Ungefärlig position baserad på ortnamn.

ARTIKLAR I WIKIPEDIA

Artiklar i Wikipedia som innehåller information om detta objekt eller närliggande ämnen.

Artikeln beskriver objektet

Järsnäs kyrka

Länkad av : Wikipedia

ARTIKLAR I WIKIDATA

Artiklar i Wikidata som innehåller information om detta objekt.

Samma som

Q10541965

Länkad av : Albin Larsson

BILDER I WIKIMEDIA COMMONS

Bilder i Wikimedia Commons som avbildar detta objekt.

JÄRSNÄS KYRKA

Bebyggelse - anläggning

Typ <itemType>	Byggnad
Plats <presPlaceLabel>	Län: Jönköping, Kommun: Jönköping
Titel <itemTitle>	JÄRSNÄS KYRKA
Beskrivning Inventeringsår (2008) <itemDescription>	Allmän karaktär Järnäs kyrkogård består av en gammal och en ny del. Den gamla delen bestäms av en kulle och har därmed en orgelbunden, närmast sexkantig form. Kyrkan ligger centralt på den högsta punkten. Sydost om kyrkan ligger kvarter A (alla kvartersnamnen är författarens egna), i öster kvarter B och i nordost C. Sydväst om kyrkan är kvarter D och i nordväst E. Den nya kyrkogårdsdelen ligger på... Visa hela Allmän karaktär Järnäs kyrkogård består av en gammal och en ny del. Den gamla delen bestäms av en kulle och har därmed en orgelbunden, närmast sexkantig form. Kyrkan ligger centralt på den högsta punkten. Sydost om kyrkan ligger kvarter A (alla kvartersnamnen är författarens egna), i öster kvarter B och i nordost C. Sydväst om kyrkan är kvarter D och i nordväst E. Den nya kyrkogårdsdelen ligger på en lägre platå öster om gamla delen och benämns kvarter F. Omgärdning Gamla kyrkogården omgärdas av en kallmurad stödmur, till sina äldsta delar troligen från sekelskiftet 1800, till största delen från 1895. Muren består av otuktad marksten och är ca 1,5 meter hög, beväxt med sedum, mossa och ormbunkar. I murens nordvästra hörn är ett bårhus ingrävt. På murkrönet sitter där ett svartmålat stålrörsräcke. Ned mot nya kyrkogården är en trappa av huggen granit med smidesräcke. Nya kyrkogården omgärdas av ett enkelt taggtrådsstaket. Ingångar Gamla kyrkogården har ingång i väster i linje med tornporten och i söder i linje med gamla korporten. Västra ingången består av smidda pargrindar med årtalet 1906 mellan två huggna granitstolpar med fasade krön. Från ingången leder en granittrappa upp till själva kyrkogårdsplanet. Södra ingången har smidda pargrindar med årtalet 1886. Grindarna hänger mellan två granitstolpar som uppbär smidesarmaturer från 1953 med gult råglas. Nya kyrkogården har en ingång i sydvästra hörnet med pargrindar av trä som skall vara kopior av kyrkogårdens gamla grindar. Vegetation Gamla kyrkogården omges med undantag för sydvästra sidan av en trädkrans av huvudsakligen äldre lönnar. Längs grusgångarna är häckar av sibirisk ärtbuske planterade. Vid sidan av tornporten växer en cypress och en prydnadsbuske. Nya kyrkogården omges av några spridda lönnar, björkar och askar samt har några enstaka prydnadsbuskar. Gångsystem Raka grusgångar leder från gamla kyrkogårdens ingångar fram till kyrkan. En grusgång omsluter även kyrkan och bildar framför tornporten två små triangulära gräsytor. Åt öster knyter en grusgång samman gamla och nya kyrkogården, den senare har två grusgångar som möts i rät vinkel. Gravvårdstyper Järsnäs kyrkogård uppvisar gravkonst från 1600-talet och framåt. Äldst är ett odaterat hjulkors av sandsten, vilket genom jämförelser med ett likartat i Lekeryd med årtalet 1652, kan hänföras till detta sekel. Denna och ytterligare en handhuggen gravvård vittnar om den hantverksmässiga gravkonsten före industrialismen. Två gjutjärnskors representerar de första industriellt producerade gravvårdarna vid bygdens järnbruk. Från förra sekelskiftet fi nns fl era exempel på resliga vårdtyper av granit, vanligen i form av bautasten eller obelisk. Med bestämmelser om maximihöjd på vårdar började status senare visas i bredd istället för höjd. Bruket av grusbäddar med stenram var vanligt bland dessa liksom hos de föregående och har i Järsnäs varit förekommande långt in i efterkrigstiden. Spår av allmänna linjen fi nns i form av några karaktäristiskt småskaliga vårdar. Under efterkrigstiden blev vårdarna enklare i sina former samt mer och mer uniforma. En orsak var det begränsade utbudet av tillverkare, vilka ofta brukade samma kataloger. En annan orsak var tidens kollektivistiska samhällsanda. Genomgående under hela 1900-talet har granit varit närmast allenarådande som material, mot seklets slut företrädesvis röd granit medan svart präglade de första decennierna. Bårhus Bårhuset från 1961 är beläget i kyrkogårdens nordvästra hörn och ingrävt i dess sida. Gaveln med entrén utgörs av en ofärgad betongmur med borstad cementputs. Porten består av pardörrar med grönmålad träpanel. För karta över kvarteren se pdf. Kvarter A Allmän karaktär Kvarter A utgör gamla kyrkogårdens sydöstra del. Terrängen sluttar åt öster med gravarna i nord-sydliga terrasserade rader. Vårdarna är med undantag för de äldsta i sydöstra hörnet vända mot väster. Gruskaraktären är tydlig i detta gamla köpegravskvarter. Gravvårdstyper Gravvårdsbeståndet i kvarter A är rikt med stor variation i tid och form. De äldsta gravarna återfinns i sydöstra hörnet, varav tre är kyrkoherdegravar. Äldsta vården är ett nygotiskt gjutjärnskors från 1879 över en kvinna från Sund, följt av en nyklassicistisk kalkstensvård från 1880. Ovanlig är vården från 1890 över två barn från Sund; en av granit huggen stubbe som bär en marmorplatta med fj äril i relief (en symbol för livet efter döden). Denna står invid kyrkoherde A D Ponténs grusgrav, vilken inhägnas av ett nygotiskt gjutjärnsstaket. Kyrkoherde J Magnis grav är likaså en grusgrav, inhägnad av ett smidesstaket. Inom graven står ett kors i polerad svart granit från 1905, rest av församlingen. Kyrkoherde N P Ekedahls grav från 1867 markeras av en stram sten från 1961. Inom kvarteret finns in allo 28 grusgravar, nästan alla inhägnade med stenram. Dessa gravar har dels högresta obelisker eller bautastenar från tidigt 1900-tal dels låga vårdar från mellan- och efterkrigstid. Mest anslående är den över två meter höga bautastenen i ljus granit från 1919 över en ägare till godset Holmen. Framför allt i östra kanten finns sentida vårdar, den yngsta från 2006. Titlar är vanligt förekommande på det äldre vårdbeståndet, de som finns är: kyrkoherde, kyrkovärd, folkskollärare, poststationsföreståndare, lantbrukare, hemmansägare, lärarinna, godsägare, skräddaremästare. Kvarter B och C Allmän karaktär Kvarter B ligger öster om kyrkan och hänger samman med kvarter C nordost om kyrkan. Terrängen sluttar åt öster och nordost med gravarna i terrasserade linjer. I båda kvarteren fi nns ett påtagligt inslag av grusgravar, men inte lika dominerande som i kvarter A. I nordvästra änden av kvarter C är vid kyrkogårdsmuren en grusad, av stenramar inhägnad yta för uppställning av borttagna äldre vårdar. Gravvårdstyper Gravvårdsbeståndet är blandat, merparten är mellan- och efterkrigstida med låg profi l. Den äldsta av gravarna har två små och mycket ovanliga cementkistor från 1901 respektive 1914 med marmorplatta på gaveln. De yngsta gravarna är huvudsakligen från 1970- och 80- talen i röd granit med typisk rektangulär form. Kvarter B domineras helt av den vid gamla korgaveln belägna Klintska släktgraven. Denna stora grav hägnas medelst stenram och var ursprungligen grusfylld, men är idag gräsbesådd. Inom graven finns tio vårdar från 18561979, varav märks fyra resliga granitvårdar. En av dem är rest 1902 över fabriksidkaren och riddaren F G Klint med porträttrelief i brons. En häll i röd granit med kopparringar är lagd 1947 över direktören och riddaren J A Klint, vilken var en stor donator till kyrkan. Invid Klintska graven fi nns en stor familjegrav från 1945 med grusbädd, tillhörig en ägare till godset Sund. En annan grusgrav från 1906, den Larssonska, har koppling till godset Sundsholm. De båda kvarteren har som allt 16 bevarade grusgravar, de flesta lig- ger samlade i rader. I kvarter C står det andra av kyrkogårdens två gjutjärnskors, detta med årtalet 1910. På de äldre vårdarna fi nns ofta titel, de som förekommer är: häradsdomare, fabriksidkare, riddare av Vasa- respektive Nordstjärneorden, direktör, tandläkare, byggmästare, kyrkovärd, trotjänarinna. En vård från 1946 bär en referens till Svenska Missionsförbundets sångbok (Sv. Mfb.), ett vittnesbörd om frikyrkligheten i socknen. Vid kyrkogårdsmuren fi nns 38 borttagna äldre vårdar föredomligt sparade. Dessa härrör från 18831946 och är huvudsakligen i svart granit, flera har troligen stått i allmänna linjen (små liggande hällar och småskaliga resta vårdar). Person- och lokalhistoriska värden finns i flera vårdar, bl.a. den över småskolelärarinnan Katarina Spjut från 1921 som enligt inskription bekostats av Jönköpings missionsförening. Titlar som förekommer bland vårdarna är i övrigt handlande, lantbrukare, hemmansägare, landstingsman, kyrkovärd. Kvarter D Allmän karaktär Kvarter D har en utsträckt form längs sydvästra delen av kyrkogårdsmuren. Gravarna ligger i nord-sydliga rader vända mot öster, med undantag för de båda västligaste raderna. Terrängen är helt plan. I väster och öster är karaktärsskapande inslag av grusgravar. Gravvårdstyper Gravvårdsbeståndet domineras till antalet av mellan- och efterkrigstidens lågprofilerade stenar, utformade som gavlar till stenramar eller i rektangulär form. Högresta vårdar från förra sekelskiftet är dock framträdande genom sin storlek. Inom kvarteret finns 33 bevarade grusgravar med stenram. En av dessa (från 1920) har en idag ovanlig cementram. Kvarterets äldsta vård är ett ensamstående hjulkors av sandsten i nordvästra änden. Detta påträffades vid grävningsarbeten 1904 och uppsattes på platsen. Stenen är sannolikt från 1600-talet eftersom en liknande från denna tid finns på Lekeryds kyrkogård. Idag synnerligen ovanligt är även ett enkelt träkors från 1905 med flagnande vit bemålning. Bland andra intressanta vårdar märks en liten häll från 1922 som i form och inskription anknyter till det sena 1700-talets gravkonst. Tre ensamgravar från 1920-talet är vad som är kvar av de allmänna gravarna. Bland framför allt äldre vårdar finns flera med titel: pastor, hemmansägare, byggmästare, folkskollärare, kyrkovärd, prost. Kvarter E Allmän karaktär Kvarter E på kyrkogårdens nordvästra del var ursprungligen allmän linje, fast med möjlighet att även köpa plats. Gravarna ligger i nord-sydliga rader i en sammanhängande gräsmatta som i öster ansluter till kvarter C. Vårdarna står vända mot väster. Endast enstaka grusgravar finns. Gravvårdstyper Gravvårdsbeståndet präglas helt av lågprofi lerade vårdar från 1930- talet och fram till idag. De äldre vårdarna står kronologiskt och är resta över såväl ensam- som familjegravar. På 1960-talet tycks en stor omläggning ha skett eftersom många vårdar är från sent 1960-tal och tidigt 1970-tal med kronologisk uppställning. De yngsta vårdarna är insprängda i linjerna. Formspråket är övervägande enkelt och svart respektive grå granit dominerar utom bland de yngsta där röd granit är vanligt förekommande. Antalet utpräglade linjegravvårdar är idag litet, 14 stycken från 191342 med spridd placering. Dessa är vanligen små liggande hällar eller små resta stenar. Fyra grusgravar fi nns i kvarteret. Titlar förekommer sparsamt: missionär, mjölnare, soldat, kyrkväktare, urmakare, hemmansägare. Kvarter F Allmän karaktär Kvarter F utgör den nya kyrkogården, invigd 1990. Det är en rektangulär, plan gräsyta som endast tagits i anspråk med en och en halv gravlinje i sin västra del. Gravvårdstyper Gravvårdarna från 19802005 är övervägande enhetliga med låg profi l och rektangulära former. Vanligaste materialet är röd granit. Den yngsta stenen sticker ut genom sina mer naturliga former och uttrycker vår tids nya betoning av individen. Titlar används ej på vårdarna. Stäng
Beskrivning Inventeringsår (1999) <itemDescription>	Text saknas för närvarande Stäng
Historik <itemDescription>	Kyrkogården har liksom kyrkan medeltida ursprung. Om kyrkogårdens äldre historia är föga eller inget känt. På en storskifteskarta från 1770 kan man avläsa kyrkogårdens gamla utsträckning, den hade då ... Visa hela Kyrkogården har liksom kyrkan medeltida ursprung. Om kyrkogårdens äldre historia är föga eller inget känt. På en storskifteskarta från 1770 kan man avläsa kyrkogårdens gamla utsträckning, den hade då en nästan trapetsoid form, där kyrkan upptog nästan hela södra delen. Före om- och tillbyggnaden av kyrkan 1906 stod en klockstapel väster om tvärskeppet. I 1829 års inventering nämns att kyrkogården omges av en stenmur och att på kyrkogården fi nnas blott några få mindre väl huggna grafstenar uppresta utan inscription. Som syns på fotografi er från före 1906 är gravarna endast markerade med låga kullar och kyrkogården liknar mest en äng. Vid okänt tillfälle under 1800-talet utvidgades kyrkogården åt öster och en trädkrans planterades. 1890 avstyckades mark från prästgården för utökning av kyrkogården åt norr och väster samt för anläggande av ny kyrkvall samt skola och sockenstuga. Arbetena slutfördes 1895 med fl yttningen och omläggningen av kyrkogårdsmuren. I samband med kyrkans omdanande ordnades kyrkogården och försågs med nya planteringar, troligen den nuvarande trädkransen. 1911 togs beslut om ordnande av de godtyckligt och planlöst disponerade gravarna. Det stadgades att norra och västra delarna av kyrkogården även fortsatt skulle upplåtas för avgiftsfria gravar, det vill säga allmänna linjer med kronologiska gravläggningar. Dock fanns möjlighet att köpa gravplats där. Den sydöstra delen skulle förbehållas gravplatser som köpts för evärderlig tid, där redan fl era sådana gravar fanns. Östra och södra delen avsattes för gravar som köps för minst 50 år. Även dessa gravar avsågs att öppnas i ordningsföljd. 1915 togs beslut om kyrkogårdens slutliga ordnande. Vid denna tid började kyrkogården få den för tiden så typiska grusprägeln med inhägnade gravar. 1920 gallrades äldre träd bort eller tuktades. 1926 planterades häckar längs grusgångarna. 1929 gjordes vissa åtgärder såsom jämnande av gravkullar och dylikt i sydöstra och nordöstra kvarteret. 1950 förändrades det allmänna kvarteret i nordväst. Linjerna justerades och gräsvall anlades över hela kvarteret. Samtidigt infördes bestämmelser som förbjöd stenram i kvarteret och införde en maxhöjd om 60 cm på vårdarna. Motiveringen var delvis ett förenklat underhåll. Vid samma tid omlades utrasade partier av kyrkogårdsmuren. 1953 uppsattes lyktstolpar vid södra kyrkogårdsgrinden. 1961 byggdes ett bårhus i kyrkogårdens nordvästra hörn efter ritningar av arkitekt K E Lindell, Huskvarna; entreprenör var Allan Sjölin, Järsnäs Klockarbol. 1968 började en ny kyrkogårdsutvidgning diskuteras eftersom antalet lediga gravplatser började bli få. 1990 anlades ett nytt kvarter i öster efter program av Ragnar Rudenstam, Viak AB, Huskvarna. Till förebild för entrégrindarna i trä tjänstgjorde de som förr fanns på gamla kyrkogården. 2008 åtgärdades skador på kyrkogårdsmuren till ett omfång av 25 meter. Stäng
Beskrivning Inventeringsår (2008) <itemDescription>	Allmän karaktär Järnäs kyrkogård består av en gammal och en ny del. Den gamla delen bestäms av en kulle och har därmed en orgelbunden, närmast sexkantig form. Kyrkan ligger centralt på den högsta punk... Visa hela Allmän karaktär Järnäs kyrkogård består av en gammal och en ny del. Den gamla delen bestäms av en kulle och har därmed en orgelbunden, närmast sexkantig form. Kyrkan ligger centralt på den högsta punkten. Sydost om kyrkan ligger kvarter A (alla kvartersnamnen är författarens egna), i öster kvarter B och i nordost C. Sydväst om kyrkan är kvarter D och i nordväst E. Den nya kyrkogårdsdelen ligger på en lägre platå öster om gamla delen och benämns kvarter F. Omgärdning Gamla kyrkogården omgärdas av en kallmurad stödmur, till sina äldsta delar troligen från sekelskiftet 1800, till största delen från 1895. Muren består av otuktad marksten och är ca 1,5 meter hög, beväxt med sedum, mossa och ormbunkar. I murens nordvästra hörn är ett bårhus ingrävt. På murkrönet sitter där ett svartmålat stålrörsräcke. Ned mot nya kyrkogården är en trappa av huggen granit med smidesräcke. Nya kyrkogården omgärdas av ett enkelt taggtrådsstaket. Ingångar Gamla kyrkogården har ingång i väster i linje med tornporten och i söder i linje med gamla korporten. Västra ingången består av smidda pargrindar med årtalet 1906 mellan två huggna granitstolpar med fasade krön. Från ingången leder en granittrappa upp till själva kyrkogårdsplanet. Södra ingången har smidda pargrindar med årtalet 1886. Grindarna hänger mellan två granitstolpar som uppbär smidesarmaturer från 1953 med gult råglas. Nya kyrkogården har en ingång i sydvästra hörnet med pargrindar av trä som skall vara kopior av kyrkogårdens gamla grindar. Vegetation Gamla kyrkogården omges med undantag för sydvästra sidan av en trädkrans av huvudsakligen äldre lönnar. Längs grusgångarna är häckar av sibirisk ärtbuske planterade. Vid sidan av tornporten växer en cypress och en prydnadsbuske. Nya kyrkogården omges av några spridda lönnar, björkar och askar samt har några enstaka prydnadsbuskar. Gångsystem Raka grusgångar leder från gamla kyrkogårdens ingångar fram till kyrkan. En grusgång omsluter även kyrkan och bildar framför tornporten två små triangulära gräsytor. Åt öster knyter en grusgång samman gamla och nya kyrkogården, den senare har två grusgångar som möts i rät vinkel. Gravvårdstyper Järsnäs kyrkogård uppvisar gravkonst från 1600-talet och framåt. Äldst är ett odaterat hjulkors av sandsten, vilket genom jämförelser med ett likartat i Lekeryd med årtalet 1652, kan hänföras till detta sekel. Denna och ytterligare en handhuggen gravvård vittnar om den hantverksmässiga gravkonsten före industrialismen. Två gjutjärnskors representerar de första industriellt producerade gravvårdarna vid bygdens järnbruk. Från förra sekelskiftet fi nns fl era exempel på resliga vårdtyper av granit, vanligen i form av bautasten eller obelisk. Med bestämmelser om maximihöjd på vårdar började status senare visas i bredd istället för höjd. Bruket av grusbäddar med stenram var vanligt bland dessa liksom hos de föregående och har i Järsnäs varit förekommande långt in i efterkrigstiden. Spår av allmänna linjen fi nns i form av några karaktäristiskt småskaliga vårdar. Under efterkrigstiden blev vårdarna enklare i sina former samt mer och mer uniforma. En orsak var det begränsade utbudet av tillverkare, vilka ofta brukade samma kataloger. En annan orsak var tidens kollektivistiska samhällsanda. Genomgående under hela 1900-talet har granit varit närmast allenarådande som material, mot seklets slut företrädesvis röd granit medan svart präglade de första decennierna. Bårhus Bårhuset från 1961 är beläget i kyrkogårdens nordvästra hörn och ingrävt i dess sida. Gaveln med entrén utgörs av en ofärgad betongmur med borstad cementputs. Porten består av pardörrar med grönmålad träpanel. För karta över kvarteren se pdf. Kvarter A Allmän karaktär Kvarter A utgör gamla kyrkogårdens sydöstra del. Terrängen sluttar åt öster med gravarna i nord-sydliga terrasserade rader. Vårdarna är med undantag för de äldsta i sydöstra hörnet vända mot väster. Gruskaraktären är tydlig i detta gamla köpegravskvarter. Gravvårdstyper Gravvårdsbeståndet i kvarter A är rikt med stor variation i tid och form. De äldsta gravarna återfinns i sydöstra hörnet, varav tre är kyrkoherdegravar. Äldsta vården är ett nygotiskt gjutjärnskors från 1879 över en kvinna från Sund, följt av en nyklassicistisk kalkstensvård från 1880. Ovanlig är vården från 1890 över två barn från Sund; en av granit huggen stubbe som bär en marmorplatta med fj äril i relief (en symbol för livet efter döden). Denna står invid kyrkoherde A D Ponténs grusgrav, vilken inhägnas av ett nygotiskt gjutjärnsstaket. Kyrkoherde J Magnis grav är likaså en grusgrav, inhägnad av ett smidesstaket. Inom graven står ett kors i polerad svart granit från 1905, rest av församlingen. Kyrkoherde N P Ekedahls grav från 1867 markeras av en stram sten från 1961. Inom kvarteret finns in allo 28 grusgravar, nästan alla inhägnade med stenram. Dessa gravar har dels högresta obelisker eller bautastenar från tidigt 1900-tal dels låga vårdar från mellan- och efterkrigstid. Mest anslående är den över två meter höga bautastenen i ljus granit från 1919 över en ägare till godset Holmen. Framför allt i östra kanten finns sentida vårdar, den yngsta från 2006. Titlar är vanligt förekommande på det äldre vårdbeståndet, de som finns är: kyrkoherde, kyrkovärd, folkskollärare, poststationsföreståndare, lantbrukare, hemmansägare, lärarinna, godsägare, skräddaremästare. Kvarter B och C Allmän karaktär Kvarter B ligger öster om kyrkan och hänger samman med kvarter C nordost om kyrkan. Terrängen sluttar åt öster och nordost med gravarna i terrasserade linjer. I båda kvarteren fi nns ett påtagligt inslag av grusgravar, men inte lika dominerande som i kvarter A. I nordvästra änden av kvarter C är vid kyrkogårdsmuren en grusad, av stenramar inhägnad yta för uppställning av borttagna äldre vårdar. Gravvårdstyper Gravvårdsbeståndet är blandat, merparten är mellan- och efterkrigstida med låg profi l. Den äldsta av gravarna har två små och mycket ovanliga cementkistor från 1901 respektive 1914 med marmorplatta på gaveln. De yngsta gravarna är huvudsakligen från 1970- och 80- talen i röd granit med typisk rektangulär form. Kvarter B domineras helt av den vid gamla korgaveln belägna Klintska släktgraven. Denna stora grav hägnas medelst stenram och var ursprungligen grusfylld, men är idag gräsbesådd. Inom graven finns tio vårdar från 18561979, varav märks fyra resliga granitvårdar. En av dem är rest 1902 över fabriksidkaren och riddaren F G Klint med porträttrelief i brons. En häll i röd granit med kopparringar är lagd 1947 över direktören och riddaren J A Klint, vilken var en stor donator till kyrkan. Invid Klintska graven fi nns en stor familjegrav från 1945 med grusbädd, tillhörig en ägare till godset Sund. En annan grusgrav från 1906, den Larssonska, har koppling till godset Sundsholm. De båda kvarteren har som allt 16 bevarade grusgravar, de flesta lig- ger samlade i rader. I kvarter C står det andra av kyrkogårdens två gjutjärnskors, detta med årtalet 1910. På de äldre vårdarna fi nns ofta titel, de som förekommer är: häradsdomare, fabriksidkare, riddare av Vasa- respektive Nordstjärneorden, direktör, tandläkare, byggmästare, kyrkovärd, trotjänarinna. En vård från 1946 bär en referens till Svenska Missionsförbundets sångbok (Sv. Mfb.), ett vittnesbörd om frikyrkligheten i socknen. Vid kyrkogårdsmuren fi nns 38 borttagna äldre vårdar föredomligt sparade. Dessa härrör från 18831946 och är huvudsakligen i svart granit, flera har troligen stått i allmänna linjen (små liggande hällar och småskaliga resta vårdar). Person- och lokalhistoriska värden finns i flera vårdar, bl.a. den över småskolelärarinnan Katarina Spjut från 1921 som enligt inskription bekostats av Jönköpings missionsförening. Titlar som förekommer bland vårdarna är i övrigt handlande, lantbrukare, hemmansägare, landstingsman, kyrkovärd. Kvarter D Allmän karaktär Kvarter D har en utsträckt form längs sydvästra delen av kyrkogårdsmuren. Gravarna ligger i nord-sydliga rader vända mot öster, med undantag för de båda västligaste raderna. Terrängen är helt plan. I väster och öster är karaktärsskapande inslag av grusgravar. Gravvårdstyper Gravvårdsbeståndet domineras till antalet av mellan- och efterkrigstidens lågprofilerade stenar, utformade som gavlar till stenramar eller i rektangulär form. Högresta vårdar från förra sekelskiftet är dock framträdande genom sin storlek. Inom kvarteret finns 33 bevarade grusgravar med stenram. En av dessa (från 1920) har en idag ovanlig cementram. Kvarterets äldsta vård är ett ensamstående hjulkors av sandsten i nordvästra änden. Detta påträffades vid grävningsarbeten 1904 och uppsattes på platsen. Stenen är sannolikt från 1600-talet eftersom en liknande från denna tid finns på Lekeryds kyrkogård. Idag synnerligen ovanligt är även ett enkelt träkors från 1905 med flagnande vit bemålning. Bland andra intressanta vårdar märks en liten häll från 1922 som i form och inskription anknyter till det sena 1700-talets gravkonst. Tre ensamgravar från 1920-talet är vad som är kvar av de allmänna gravarna. Bland framför allt äldre vårdar finns flera med titel: pastor, hemmansägare, byggmästare, folkskollärare, kyrkovärd, prost. Kvarter E Allmän karaktär Kvarter E på kyrkogårdens nordvästra del var ursprungligen allmän linje, fast med möjlighet att även köpa plats. Gravarna ligger i nord-sydliga rader i en sammanhängande gräsmatta som i öster ansluter till kvarter C. Vårdarna står vända mot väster. Endast enstaka grusgravar finns. Gravvårdstyper Gravvårdsbeståndet präglas helt av lågprofi lerade vårdar från 1930- talet och fram till idag. De äldre vårdarna står kronologiskt och är resta över såväl ensam- som familjegravar. På 1960-talet tycks en stor omläggning ha skett eftersom många vårdar är från sent 1960-tal och tidigt 1970-tal med kronologisk uppställning. De yngsta vårdarna är insprängda i linjerna. Formspråket är övervägande enkelt och svart respektive grå granit dominerar utom bland de yngsta där röd granit är vanligt förekommande. Antalet utpräglade linjegravvårdar är idag litet, 14 stycken från 191342 med spridd placering. Dessa är vanligen små liggande hällar eller små resta stenar. Fyra grusgravar fi nns i kvarteret. Titlar förekommer sparsamt: missionär, mjölnare, soldat, kyrkväktare, urmakare, hemmansägare. Kvarter F Allmän karaktär Kvarter F utgör den nya kyrkogården, invigd 1990. Det är en rektangulär, plan gräsyta som endast tagits i anspråk med en och en halv gravlinje i sin västra del. Gravvårdstyper Gravvårdarna från 19802005 är övervägande enhetliga med låg profi l och rektangulära former. Vanligaste materialet är röd granit. Den yngsta stenen sticker ut genom sina mer naturliga former och uttrycker vår tids nya betoning av individen. Titlar används ej på vårdarna. Stäng
Beskrivning Inventeringsår (1999) <itemDescription>	Text saknas för närvarande Stäng
Historik <itemDescription>	Text saknas för närvarande Stäng
Historik <itemDescription>	Text saknas för närvarande Stäng
Historik <itemDescription>	Kyrkogården har liksom kyrkan medeltida ursprung. Om kyrkogårdens äldre historia är föga eller inget känt. På en storskifteskarta från 1770 kan man avläsa kyrkogårdens gamla utsträckning, den hade då ... Visa hela Kyrkogården har liksom kyrkan medeltida ursprung. Om kyrkogårdens äldre historia är föga eller inget känt. På en storskifteskarta från 1770 kan man avläsa kyrkogårdens gamla utsträckning, den hade då en nästan trapetsoid form, där kyrkan upptog nästan hela södra delen. Före om- och tillbyggnaden av kyrkan 1906 stod en klockstapel väster om tvärskeppet. I 1829 års inventering nämns att kyrkogården omges av en stenmur och att på kyrkogården fi nnas blott några få mindre väl huggna grafstenar uppresta utan inscription. Som syns på fotografi er från före 1906 är gravarna endast markerade med låga kullar och kyrkogården liknar mest en äng. Vid okänt tillfälle under 1800-talet utvidgades kyrkogården åt öster och en trädkrans planterades. 1890 avstyckades mark från prästgården för utökning av kyrkogården åt norr och väster samt för anläggande av ny kyrkvall samt skola och sockenstuga. Arbetena slutfördes 1895 med fl yttningen och omläggningen av kyrkogårdsmuren. I samband med kyrkans omdanande ordnades kyrkogården och försågs med nya planteringar, troligen den nuvarande trädkransen. 1911 togs beslut om ordnande av de godtyckligt och planlöst disponerade gravarna. Det stadgades att norra och västra delarna av kyrkogården även fortsatt skulle upplåtas för avgiftsfria gravar, det vill säga allmänna linjer med kronologiska gravläggningar. Dock fanns möjlighet att köpa gravplats där. Den sydöstra delen skulle förbehållas gravplatser som köpts för evärderlig tid, där redan fl era sådana gravar fanns. Östra och södra delen avsattes för gravar som köps för minst 50 år. Även dessa gravar avsågs att öppnas i ordningsföljd. 1915 togs beslut om kyrkogårdens slutliga ordnande. Vid denna tid började kyrkogården få den för tiden så typiska grusprägeln med inhägnade gravar. 1920 gallrades äldre träd bort eller tuktades. 1926 planterades häckar längs grusgångarna. 1929 gjordes vissa åtgärder såsom jämnande av gravkullar och dylikt i sydöstra och nordöstra kvarteret. 1950 förändrades det allmänna kvarteret i nordväst. Linjerna justerades och gräsvall anlades över hela kvarteret. Samtidigt infördes bestämmelser som förbjöd stenram i kvarteret och införde en maxhöjd om 60 cm på vårdarna. Motiveringen var delvis ett förenklat underhåll. Vid samma tid omlades utrasade partier av kyrkogårdsmuren. 1953 uppsattes lyktstolpar vid södra kyrkogårdsgrinden. 1961 byggdes ett bårhus i kyrkogårdens nordvästra hörn efter ritningar av arkitekt K E Lindell, Huskvarna; entreprenör var Allan Sjölin, Järsnäs Klockarbol. 1968 började en ny kyrkogårdsutvidgning diskuteras eftersom antalet lediga gravplatser började bli få. 1990 anlades ett nytt kvarter i öster efter program av Ragnar Rudenstam, Viak AB, Huskvarna. Till förebild för entrégrindarna i trä tjänstgjorde de som förr fanns på gamla kyrkogården. 2008 åtgärdades skador på kyrkogårdsmuren till ett omfång av 25 meter. Stäng
Händelse <context>	Kyrkligt kulturminne. 4 kap. KML . Kyrkligt kulturminne. 4 kap. KML . Producerades i Jönköping, Jönköping. Kyrkogården anläggs. 1100-01-01 e.Kr. - . Kyrkogården anläggs. 1100-01-01 e.Kr. - . För specifika händelser se pdf. 1700-01-01 - 2008-12-31 av Bröderna Karlberg. För specifika händelser se pdf. 1700-01-01 - 2008-12-31 av Bröderna Karlberg.
Historiska/ursprungliga kategorier<itemName>	Kyrka med begravningsplats Kyrka
Nuvarande kategorier<itemName>	Kyrka med begravningsplats Kyrka
Klassifikation <itemClassName>	Kyrka Kyrka med begravningsplats
Lagskydd <itemSpecification>	Kyrkligt kulturminne. 4 kap. KML Stäng
Lagskydd <itemSpecification>	Kyrkligt kulturminne. 4 kap. KML Stäng
Anläggningsnamn <itemNumber>	Jönköping kn, JÄRSNÄS 6:1 JÄRSNÄS KYRKA Stäng
Källa <presOrganization>	Riksantikvarieämbetet
Källa <url>

Teknisk data

Mediatyp <mediaType>	text/plain
Skapad <createdDate>	2002-01-16
Senast skördat till K-samsök <buildDate>	2024-10-23
Senast uppdaterat i ursprungssystem <lastChangedDate>	2011-09-27
Datakvalitet <dataQuality>	Rådata
Ansvarig institution <serviceOrganization>	RAÄ
Tjänst <serviceName>	bbra
Objekt-URI <presEntityUri>	http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21300000004282
Källa <presRepresentationHtml>	http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21300000004282
RDF-representation <presRepresentationRdf>	http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21300000004282
XML-representation <presRepresentationXml>	http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21300000004282

Visa metadata

ARTIKLAR I WIKIPEDIA

Artikeln beskriver objektet

ARTIKLAR I WIKIDATA

Samma som

BILDER I WIKIMEDIA COMMONS

JÄRSNÄS KYRKA

Bebyggelse - anläggning

Teknisk data

Har del

Beskrivs av

Om Kringla

Kontakt

Kartsökning

ARTIKLAR I WIKIPEDIA

Artikeln beskriver objektet

ARTIKLAR I WIKIDATA

Samma som

BILDER I WIKIMEDIA COMMONS

JÄRSNÄS KYRKA

Bebyggelse - anläggning

Teknisk data

Relaterade objekt

Har del

JÄRSNÄS KYRKA

Beskrivs av

Järsnäs kyrkogård Kulturhistorisk inventering och förslag till bevarandeplan

Europeana

litteratur från Libris

Om Kringla

Kontakt

Kartsökning