr om kyrkan. Lindar har planterats i cirkel runt en grusbelagd yta invid urnlunden där 1600-tals kyrkan var belägen. Enstaka cypresser finns utspridda på kyrkogården och vid bårhuset växer buskar av häggmispel. Samtliga familjegravshäckar har avlägsnats och sedan 1970 sker en successiv borttagning av kvartershäckar. Alla gångvägar är asfalterade.

Ett 50-tal grusgravar ligger relativt spridda på kyrkogården och flertalet är stenramsomgärdade. Närmare tio grusgravar, hägnade med gjutjärnsstaket, återfinns på de äldre delarna runt kyrkan. Däribland märks gravplatsen över kammarherren och disponenten för Storfors Järnbruk Claes Erik af Geijerstam (1801-1864) omedelbart öster om kyrkan med en gravvård av kors i gjutet järn. Till de äldre gravvårdarna på kyrkogården hör en monumentalt utformad gravvård söder om kyrkan från 1825. Runt kyrkan märks ett tiotal gjutna kors. Ett mindre triangelformat smidesjärnkors står på ursprunglig plats invid södra kyrkoväggen och är troligen från tidigt 1800-tal.

KYRKOMILJÖ: Den första kyrkan i Bergslagsområdet var Färnebo kyrka som uppfördes i utkanten av det som senare kom att bli Filipstad. Kroppa socken utbröts från Färnebo 1642 och blev då egen socken. Året därpå blev Kroppa eget pastorat och den fösta kyrkan uppfördes där senare under 1640-talet. På samma höjd i samhället ligger idag den befintliga kyrkan som uppfördes 1884 efter en brand. Utanför kyrkogårdsmuren ligger i väster den gamla sockenstugan vilken numera är pastorsexpedition och kyrkogårdsexpedition. Här finns också församlingshemmet som är inrymt i det gamla kommunalhuset från 1900-talets mitt. Inom synhåll från kyrkan ligger prästgården; en villa uppförd i början av 1960-talet. Den gamla prästgården Edsberg, ligger utanför samhället. Den inköptes 1870 men är privatägd sedan den nya prästgården uppfördes.
KYRKOGÅRD:Kyrkogårdens äldsta del ligger norr om kyrkan och är av samma ålder som den på 1640-talet uppförda kyrkan. Begravningsplatsen skall ha utökats och påfyllts under 1700-talet vid upprepade tillfällen. I samband med bygget av den nya kyrkan började man utnyttja marken söder om denna. Utvidgningar har därefter skett vid fem tillfällen: 1901 norr om kyrkan, 1923 i nordost, 1939 i väster samt en smal avlång sträcka söder om kyrkan, öster om kyrkogården 1955 samt söder om kyrkan 1981. En urnlund iordningställdes 1966 intill platsen för den första kyrkan och under 1980-och 90-talen har flera urnlundar iordningställts på olika delar av kyrkogården.

Både kyrka och kyrkogård ligger på en åshöjd med kyrkan på dess krön. Förutom området närmast kyrkan i söder som ligger i nivå med byggnaden, kännetecknas kyrkogårdsplanen av sluttande marknivå med terrassbildningar. I söder ligger 1939 års utvidgning på avsevärt lägre nivå och skiljs åt från den gamla delen av en hög stödmur. På utvidgningarna öster om kyrkan finns trappor huggna i sten som förbinder avsatserna. En trappa leder även ned från planen närmast kyrkan till utvidgningen i väster. Kyrkogårdens yttre begränsning utgörs av en stenmur, lagd av stora huggna stenblock, som i öster övergår i stödmur och häck. Inne på kyrkogården löper en stödmur, sannolikt muren som omger den gamla kyrkogården. Kyrkogården gränsar till väg och bebyggelse i väster, norr och öster och i söder finns förutom bebyggelse även skogsmark.

Ett flertal olika trädslag förekommer på kyrkogården. Utmed huvudgången väster om kyrkan och runt denna formar lönnträd en allé. På slänten väster om kyrkan ned mot 1939 års utvidgning finns en rad med lågt växande tallar. Björk, pilek, lind och enstaka tall förekommer spritt på utvidgningarna öster och norr om kyrkan. Lindar har planterats i cirkel runt en grusbelagd yta invid urnlunden där 1600-tals kyrkan var belägen. Enstaka cypresser finns utspridda på kyrkogården och vid bårhuset växer buskar av häggmispel. Samtliga familjegravshäckar har avlägsnats och sedan 1970 sker en successiv borttagning av kvartershäckar. Alla gångvägar är asfalterade.

Ett 50-tal grusgravar ligger relativt spridda på kyrkogården och flertalet är stenramsomgärdade. Närmare tio grusgravar, hägnade med gjutjärnsstaket, återfinns på de äldre delarna runt kyrkan. Däribland märks gravplatsen över kammarherren och disponenten för Storfors Järnbruk Claes Erik af Geijerstam (1801-1864) omedelbart öster om kyrkan med en gravvård av kors i gjutet järn. Till de äldre gravvårdarna på kyrkogården hör en monumentalt utformad gravvård söder om kyrkan från 1825. Runt kyrkan märks ett tiotal gjutna kors. Ett mindre triangelformat smidesjärnkors står på ursprunglig plats invid södra kyrkoväggen och är troligen från tidigt 1800-tal.

FÖRSAMLING 1995 - KROPPA

BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 1248, år 1900: 2912, år 1995: 4360

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Socknen utbröts 1624 ur Färnebo, som omfattade stora delar av Filipstads bergslag. Pastoratet bildades 1642, före dess låg församlingen under Kroppa bruk. År 1643 utbröts Lungsunds socken och så sent som 1960 Storfors.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger centralt i bruksorten Nykroppa på en svag höjd ovanför Kroppälven och järnverket. Den nuvarande 1800-talskyrkan i sten föregicks av en träkyrka från 1600-talet.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: Den första kyrkan kan ha byggts omkring 1624, då en kyrkoherde anställdes vid bruket. Byggnadens ursprungliga utseende är inte känt. Emellertid byggdes timmerkyrkan om 1683, varvid korsarmar infogades. Huvudingången synes ha varit i söder, där ett vapenhus fanns. Exteriören var spånklädd och tjärbrådd. Omkring 1730 uppfördes ett torn i väster och vid 1700-talets mitt en sakristia på kyrkans norra sida. Interörens ursprungliga utseende är inte känt. En ny predikstol anskaffades 1691 och en altartavla tillkom tio år senare. Kyrkan fick ny bänkinredning vid 1600-talets slut. En större restaurering skedde på 1870-talet, då den fick öppna bänkar, läktare, pelare, fönster och dörrinfattningar i ljus ekfärg. Även utvändigt tycks det ha skett förändringar bl a fick tornet en förstukvist med träornamentik i schweizerstil. År 1881 brann den gamla kyrkan ned till grunden. Rester av predikstolen från 1691 och altaruppsatsen från 1701 kunde dock räddas.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Kroppa nya kyrka uppfördes av slaggsten åren 1882-84 med C Lundmark som arkitekt. Den har en latinsk korsplan med halvrund korabsid. Västtornet har vapenhus i bottenvåningen.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Det spirkrönta västtornet är belagt med svartmålad plåt, övriga tak är skiffertäckta. Stenmurarna täcks exteriört och interiört av puts och är genombrytna av rundbågiga fönsteröppningar. Kyrkans huvudingång är belägen i väster. Över kyrkorummet vilar ett tredingsformat innertak av trä. Korabsiden upplyses av fem rundbågiga fönster och kröns av ett ribbindelat hjälmvalv. Den öppna bänkinredningen är samtida med kyrkan, medan predikstolen härrör från den gamla kyrkan. En större restaurering av kyrkorummet genomfördes 1959-60, med Einar Lundberg som arkitekt, då bl. a. väggarna och läktarbarriären bekläddes med fiberplattor. Färgsättningen ändrades till en blågrön färgton; bänkarna blev grågröna med rödbruna gavlar. Sakristian, belägen mellan norra korsarmen och koret, utvidgades betydligt. En brudkammare inreddes i långhusets sydvästra hörn. År 1995 genomfördes en inre restaurering av kyrkan då 1880-talets färgsättning av väggar, läktarbarriärer, vindfång och dörrar i stort återställdes.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1994 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2005.