VÄSTRA HUSBY KYRKA

VÄSTRA HUSBY KYRKOGÅRD
Kyrka med omgivande kyrkogård ligger ca 15 kilometer söder om Norrköping och 10
kilometer väster om Söderköping längsmed riksväg 210. Kyrkogården har en oregelbunden
rektangulär planform i nord/sydlig riktning. Kyrkan ligger centralt placerad på kyrkogården
och kyrkans långhus är orienterat i öst/väst.

Västra Husby kyrka
Västra Husby är en medeltida socken. Under 1100-talets senare del uppfördes en kyrka i sten,
troligen invigd av biskop Kol. Arkeologiska undersökningar har även påvisat förekomsten av
en än tidigare träkyrka. Stenkyrkan hade ett rektangulärt långhus med rakslutet kor och
tillbyggdes med ett torn, troligen kring 1300-talet. I slutet av 1700-talet befanns kyrkan vara
för liten, och ett tiotal år senare revs kyrkan med undantag för det medeltida tornet. År 1816-
17 uppfördes en ny kyrka av byggmästaren Johan Holmberg efter ritningar av Olof
Tempelman, arkitekt vid Överintendentsämbetet. Byggnaden är uppförd i en stram
nyklassicism med ett stort rektangulärt långhus med rakslutet kor vars östgavel gavs en
nyantik gestaltning. Det bevarade tornet i väster fick en ny lanterninavslutning. Vid en häftig
brand 1977 eldhärjades kyrkan svårt. Murarna stod dock kvar och exteriören kunde återställas
i närmast ursprungligt skick. Även lösa inventarier klarade sig undan branden emedan kyrkan
hade tömts inför en förestående restaurering. Återuppbyggnaden leddes av ingenjör Ture
Jangvik som skapade ett nytt förminskat kyrkorum med en nyritad inredning.

BESKRIVNING AV KYRKOGÅRDEN
Kyrkogården består av fem kvarter: A-D och E.U. Kvarter A går längsmed kyrkogårdsmuren
söder om kyrkan, kvarter B och C ligger söder om kyrkan innanför kvarter A. Kvarter D går
längsmed kyrkogårdsmuren norr om kyrkan på liknande sätt som kvarter A. Kvarter E.U, E
och F ligger norr om kyrkan innanför kvarter D.

Allmän karaktär
Kyrkan ligger på en höjd och har ett dominerande läge över den omkring liggande bygden.
Öster om kyrkan ligger de tidigare kyrkstallarna och den tidigare skolan. Väster om kyrkan
innanför kyrkogårdsmuren står ett tidigare gravkapell i nyklassicistisk stil.
Kyrkogården omgärdas av en trädkrans mestadels utav lindar. Längsmed kyrkogårdsmuren
står gravvårdar, sk köpegravar vilket ger karaktär åt kyrkogården. Övriga kvarter på
kyrkogården karaktäriseras av rygghäckar av tuja som växer i nordsydlig riktning.

Omgärdning
Väster: mur, fältsten och kluvna granitstenar i oregelbundna skift. Muren har kraftiga
sättningar.
Norr: mur, fältsten och kluvna granitstenar i oregelbundna skift. På murkrönet ligger långa
slätthuggna granit stenar, dessa stenar kan tidigare ha varit delar av stenramar som tidigare
omgärdat gravvårdar på kyrkogården.
Öster: mur, fältsten och kluvna granitstenar i oregelbundna skift. Muren är ca 110 cm hög
utanför kyrkogården och ca 50 cm hög åt kyrkogården.
Söder: stödmur, fältsten och kluvna granitstenar i oregelbundna skift.
I sydöstra hörnet är texten A. 1922, 1923 ristad i en av hörnstenarna. Hörnet är tillsynes
omlagt, kanske gjordes det då?

Ingångar
Öster: dubbelgrind i smidesjärn med bladornamentik. Vitmenade ca två meter höga
grindstolpar med en kraftig listdragning mot den plåttäckta pyramidformade överdelen.
Grindstolparna har spritputsad dekor.
Söder: grind i smidesjärn med bladornamentik.

Vegetation
Nordväst: två lindar i trädkransen. Utanför kyrkogårdsmuren växer en häck av idegran,
utanför den växer sly.
Sydväst: en lind i trädkransen. Området vid minneslunden delas in av en tujahäck. Utanför
kyrkogårdsmuren växer flera träd och sly.
Norr: fyra lindar i trädkransen. Utanför kyrkogårdsmuren, väster om arbetsytan växer flera
träd och sly.
Öster: fyra träd i trädkransen, tre lindar och en lönn. Söder om grindöppningen växer en
syrenhäck. Vid kyrkans entré växer bland annat tuja och idegran i ett arrangemang.
Söder: inga träd i trädkransen, utanför kyrkogårdsmuren växer träd och sly.

Gångsystem
Från huvudingången i öster löper en asfalterad gång fram till kyrkans entré i öster. Den
asfalterade gången löper vidare runt kyrkan till ingången i väster. Asfalteringen av
gångsystemet skedde i samband av renoveringen av kyrkan som brandhärjades 1977.
Kyrkogården har även gångar som är grusbelagda med naturgrus. Från ingången i öster löper
två grusgångar runt kyrkogården, åt vartdera hållet, innanför kvarter A respektive kvarter D,
grusgångarna ansluter till kyrkans ingång öster. Tidigare har även grusgångar funnits som
avgränsningar mellan kvarter B och C respektive E och F, något som syns på gällande
gravkarta.

Gravvårdstyper
Invid, runt kyrkogårdsmuren ligger flera påkostade gravvårdar med omgärdning,
Gravvårdarna är ifrån 1800-talets mitt och fram till 2000-talet. Och man kan anta att samtliga
gravvårdar står på sin ursprungliga plats. I kvarterets västra del ligger flera gravplatser som är
omgärdade av stenram eller smidesstaket belagda med grus eller gräs. Resta gravvårdar av
svart granit är vanligt förekommande, samt enskilda gravvårdar i form av kors i järn eller sten.

Minneslund
Minneslunden ligger väster om kyrkan och har plattsättning med en bänk och ett arrangemang
för vaser och ljus.

Byggnader
På kyrkogårdens västra sida finns ett gravkapell, en rektangulär byggnad i nyklassicistisk stil.
Den har vitputsade fasader och ett plåtklätt valmat takfall med en kraftig profilerande taklist.
På taket finns en låg vitpytsad påbyggnad krönt av ett svart smideskors. Byggnaden används
idag som förråd.

Övrigt
Norr om det f d gravkapellet står/ligger undanställda gravvårdar.

BESKRIVNING AV ENSKILDA KVARTER

Kvarter A

Kvarteret omfattar gravplats nr A 1-109 och ligger utmed kyrkogårdsmuren i sydväst, söder
och sydöst, från gravkapellet i väster till grindöppningen i öster. Väster, söder och öster om
kvarteret, utanför kyrkogården, ligger jordbrukslandskap respektive kyrkans parkering och
pastorsexpeditionen.

Allmän karaktär
Gravvårdarna i kvarteret ligger invid kyrkogårdsmuren söder om kyrkan, vilket är en vanlig
placering för påkostade familjegravar. Kvarteret har flera gravvårdar från 1800-talet och
många av dessa har titlar.

Omgärdning
Kyrkogårdsmuren omgärdar kvarteret i sydväst, söder och sydöst.
Ingångar
Öster: dubbelgrind i smidesjärn med bladornamentik. Vitmenade ca två meter höga
grindstolpar med en kraftig listdragning mot den plåttäckta pyramidformade överdelen.
Grindstolparna har spritputsad dekor.
Söder: grind i smidesjärn med bladornamentik.

Vegetation
Kvarteret är gräsbevuxet, i kvarteret ingår träden i trädkransen som delvis växer mellan
gravvårdarna. Träden i trädkransen är lindar. Utanför trädkransen och kyrkogårdsmuren växer
flera träd och sly.

Gångsystem
En gång belagd med naturgrus löper längsmed, innanför hela kvarteret från sydväst till sydöst.

Gravvårdstyper
Gravvårdarna i kvarteret ligger invid kyrkogårdsmuren, detta är en vanlig placering för
köpegravar.
Gravvårdarna är ifrån 1800-talets mitt och fram till 2000-talet. Och man kan anta att samtliga
gravvårdar står på sin ursprungliga plats. I kvarterets västra del ligger flera gravplatser som är
omgärdade av stenram eller smidesstaket belagda med grus eller gräs. Resta gravvårdar av
svart granit är vanligt förekommande, samt enskilda gravvårdar i form av kors i järn eller sten.

Kvarter B

Kvarteret omfattar gravplats nr B 1-98 och ligger söder om kyrkan, väster om kvarter C och
innanför kvarter A.

Allmän karaktär
Kvarteret karaktäriseras av de kraftiga rygghäckarna av tuja som delar in kvarteret.

Vegetation
Kvarteret är gräsbeväxt, tre rygghäckar av tuja växer i nordsydlig riktning.

Gångsystem
Kvarteret ansluter till den asfalterade gången som löper runt kyrkan samt den grusbelagda
gången som löper längsmed kvarter A. Tidigare har även en grusbelagd gång skiljt kvarter B
från kvarter C, den gången är idag igenlagd.

Gravvårdstyper
Gravvårdarna är mestadels från 1930-1970- talen. I kvarterets västra del ligger flera
gravplatser som är omgärdade av stenram eller smidesstaket belagda med grus eller gräs.
Resta gravvårdar av svart granit är vanligt förekommande, samt enskilda gravvårdar i form av
kors i järn eller sten.

Kvarter C

Kvarteret omfattar gravplats nr C 1-97, kvarteret angränsar till kvarter B i öster och kvarter A
i öster och söder. Norr om kvarteret ligger kyrkan.

Allmän karaktär
Kvarteret karaktäriseras av de kraftiga rygghäckarna av tuja som delar in kvarteret.

Vegetation
Kvarteret är gräsbeväxt, tre rygghäckar av tuja växer i nordsydlig riktning.

Gångsystem
Kvarteret ansluter till den asfalterade gången som löper runt kyrkan samt den grusbelagda
gången som löper längsmed kvarter A. Tidigare har även en grusbelagd gång skilt kvarter C
från kvarter B, den gången är idag igenlagd.

Gravvårdstyper
I kvarteret finns en gravvård belagd med grus omgärdad utav pollare med kedja. Låga breda
gravvårdar i grå granit från 1950-talet och framåt dominerar i kvarteret.

Kvarter D

Kvarteret omfattar gravplats nr D 1-79 och ligger utmed kyrkogårdsmuren i nordväst, norr
och nordöst, från gravkapellet i väster till grindöppningen i öster. Väster, norr och öster om
kvarteret, utanför kyrkogården, ligger en golfbana, jordbrukslandskap respektive kyrkans
parkering och pastorsexpeditionen.

Allmän karaktär
Gravvårdarna i kvarteret ligger invid kyrkogårdsmuren norr om kyrkan, vilket är en vanlig
placering för påkostade familjegravar. Kvarteret har flera gravvårdar från 1800-talet och
många av dessa har titlar.

Omgärdning
Kyrkogårdsmuren omgärdar kvarteret i nordväst, norr och nordöst.

Ingångar
Öster: dubbelgrind i smidesjärn med bladornamentik. Vitmenade ca två meter höga
grindstolpar med en kraftig listdragning mot den plåttäckta pyramidformade överdelen.
Grindstolparna har spritputsad dekor.

Vegetation
Kvarteret är gräsbevuxet, i kvarteret ingår träden i trädkransen som delvis växer mellan
gravvårdarna. Träden i trädkransen är lindar samt en lönn. Utanför trädkransen och
kyrkogårdsmuren i nordväst och norr växer flera träd och sly.

Gångsystem
En gång belagd med naturgrus löper längsmed, innanför hela kvarteret från nordväst till
nordöst.

Gravvårdstyper
I kvarteret finns en gravvård belagd med grus, omgärdad av ett gjutjärnsstaket. I kvarteret
finns resta gravvårdar i svart och grå granit.

Kvarter E.U

Kvarteret omfattar gravplats nr E.U 1-34, kvarteret ligger väster om kvarter E och söder om
delar av kvarter D. Utanför kyrkogårdsmuren i nordväst, utanför kyrkogårdsmuren ligger en
golfbana och odlingslandskap. Söder om kvarteret ligger kyrkan.

Allmän karaktär
I kvarteret finns endast urngravar, de moderna gravvårdarna i kvarteret står tätt och är relativt
små.

Vegetation
Kvarteret är gräsbevuxet.

Gångsystem
I söder ansluter kvarteret till den asfalterade gången som löper runt kyrkan, i väster och norr
ansluter kvarteret till den grusbelagda gången som löper längsmed kvarter D.

Gravvårdstyper
Kvarteret är belagt med urngravar. Små gravvårdar i sten dominerar, enstaka gravvårdar i trä
finns.

Kvarter E

Kvarteret omfattar gravplats nr A 1-98 och ligger utmed kyrkogårdsmuren i sydväst, söder
och sydöst, från gravkapellet i väster till grindöppningen i öster. Väster, söder och öster om
kvarteret, utanför kyrkogården, ligger jordbrukslandskap respektive kyrkans parkering och
pastorsexpeditionen.

Allmän karaktär
Kvarteret karaktäriseras av de kraftiga rygghäckarna av tuja som delar in kvarteret.

Vegetation
Kvarteret är gräsbelagd, tre rygghäckar utav tuja växer i nordsydlig riktning.

Gångsystem
I söder ansluter kvarteret till den asfalterade gången som löper runt kyrkan, i väster och norr
ansluter kvarteret till den grusbelagda gången som löper längsmed kvarter D.

Gravvårdstyper
Kvarteret har mestadels gravvårdar från 1950-talet och framåt. En gravvård i form utav ett
träkors utmärker sig.

Kvarter F

Kvarteret omfattar gravplats nr A 1-98 och ligger utmed kyrkogårdsmuren i sydväst, söder
och sydöst, från gravkapellet i väster till grindöppningen i öster. Väster, söder och öster om
kvarteret, utanför kyrkogården, ligger jordbrukslandskap respektive kyrkans parkering och
pastorsexpeditionen.

Allmän karaktär
Kvarteret karaktäriseras av de kraftiga rygghäckarna av tuja som delar in kvarteret.

Vegetation
Kvarteret är gräsbelagt, tre rygghäckar utav tuja växer i nordsydlig riktning.

Gångsystem
I söder ansluter kvarteret till den asfalterade gången som löper runt kyrkan, i öster och norr
ansluter kvarteret till den grusbelagda gången som löper längsmed kvarter D.

Gravvårdstyper
Kvarteret har mestadels gravvårdar från 1950-talet och framåt.

FÖRSAMLING 1995 - VÄSTRA HUSBY

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 894, 1900: 1051, 1995: 1324

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Ligger 10 km söder om Norrköping, väl synlig i det fornlämningsrika sprickdalslandskapet nära Göta kanal. Kyrkan och de kyrkligt anknutna byggnaderna, komministergård, prästgård med pastorsexpedition och ekonomibyggnader ligger lite avsides från övrig bebyggelse - ett gammalt sockencentrum med skola. På kyrkogården finns ett gravkapell.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av ett rektangulärt långhus, vars östra del avdelats till sakristia, väntrum och församlingssal, samt torn i väster. I: Den rivna medeltidskyrkan är känd utifrån arkeologiska undersökningar 1977. Den uppfördes i sten sannolikt under 1100-talet eller 1200-talets förra hälft och bestod ursprungligen av långhus med smalare, rakslutet kor (i samband med undersökningen framkom också stenpackning i långhusets östra del som möjligen kan ha utgjort grunden till en äldre träkyrka). Vid en ombyggnad troligen under den yngre delen av medeltiden förlängdes koret i öster. Under medeltiden, ovisst när, tillbyggdes också ett torn i väster, det nuvarande. Tornet påbyggdes 1761 och fick ny tornavslutning 1816. Kyrkorummet välvdes under senmedeltiden. Förmodligen under senmedeltiden byggdes också en sakristia vid korets nordvägg. Ett timrat vapenhus av okänd ålder fanns i söder, vilket ersattes med ett murat 1767. Ett murat gravkor för släkten von Osten genannt Sacken tillkom 1669 vid långhusets nordsida. Riven, förutom långhusets västgavel och tornet, i samband med att ny kyrka uppfördes på samma plats. II: Den nuvarande kyrkan uppfördes 1816-17 (invigd 1820), intill föregångarens kvarstående torn. Kyrkan byggdes av länsbyggmästaren Johan Holmberg efter ritningar av Olof Tempelman, ÖIÄ, som delvis tycks ha utgått från ritningar upprättade av byggmästaren Sundström från Nyköping. År 1977 brann kyrkan. Den återuppfördes efter ritningar av arkitekten Ture Jangvik med användande av de kvarstående yttermurarna. Ursprungligen hade kyrkan ett inbyggt halvrunt altarrum flankerat av biutrymmen, däribland sakristia. Efter Jangviks förslag avdelades kyrkorummets östra del till sakristia och lokaler för andra typer av församlingsfunktioner.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkans exteriör i tidstypisk stram nyklassicism är återställd i sitt ursprungliga skick efter branden. Fasaderna är vitputsade. En kraftigt framspringande takgesims för runt kyrkan. Östfasaden artikuleras av pilastrar och nischer samt ett centralt placerat lunettfönster. Kyrkorummet hade redan innan branden genomgripande förändrats. Ursprungligen var altarrummet pilasterprytt och gav plats åt ett ovalt altare, något som är mycket ovanligt. Mellan pilastrarna fanns grisaillemålade platta, utskurna figurer före-ställande de tre teologiska dygderna och på altaret stod ett kors med törnekrans och svepeduk. Kyrkan restaurerades av arkitekt Carl Möller 1902 och erhöll då rika dekorationsmålningar. Samtidigt byttes det runda altaret mot ett rektangulärt och korset fick lämna plats för en kopia av Thorvaldsens Kristus. Fönstrens järnbågar tillkom vid detta tillfälle. År 1939 restaurerades kyrkan under ledning av Johannes Dahl, vilket bl.a. resulterade i att dekorationsmålningarna på väggar och valv togs bort. Interiören är idag helt präglat av restaureringen efter branden och bryter tydligt av mot exteriören, som i stort återställ-des till sitt forna utseende. Det täcks av ett brutet tredingstak, som antyder en icke befintlig treskeppighet. Kyrkans utsmyckning är representativ för det sena 1900-talets kyrkokonst, med mosaiker av Bengt-Olof Kälde på korväggen, altaret och över sidodörrarna intill församlingsdelen.

Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003.

Kyrkogårdens historik
Uppgifter om kyrkogårdens historik har i huvudsak hämtats från Östergötlands länsmuseums
topografiska arkiv och bibliotek. Uppgifter om äldre lantmäterikartor är hämtade från
Lantmäteriets websida.

På en karta över Västra Husbys socken från 1650 redovisas kyrkan men omkringliggande
mark har ingen markering, kyrkogårdens utbredning markeras ej. På Häradsekonomiska
kartan 1868-1877 redovisas kyrkogårdens utbredning som en oregelbunden rektangel, kyrkan
ligger på kyrkogårdens norra del. Dagens utformning fick alltså inte kyrkogården förrän efter
1877.

Ett fotografi från 1938 visar att kyrkogården från nordost, kyrkogården var då mestadels
gräsbelagd, häckar växte i kvarterens ytterkanter och enskilda gravar tolkas vara markerade
med en gravkulle. Sand/grusgångar syns tydligt på ett flygfotografi från samma år. På
ytterligare ett flygfotografi från 1964 syns enskilda gravvårdar vara belagda med grus och
häckar i nordsydlig riktning tycks ha tillkommit.

Flera fornlämningar vittnar om ortens äldre kultur. Gravfält förekommer på Hällas ägor på en
sandås mellan kyrkan och landsvägen samt på Gäverstads ägor.

Widegren nämner i sin beskrivning en rät stenkedja i klockarens hage som är ca 300 alnar
lång.

Västra Husby är en medeltida socken. Under 1100-talets senare del uppfördes en kyrka i sten, troligen invigd av biskop Kol. Arkeologiska undersökningar har även påvisat förekomsten av en än tidigare träkyrka. Stenkyrkan hade ett rektangulärt långhus med rakslutet kor och tillbyggdes med ett torn, troligen kring 1300-talet. I slutet av 1700-talet befanns kyrkan vara för liten, och ett tiotal år senare revs kyrkan med undantag för det medeltida tornet. År 1816-17 uppfördes en ny kyrka av byggmästaren Johan Holmberg efter ritningar av Olof Tempelman, arkitekt vid Överintendentsämbetet. Byggnaden är uppförd i en stram nyklassicism med ett stort rektangulärt långhus med rakslutet kor vars östgavel gavs en nyantik gestaltning. Det bevarade tornet i väster fick en ny lanterninavslutning. Vid en häftig brand 1977 eldhärjades kyrkan svårt. Murarna stod dock kvar och exteriören kunde återställas i närmast ursprungligt skick. Även lösa inventarier klarade sig undan branden emedan kyrkan hade tömts inför en förestående restaurering. Återuppbyggnaden leddes av ingenjör Ture Jangvik som skapade ett nytt förminskat kyrkorum med en nyritad inredning.

KYRKOGÅRDEN
Huvudingången är förlagd till öster och är försedd med en svart smidesgrind från 1800-talet med låga, kvadratiska, vitputsade grindstolpar med pyramidformad plåtavtäckning varpå en lykta är placerad. På kyrkans nordvästra sida finns ett gravkapell, en rektangulär byggnad i nyklassicistisk stil. Den har vitputsade fasader och ett plåtklätt valmat takfall med en kraftigt profilerade taklist. På taket finns en låg vitputsad påbyggnad krönt av ett svart smideskors. Ingången är placerad på östra långsidan vars fasad artikuleras av inramade kors i relief på var sida om den blå, rektangulära dubbeldörren med spegelindelning. Byggnaden har invändigt ett enkelt utförande med betonggolv, vitputsade väggar och ett plant trätak och används numer som förråd för t ex den gamla altaruppsatsen från 1902.

Efter avslutad kyrkogårdsinventering kompletteras beskrivningen och historiken.