GRYTS KYRKA

Kyrkomiljö
Gryts socken ligger i nordöstra Skåne i ett landskap som växlar mellan öppen åkermark och hagar och mer skogbevuxna områden. Socknens nordöstra spets gränsar mot Helgeå, Skånes största vattendrag. Genom byn Gryt rinner ett mindre vattendrag Olingeån. På backen i byns östra del finns fossil åkermark och gravfält med stensättningar, rösen och gravhögar som visar att en bebyggelse i området har lång tradition. I Solberga by några kilometer väster om Gryt finns en plats som kallas Kyrkbacken. En sägen berättar att en kyrka började byggas på denna plats men eftersom byggnadsarbetena vandaliserades av trollen som bodde där fick man till slut flytta kyrkan till Gryt. Helt nöjda var dock inte trollen som slungade ett stort stenblock mot den nya kyrkan. Som tur var missade man och stenblocket, även kallat Trollstenen, hamnade väster om kyrkan Präst och klockareboställen har funnits i Gryt och var belägna väster om kyrkan Gryt 1:1 och 1:2. Dessa var i praktiken arrendegårdar sedan Gryt blev annexförsamling till Kviinge och inte hade egen präst och klockare boende i byn. Ett par kilometer söder om Gryts kyrka ligger Wanås slott som finns omnämnt först på 1400-talet. Det finns inga skriftliga dokument som visar att Wanås har innehaft patronatsrätten till Gryts kyrka. Däremot har Wanås ägare har haft visst inflytande på kyrkan i Gryt och präglar än idag kyrkorummet och kyrkogården.

Kyrkan och kyrkotomten ligger inom registrerad fornlämning Gryt 102:1 och skyddas enligt 2 kap. kultur miljö lagen. Fornlämningen avser Gryts bytomt enligt 1720 års karta.

Kyrkogård
Kyrkan ligger mitt på den lilla kyrkogården som kan ha kvar sin ursprungliga storlek sedan kyrkan anlades. Kyrkogården ligger i en backe med sluttning ned från öster och norr. Den begränsas av en låg kyrkogårdsmur som finns omnämnd sedan 1600 talet. Liksom idag bestod muren av fogstruken gråsten avtäckt av tjocka gråstensflis Mellan flisen ligger enkupiga tegelpannor som fungerar som vattenrännor. Två ingångar finns till kyrkogården i form av murade öppningar med takövertäckning, så kallade "stigluckor. Ytterligare en stiglucka har tidigare funnits, den så kallade "likporten. Den västra stigluckan är större än den södra. Båda stigluckorna är murade av stora gråstenar med en rundbågsformad öppning med valv murat av rött tegel. Öppningarna är invändigt murade med ett språng för inåtgående portar Teglet och murverket är delvis synligt men rester av gammal rödfärgad puts finns bevarad kring muröppningen. Upptill avslutas stigluckorna med ett sluttande tegeltak lagt i bruk. I ingångsöppningarna sitter järngrindar från 1888. Dessförinnan var luckorna av trä. Innanför murens västra, östra och södra sidor finns en trädkrans av lind som ersatte almträd planterade 1822. Utanför kyrkogårdsmurens södra sida finns en avenbokshäck planterad på 1870-talet.

Kyrkogården är till största delen gräsbevuxen med grusade gångar Enstaka grusgravplatser finns vilka begränsas med stenramar. En del låga städsegrön a barrträdsbuskar finns intill gravvårdarna. Gravvårdarna är huvudsakligen äldre höga stenvårdar från sekelskiftet 1900 och sent 1800 tal. På norra kyrkogårdsdelen är gravvårdarna lägre från omkring 1930-talet och framåt Möjligen har man tidigare tillämpat begravning i varv på norrsidan, för de mindre bemedlade. I östra delen av kyrkogården finns flera större familjegravplatser upplåtna till ägarna av Wanås slott.

Byggnader på kyrkogården
Intill kyrkogårdens nordvästra sida ligger sockenstugan uppförd 1869 av material som återbrukades från det tidigare rivna vapenhuset. En del ektimmer ingår i byggnadens taklag vilket kan ha hög ålder. Kyrkstugan uppfördes till en början som materialbod och uppställningsplats för likvagnen. Kring 1896 inrättades byggnadens västra del till sockenstuga och på 1940 talet och fram till 1970 talet användes den östra till bårhus. Sockenstugan används numera som kyrkomuseum. Sockenstugan är byggd av putsad och vitmålad sten med tegelmurade omfattningar och gavelrösten i svartmålad korsvirke och rött tegel. Ett igenmurat fönster eller en port finns mot söder samt en mindre paneltäckt port och en större inkörsport. Mot väster finns två rundbågsformade fönster i nedre plan och ett halvmåneformat fönster till loftet. I östra gavelsidan finns en ingång till loftet med en enkel trädörr i en stor rundbågsformad öppning. En trätrappa leder upp till loftets ingång från kyrkogårdssidan. Yttertaket till sockenstugan består av ett fjälltegel, plattor med rundad nederkant, lagda på öppen läkt utan brukstätning. Söder om sockenstugan ligger en ekonomibyggnad med okänd ålder vilken byggdes om och moderniserades 1983. Byggnadens fasader är av rödmålad locklistpanel och yttertaket av tvåkupigt tegel. Fönster och dörrar är moderna. I byggnaden finns numera WC och personalutrymmen.

Källor och litteratur
Gryts kyrka, Besiktning i samband med fasadrenovering, Helén Lilja, Rapport Kristian-stads Läns museum, 1993.

Gryts medeltida kyrka i Skåne : perioden 1690-2000, Maria Södergård, Knislinge hem-bygdsförening, 2007.

Sockenkyrkorna kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, 2008.

Skåne, Landskapets kyrkor, red. Markus Dahlberg, Riksantikvarieämbetet, 2015.

Underhållsplan för Gryts kyrka, Restaurator 2006.

Lunds stifts Orgelinventering, Databas på Lunds stift, Anders Johnsson, 2019.

Medeltida kyrkor i Skåne, databas upprättad av Barbro Sundnér, tillgänglig genom Svensk Nationell Datatjänst webbsida: https://snd.gu.se/sv/catalogue/study/snd0941

Riksantikvarieämbetets söktjänst Fornsök. Webbsida: https://app.raa.se/open/fornsok/

Lantmäteriets karttjänst Historiska kartor. Webbsida: https://historiskakartor.lantmateriet.se/historiskakartor/search.html