SKÄLLVIKS KYRKA

SKÄLLVIKS KYRKOGÅRD
Kyrkan med omgivande kyrkogård ligger ca 15 kilometer sydöst om Söderköping.
Kyrkogården har en rektangulär planform i nordväst/sydöstlig riktning. Kyrkan ligger idag
centralt placerad med en dragning åt norr. Innan kyrkogården utvidgades låg kyrkan i
kyrkogårdens nordvästra del. Kyrkans långhus är orienterat i öst/väst. I rapporten kommer
vädersträcken att behandlas som om även kyrkogården ligger i väst/östlig riktning.

Skällviks kyrka
Skällviks kyrka uppfördes under 1300-talets förra hälft. Mellan åren 1590-1593 lät Johan III
utföra en omfattande ombyggnad av kyrkan och den fick formen av en centralkyrka.
Vapenhuset tillkom i mitten av 1700-talet. 1955-56 genomgick kyrkan, såväl exteriört som
interiört, en omfattande restaurering under ledning av arkitekt Erik Lundberg.

BESKRIVNING AV KYRKOGÅRDEN
Kyrkogården består av fyra kvarter: A-C och den utvidgade delen. Kvarter A ligger norr och
öster om kyrkan, öster om kvarter A ligger kvarter B. Kvarter C ligger söder om kvarter A
och B och ligger utmed den södra kyrkogårdsmuren. Utvidgningen ligger väster om kyrkan.

Allmän karaktär
Lindar bildar trädkrans kring kyrkogården som i öster karaktäriseras av de höga formklippta
rygghäckarna av tuja. Kyrkogården domineras av kyrkan med tillhörande klockstapel.
Gravvårdar i trä, smides- och gjutjärn ger tillsammans med enkla gravvårdar från den s k
allmänna linjen kyrkogården bitvis en ålderdomlig karaktär. Större gravplatser ligger öster om
kyrkan. Grindar och grusgångar är viktiga för kyrkans uppbyggnad i olika kvarter.

Omgärdning
Väster: stödmur av kluvna granitblock, kallmurad med skolning, ca 0,6 m hög. Stödmuren
omgärdar det sydvästra hörnet på den utvidgade delen av kyrkogården. Det nordvästra hörnet
är kallmurat av stora huggna granitstenar lagda i skift.
Öster om utvidgningen löper en kallmurad fristående mur. Muren är omlagd i samband med
att utvidgningen gjordes, men skall enligt uppgift ligga där den tidigare kyrkogårdsmuren låg.
Norr: stödmur ca 1,0 m hög av kluvna stenar och fältgranitstenar. Skolning saknas bitvis i
muren. Muren har begynnande skador på grund av att träden i trädkransens rotsystem trycker
ut muren. Mot bisättningskammaren är muren något högre och fogad med bruk. Väster om
bisättningskammaren mot trappa och utvidgningen består muren av stora huggna granitstenar.
Muren är kallmurad och lagd i skift.
Öster: stödmur ca 1,0 m hög av kluvna stenar och fältgranitstenar. Skolning saknas bitvis i
muren. Muren har skador på grund av att träden i trädkransens rotsystem trycker ut muren.
Söder: stödmur ca 0,7 m hög av kluvna stenar och fältgranitstenar. Murens västra del ligger
delvis i skift med skolning, mot öster blir muren sämre och skolningen är bristfällig. Mot det
sydöstra hörnet, där klockstapeln står, är muren borta. Eventuellt ingår delar av muren i
fundamenten till klockstapeln. Muren har vissa skador på grund av att träden i trädkransens
rotsystem trycker ut muren.

Ingångar
Norr: rikt dekorerad dubbelgrind i järnsmide, 1800-tal. Liknande grindar finns på Sankt Anna
kyrkogård. Grindstolparna renoverades 1971 då kopparhuvarna sattes på, tidigare var
grindstolpstopparna klädda med spån. Väster om bisättningsrummet finns en trappa med
sättsteg av granit och ledstänger av järn.
Öster: rikt dekorerad dubbelgrind i järnsmide, 1800-tal. Liknande grindar finns på Sankt Anna
kyrkogård. Grindstolparna renoverades 1971 då kopparhuvarna sattes på, tidigare var
grindstolpstopparna klädda med spån. Väster om bisättningsrummet finns en trappa med
sättsteg av granit och ledstänger av järn.

Vegetation
Väster: utvidgningen avgränsas i väster av en nyplanterad idegranshäck. I utvidgningens
sydvästra hörn växer en lind. Innanför den äldre (omlagda) kyrkogårdsmuren i väster växer
två lindar som ingår i trädkransen.
Norr: fyra lindar ingår i trädkransen.
Öster: sex lindar ingår i trädkransen.
Söder: åtta lindar ingår i trädkransen.

Gångsystem
Från kyrkogårdens grindöppning i norr löper en grusad gång öster om kyrkan, gången
fortsätter fram mot kyrkans entré i söder. Från grindöppningen i norr löper även en grusbelagd
gång rakt österut, runt kvarter A och B längs med kyrkogårdsmuren. Gången fortsätter söder
om kvarter B och A innanför kvarter C och ansluter till det grusade partiet vid kyrkans södra
entré, gången ansluter sedan till utvidgningen. Mellan kvarter A och B löper en gång, även
norra och södra delen av kvarter A avgränsas av en gång. Tidigare har även en gång funnits
mellan norra och södra delen av kvarter B, men den är idag igenlagd och beväxt med gräs.
Den östra grindöppningen ansluter till grusgångarna. Från grindöppningen i norr löper
ytterligare en grusbelagd gång mot väster, gången ansluter till utvidgningen. Utvidgningen
omgärdas av grusbelagda gångar som ansluter till minneslunden. Utvidgningen har även en
centralt placerad grusad gång.

Gravvårdstyper
Den äldsta gravvården på Skällviks kyrkogård är den gravvård i gjutjärn som restes 1852 över
Arnell. Skällviks kyrkogård har en stor mängd gravvårdar i form av kors. De vita träkorsen
från 1900-talets första hälft dominerar, men det finns även yngre träkors som är målade med
klarlack/fernissa. Även enstaka resta gravvårdar i trä förekommer. Kors finns även i sten,
gjutjärn och smidesjärn. Delar av den s k allmänna linjen finns idag bevarad, dessa gravvårdar
är ofta mindre och enkla till sin utformning. Här på Skällviks kyrkogård är det framförallt de
vita korsen som tidigare ingått i den allmänna linjen, men även gravvårdar i sten förekommer.
Gravläggningarna i den allmänna linjen gjordes mellan 1918 och 1957. På kyrkogården finns
det även enstaka gravvårdar belagda med grus och omgärdade av stenram eller staket av
gjutjärn.

Minneslund
1991 anlades minneslunden i utvidgningens sydvästra hörn. Minneslunden har ett
skåpliknande arrangemang för vaser och ljus. Minneslunden smyckas av ett ankare som
omgärdas av stenar som skänkts från församlingsbor.

Byggnader
Klockstapeln i Skällvik uppfördes 1754 av ett system av stödben och strävor, en centralt
placerad mittstock och ett komplicerat system av kryssregelverk. De kraftiga bottenstockarna
och den centralt placerade mittstocken är anslutna till strävpelarna och stabiliserar på så vis
konstruktionen. Bottenstockarna vilar på kluvna granitblock. Klockstapelns branta tak är
åttakantigt, nedanför klockluckorna är klockstapeln ytterligare utkragad, takfallen är klädda
med spån. Taket kröns av ett kors med förgyllda klot.

En trappa leder upp från marknivån till klockstapelns första plan, ytterligare trappor leder upp
till klockorna. Klockringning och öppning av klockluckorna är idag moderniserade.
Klockstapeln är idag tjärstruken med detaljer i svart.
Klockstapeln genomgick en reparation 1915, vilket en plakett i klockstapeln och en
inhuggning i en av grundstenarna visar. I samband med kyrkans renovering 1956
genomfördes förstärkningsarbeten av klockstapeln. 1971 genomfördes en grundlig
renovering, flera stödben hade kraftiga rötskador. Flera stödben och bottenstockar byttes ut i
sin helhet medan andra lagades och bitvis ersattes med nytt material. Delvis lades nya tak
över syllstockarna, brädväggar och takspån lagades, målning och förgyllning av korset på
klockstapelns tak gjordes. Hela klockstapeln ströks med dalbränd tjära.

Nordväst om kvarter A ligger en bisättningskammare ritad av arkitekten och professorn Erik
Lundberg samt arkitekt Uno Söderberg. Den uppfördes 1960-61. Byggnaden är putsad och
avfärgad i vitt, tak och gavelrösten är av plåt.

Övrigt
Utanför den östra kyrkogårdsmuren, i hela dess längd, står resta grovhuggna pollare av granit,
ovanpå dessa pollare löper ett järnrör. Anordningen har använts för att binda upp hästarna
under kyrkbesöket. Nordväst om kyrkogården finns idag även de gamla kyrkstallarna kvar.
De används idag delvis som personalutrymmen för kyrkans personal.

BESKRIVNING AV ENSKILDA KVARTER

Kvarter A

Kvarteret omfattar gravplats nr A 1-219 och ligger norr, nordöst och öster om kyrkan. Norr
om kvarteret, utanför kyrkogården, ligger den f d skolan. Söder om kvarteret ligger kyrkan,
och kvarter C, öster om kvarteret ligger kvarter B.

Allmän karaktär
Kvarter A karaktäriseras idag av de höga formklippta rygghäckar av tuja som växer i
nord/sydlig riktning. Strax öster om kyrkobyggnaden står flera stora äldre gravvårdar,
gravvården med gjutjärnsstaket över greven Schwerin på Stegeborg dominerar. Kvarteret
delas in i två delar av en grusgång.

Omgärdning
Kvarteret omgärdas i norr av kyrkogårdsmuren.

Ingångar
Den norra ingången till kyrkogården leder in till kvarter A.

Vegetation
Kvarteret är gräsbelagt. I kvarterets östra del växer tre rygghäckar av tuja.

Gångsystem
Från ingången i norr leder en grusgång fram mot kyrkans entré i söder. Vid ingången löper
även grusgången åt väster och öster. Runt kvarteret löper grusbelagda gångar. Kvarteret delas
in i två delar av en grusad gång som löper i väst/östlig riktning.

Gravvårdstyper
Norr om kyrkan ligger bland annat en större gravhäll med lyftringar. Öster om kyrkan finns
en grusgrav omgärdad av ett gjutjärnsstaket, staketets stolpar kröns av eldsflammor. Den
omgärdade gravvården är i kalksten och rest över greve Schwerin på Stegeborg vid 1800-
talets mitt. I kvarteret finns flera olika typer av gravvårdar i form av kors, bland annat ett kors
av svart granit, vitmålade träkors, gjutjärnskors och ett järnkors med förgyllda klot från 1950-
talet. I kvarterets östligaste del finns enkla gravvårdar från den s k allmänna linjen. Kvarteret
domineras av gravvårdar från 1940-60-talet.

Byggnader
Nordväst om kvarter A ligger en bisättningskammare ritad av arkitekten och professorn Erik
Lundberg samt arkitekt Uno Söderberg. Den uppfördes 1960-61. Byggnaden är putsad och
avfärgad i vitt, tak och gavelrösten är av plåt.

Kvarter B

Kvarteret omfattar gravplats nr B 1-234 och ligger öster om kyrkan. Norr om kvarteret,
utanför kyrkogården, ligger den f d skolan och i nordöst ligger f d kyrkstallarna. Öster om
kvarteret, utanför kyrkogårdsmuren, står resta pollare med ett järnrör ovanpå, detta användes
för att binda fast hästar under kyrkobesöket. Söder om kvarteret står klockstapeln.

Allmän karaktär
Kvarter B karaktäriseras utav rygghäckar av oxbär som växer i nordsydlig riktning. I kvarteret
finns flera vita träkors som tidigare ingått i den sk allmänna linjen.

Omgärdning
Kvarteret omgärdas i norr och öster av kyrkogårdsmuren.

Ingångar
Södra ingången.

Vegetation
Kvarteret är gräsbelagt. I kvarteret växer tre rygghäckar utav oxbär.

Gångsystem
Från grindöppningen i söder löper en gång runt kvarter B. Tidigare har kvarteret delats in i två
delar utav en grusad gång, på samma sätt som kvarter A är indelat. Denna gång är igenlagd
och beväxt med gräs.

Gravvårdstyper
Kvarter B har en stor mängd gravvårdar i form av kors. De vita träkorsen från 1900-talets
första hälft dominerar men det finns även yngre träkors som har en klarlack som målning.
Även enstaka resta gravvårdar i trä förekommer. Kors finns även i sten, järn, gjutjärn och
smidesjärn. Delar av den s k allmänna linjen finns idag bevarad, dessa gravvårdar är ofta
mindre och enkla till sin utformning. Här på Skällviks kyrkogård är det framförallt de vita
korsen som tidigare ingått i den allmänna linjen, men även gravvårdar i sten förekommer.
Gravläggningarna på den allmänna linjen är mellan 1918 och 1957.

Byggnader
Klockstapel, se den allmänna beskrivningen.

Kvarter C

Kvarteret omfattar gravplats nr C 1-151 och ligger söder och sydväst om kyrkan. Söder om
kvarteret, utanför kyrkogården, ligger jordbruksmark. Norr om kvarteret finns kyrkan. Väster
och nordväst om kvarteret ligger kyrkogårdens utvidgning. Öster om kvarteret står
klockstapeln.

Allmän karaktär
Kvarteret ligger längs med kyrkogårdens södra kyrkogårdsmur. På grund utav kyrkogårdens
utbredning och kyrkans placering på densamma är kvarteret kilformat med spetsen riktad mot
öster. I öster finns enstaka större gravvårdar, i den västra delen finns enstaka gravvårdar från
den s k allmänna linjen.

Omgärdning
Kvarteret omgärdas av kyrkogårdsmuren i söder och muren som avgränsar mot utvidgningen i
väster.

Vegetation
Kvarteret är gräsbelagt, i den östra delen växer rygghäckar av spirea(?). Sju lindar som ingår i
trädkransen växer innanför kyrkogårdsmuren i söder. Ytterligare två lindar växer innanför den
äldre kyrkogårdsmuren i väster.

Gångsystem
Norr om kvarteret löper en grusbelagd gång från grindöppningen i öster och ansluter till
utvidgningen i väster.

Gravvårdstyper
I kvarterets östra del står flera större gravvårdar, en grav är grusbelagd och omgärdad av
stenram. I kvarteret finns flera kors i smidesjärn. I kvarterets västra del finns enstaka
gravvårdar från den s k allmänna linjen.

Byggnader
Klockstapeln.

Den utvidgade delen

Kvarteret omfattar gravplats nr 1-177 och ligger väster om kyrkan. Väster om kvarteret,
utanför kyrkogården, ligger den f d prästgården nuvarande församlingshemmet. Öster om
kvarteret finns kyrkan och kvarter C. Söder och norr om kvarteret, utanför kyrkogården,
ligger jordbruksmark.

Allmän karaktär
Kvarteret ligger upphöjt i förhållande till omkringliggande marknivåer i söder, väster och
norr, ansluter till den äldre kyrkogårdsnivån i öster. Kvarteret har en öppen karaktär, med
rygghäckar i nord/sydlig riktning. I kvarterets sydvästra del ligger minneslunden.

Omgärdning
Kyrkogårdsmuren i sydväst och nordväst.

Ingångar
Kvarteret nås från den äldre kyrkogården, eller från den trappa som ligger väster om
bisättningsrummet.

Vegetation
Kvarteret är gräsbeväxt, i söder avgränsas kvarteret av flera höga tujor. I kvarterets sydvästra
hörn växer en lind. Kvarteret avgränsas mot väster utav en häck av idegran. I kvarteret växer
rygghäckar av idegran och oxbär.

Gångsystem
Utvidgningen omgärdas av grusbelagda gångar som ansluter till minneslunden. Utvidgningen
har även en centralt placerad grusad gång. Grusgångarna ansluter till den äldre delen centralt
och vid trappan i norr.

Gravvårdstyper
Gravläggningarna är från 1968 och fram tills idag. Gravvårdarnas utformning är också
tidstypisk för 1960- talet och fram till idag.

Byggnader
El-central.

Kyrkogårdens historik
Uppgifter om kyrkogårdens historik har i huvudsak hämtats från Östergötlands länsmuseums
topografiska arkiv och bibliotek.

Kyrkogården har sedan medeltiden vuxit fram vid den medeltida kyrkan, som spelade en
central roll under den tid Stegeborgs fästning och slott var kunglig bostad.
Klockstapeln i Skällvik uppfördes 1754. På häradsekonomiska kartan 1868-1877 syns en
tydlig markering för kyrkogårdens omgärdning. Den rektangulära markeringen ligger i
nordöstlig/sydvästlig riktning. Kyrkan är placerad i kyrkogårdens norra del.
Redan vid restaureringen av kyrkan under 1956 diskuterades frågan om utvidgning. De planer
som då framfördes av professor Erik Lundberg överensstämmer i stort med det förslag som
hushållningssällskapet i Linköping utarbetade och som genomfördes av Söderköpings
lastbilscentral 1967/1968. På inrådan från Riksantikvarieämbetet höjdes den gamla
bogårdsmuren i väster för att förtydliga den äldre respektive den yngre delen av kyrkogården.
Efter studier av fotografier kan följande sägas om kyrkogårdens historik: under 1930-talet var
stora delar av kyrkogården sand/grusbelagd och gravarna var omgärdade av låga häckar
(buxbom).

Kyrkogården hade också en stor mängd träkors och gravvårdar i trä. Kyrkogården har tidigare
även omgärdats av en granhäck vilket ett fotografi från 1942 visar, på samma fotografi syns
även en ung trädkrans. Granhäcken finns inte på 1960-talet.

Under 1960-talet står en stor mängd gravstenar lutade mot kyrkans nordvästra fasad.
1971, i samband med att klockstapeln renoveras, renoveras även grindstolparna som tidigare
varit klädda med spån och grindarna målas.

1991 anläggs minneslunden i den nya delen av kyrkogården. Minneslunden smyckas av ett
ankare som omgärdas av stenar som skänkts från församlingsbor.

2002 flyttas den medeltida Herrborumsgravhällen in i kyrkorummet, efter att ha flyttats ut
under renoveringen av kyrkan 1956, gravstenen låg senast vid klockstapeln.

Skällviks kyrka uppfördes ursprungligen under 1300-talets förra hälft som en salkyrka med rakslutet kor och med blinderingar på det östra gavelröstet. Mellan åren 1590-1593 lät Johan III utföra en omfattande ombyggnad av kyrkan och den fick formen av en centralkyrka. Vapenhuset tillkom i mitten av 1700-talet. 1955-56 genomgick kyrkan, såväl exteriört som interiört, en omfattande restaurering under ledning av arkitekt Erik Lundberg. Kyrkan är uppförd av gråsten och tegel av olika ålder och utförande och är tunt slammad i en gul ton. Sadeltaken är sedan renoveringen 1956 täckta med kopparplåt. Över korsmitten finns ett högt och smäckert torn, som är inklätt med kopparplåt. Huvudingången är via vapenhuset i söder. Kyrkomiljön ingår som en väsentlig del i riksintresseområdet vid Stegeborg och Skällvik.

Kyrkomiljön
Kyrkan är belägen knappt två mil öster om Söderköping. I direkt anslutning till kyrkan ligger den f d skolan, som är en välbevarad reveterad byggnad i en och en halv våning från 1880-talet. Väster om kyrkan ligger prästgården, som delvis används som församlingshem. Den är uppförd 1918-20 i en tidstypisk nationalromantisk anda med faluröda fasader under tegeltäckt mansardtak. Inom kyrkomiljön finns även Skällviks hembygdsmuseum i en byggnad från 1942. Kyrkomiljön ingår som en väsentlig del i riksintresseområdet vid Stegeborg och Skällvik.

Kyrkogården
Kyrkogården omgärdas av en stenmur med ingångar i norr och öster med kvadratiska grindstolpar från 1800-talet med plåttäckta pyramidtak. De svartmålade smidesjärnsgrindarna är sannolikt samtida. På kyrkogårdens sydöstra del finns en klockstapel, uppförd 1754 med en centralt placerad mittstock och ett komplicerat system av stödben och strävor. Klockstapeln är tjärstruken och det branta åttkantiga taket är spåntäckt. En bisättningskammare uppfördes i början av 1960-talet efter ritningar av arkitekt Erik Lundberg och Uno Söderberg. Byggnaden har vitputsade fasader och plåttäckt tak.

En beskrivning och historik av kyrkogården redovisas i separat rapport från utförd kyrkogårdsinventering.

FÖRSAMLING 1995 - SKÄLLVIK

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 1099, 1900: 1234, 1995: 440

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan med klockstapel ligger nära Slätbaken vid Stegeborgs slottsruin, skild från bebyggelse på nuvarande Stegeborgs egendom. Invid kyrkan ligger prästgården, numera församlingshem samt en f. d. skola och kyrkstallar. Socknen är rik på fornlämningar. Den byggda miljön kring kyrkan är en del av riksintresset kring Stegeborg.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan har en rektangulär planform med rakslutet korparti, sakristia i norr och vapenhus i söder. Den uppfördes under 1300-talets förra hälft som en salkyrka byggd av gråsten med tegelornerade trappgavlar. Åren 1590-93 lät Johan III omgestalta Skällvik invändigt. Inom de gamla murarna avdelades kyrkorummet med hjälp av fyra pelare. Den nuvarande sakristian tillkom sannolikt vid detta tillfälle, medan vapenhuset uppfördes vid 1700-talets mitt.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan är slammad i gulvit puts. De medeltida gavelblinderingarna, som delvis stympats, äger släktskap med östgaveln på S:t Laurentii i Norrköping av tysk-baltisk karaktär. Såväl exteriör som interiör har dock sin prägel av 1590-talets förändringar. Kyrkan framstår sedan dess som basilikal korskyrka i exteriören. Över korsmitten rider ett kraftigt centraltorn av trä, krönt av en högrest spira. Erik Lundberg ledde en restaurering 1956, då igenmurade fönster öppnades och takfallen lades om. Yttermurarnas tjocka putslager ersattes med tunn slamning, och torn och tak koppartäcktes. Ingång i söder via vapenhuset. Genom de på 1590-talet inställda murpelarna erhölls ett kvadratiskt mittparti med grunda korsarmar åt söder och norr. I kyrkans fyra hörn inrättades sidokapell. Korsmitten fick kryssvalv och korsarmarna något lägre tunnvalv, medan sidokapellen hade mycket låga tunnvalv. Detta gav interiören centralkyrkoform. Vid Lundbergs restaurering togs fragment av kalkmålningar från 1500-talet fram, delvis ornamentala, men också verser ur Bibeln. På altaret står ett 1400-talsaltarskåp. År 1661 tillkom predikstolen som en gåva från Oscar Enfelt och hans maka Catharina Prytz. Predikstolen målades först 1679. Orgeln gjordes av Wistenius 1762, en av fyra bevarade i landet. Altare, bänkar och läktare är utformade efter Lundbergs ritningar.

ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Kyrkans dopfunten i sandsten från 1607 kommer enligt traditionen från Stegeborgs slottskapell.

Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003.