RUDSKOGA KYRKA

KYRKOMILJÖN: Rudskoga kyrka ligger i kyrkbyn som kallas Grunnebacka, vid sjön Skagerns norra strand. Dagens kyrka har haft en medeltida föregångare, som var byggd i trä och låg något söder om den nuvarande. Träkyrkan om- och tillbyggdes vid flera tillfällen men måste slutligen ersättas av den nuvarande kyrkan, som uppfördes i natursten med puts och invigdes 1777. Öster om kyrkan ligger, som ingångar till kyrkogården, två stigluckor, samtida med kyrkan. De är uppmurade av natursten, putsade och avfärgade rosa lika kyrkan. Till formen avlånga och smala med en rundbågig öppning med smidd grind, sadeltak med diagonallagt skiffer. I det sydvästra hörnet finns ett bårhus i ett plan med av natursten murad fasad under sadeltak täckt med enkupigt tegel. I gavelröstena stående lockpanel, svarttjärat. Fönster med kulörta glas i blyspröjs. Mellan bårhuset och kyrkogårdsmuren en smidd grind, kyrkogårdens södra entré. Söder om kyrkogården, vid stranden, ligger i vinkel en äldre uthusbyggnad (c 1910) och en nyare servicelokal för kyrkogårdsförvaltningen (c 1985), båda med faluröd panel. Öster om kyrkomiljön ligger fin bebyggelse i traditionell stil med vacker fruktträdgård och stora dominerande ekonomibyggnader. Den fd prästgården Sunnebol ligger tre kilometer från kyrkan
KYRKOGÅRDEN: Begravningsplatsens äldsta del ligger söder om kyrkan och härstammar från medeltiden. Två dokumenterade utvidgningar har gjorts, en 1879 som omfattar hela delen norr om kyrkan och en 1930 som inbegriper ett område söder om den gamla delen. Grusgravar med stenramar och häckar har successivt borttagits vid renoveringar och återbruk av gravplatser. Den äldsta delen av kyrkogården har nyligen börjat återanvändas igen för begravningar och endast rester av familjehäckar återstår av den forna utformningen. Utvidgningen norr om kyrkan började återanvändas på 1960-talet och har med sina numera sammanhängande gräsytor en modern karaktär. I begravningsplatsens sydvästra hörn ligger ett bårhus och ett urngravsområde. Här har under senare tid invigts en minneslund.
Begravningsplatsen ligger runt kyrkan, är rektangulär till formen och har en utpräglad sträckning i nordsydlig riktning. Dess norra del ligger plant, medan dess södra sluttar ned mot sjön Skagern. Kyrkogården omgärdas med en stenmur och gränsar i norr och väster mot åkermark, i öster mot väg och bebyggelse och i söder mot strandkant. I öster står två samtidigt med kyrkan byggda stigportar i rosaputsad sten med skiffertak och mellan dem ett järnstaket. Den ursprungliga kyrkogårdsmuren skiljer den gamla delen av kyrkogården från den senaste utvidgningen i söder, som ligger på ett lägre plan.
På kyrkogårdens äldre delar består trädslagen av lönn, lind och ask. Björkar omramar den senaste delen, där en ädeltall och en stor rödbok i sydväst utgör ett markant inslag. Iögonfallande är också de sex pyramidklippta thujaträd som kantar gången och stentrappan mellan den gamla och den nya delen. Kvartershäckar består av måbär och liguster och på den nya delen dessutom av oxel och sibirisk ärtväxt. Runt norra delen och i väster fram till senaste utvidgningen löper en ligusterhäck. Kyrkogårdens alla gångar är grusbelagda.
Endast tre grusgravar finns bevarade. De är omgärdade med stenramar och återfinns på norra delen av utvidgningen i söder. Den äldsta gravstenen i form av ett ringkors bär årtalet 1644 och är en minnesvård över fadern till Rudskogas förste kyrkoherde.

KYRKOMILJÖN: Rudskoga kyrka ligger i kyrkbyn som kallas Grunnebacka, vid sjön Skagerns norra strand. Dagens kyrka har haft en medeltida föregångare, som var byggd i trä och låg något söder om den nuvarande. Träkyrkan om- och tillbyggdes vid flera tillfällen men måste slutligen ersättas av den nuvarande kyrkan, som uppfördes i natursten med puts och invigdes 1777. Öster om kyrkan ligger, som ingångar till kyrkogården, två stigluckor, samtida med kyrkan. De är uppmurade av natursten, putsade och avfärgade rosa lika kyrkan. Till formen avlånga och smala med en rundbågig öppning med smidd grind, sadeltak med diagonallagt skiffer. I det sydvästra hörnet finns ett bårhus i ett plan med av natursten murad fasad under sadeltak täckt med enkupigt tegel. I gavelröstena stående lockpanel, svarttjärat. Fönster med kulörta glas i blyspröjs. Mellan bårhuset och kyrkogårdsmuren en smidd grind, kyrkogårdens södra entré. Söder om kyrkogården, vid stranden, ligger i vinkel en äldre uthusbyggnad (c 1910) och en nyare servicelokal för kyrkogårdsförvaltningen (c 1985), båda med faluröd panel. Öster om kyrkomiljön ligger fin bebyggelse i traditionell stil med vacker fruktträdgård och stora dominerande ekonomibyggnader. Den fd prästgården Sunnebol ligger tre kilometer från kyrkan
KYRKOGÅRDEN: Begravningsplatsens äldsta del ligger söder om kyrkan och härstammar från medeltiden. Två dokumenterade utvidgningar har gjorts, en 1879 som omfattar hela delen norr om kyrkan och en 1930 som inbegriper ett område söder om den gamla delen. Grusgravar med stenramar och häckar har successivt borttagits vid renoveringar och återbruk av gravplatser. Den äldsta delen av kyrkogården har nyligen börjat återanvändas igen för begravningar och endast rester av familjehäckar återstår av den forna utformningen. Utvidgningen norr om kyrkan började återanvändas på 1960-talet och har med sina numera sammanhängande gräsytor en modern karaktär. I begravningsplatsens sydvästra hörn ligger ett bårhus och ett urngravsområde. Här har under senare tid invigts en minneslund.
Begravningsplatsen ligger runt kyrkan, är rektangulär till formen och har en utpräglad sträckning i nordsydlig riktning. Dess norra del ligger plant, medan dess södra sluttar ned mot sjön Skagern. Kyrkogården omgärdas med en stenmur och gränsar i norr och väster mot åkermark, i öster mot väg och bebyggelse och i söder mot strandkant. I öster står två samtidigt med kyrkan byggda stigportar i rosaputsad sten med skiffertak och mellan dem ett järnstaket. Den ursprungliga kyrkogårdsmuren skiljer den gamla delen av kyrkogården från den senaste utvidgningen i söder, som ligger på ett lägre plan.
På kyrkogårdens äldre delar består trädslagen av lönn, lind och ask. Björkar omramar den senaste delen, där en ädeltall och en stor rödbok i sydväst utgör ett markant inslag. Iögonfallande är också de sex pyramidklippta thujaträd som kantar gången och stentrappan mellan den gamla och den nya delen. Kvartershäckar består av måbär och liguster och på den nya delen dessutom av oxel och sibirisk ärtväxt. Runt norra delen och i väster fram till senaste utvidgningen löper en ligusterhäck. Kyrkogårdens alla gångar är grusbelagda.
Endast tre grusgravar finns bevarade. De är omgärdade med stenramar och återfinns på norra delen av utvidgningen i söder. Den äldsta gravstenen i form av ett ringkors bär årtalet 1644 och är en minnesvård över fadern till Rudskogas förste kyrkoherde.

FÖRSAMLING 1995 - RUDSKOGA

BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 1284, år 1900: 1566, år 1995: 744

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. År 1638 utbröts Sund (senare Nysund).

LÄGE OCH OMGIVNING - Socknen är belägen i landskapets sydvästligaste hörn, nära sjön Skagerns norra strand på en höjd i utkanten av ett öppet odlingslandskap. Den nuvarande stenkyrkan från 1700-talet har föregåtts av en medeltida träkyrka.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: Medeltida timmerkyrka, vilken om- och tillbyggdes 1689 eller 1690. Den skall ha haft vägg- och takmålningar liknande de i Södra Råda.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Stenkyrkan uppfördes 1774-75 under ledning av byggmästare Johan Georg Reincke och invigdes 1777. Den består av rektangulärt långhus med inbyggt, tresidigt koravslut, torn mitt på långhusets nordsida och sakristia öster därom.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkans exteriör är i stort sett oförändrad från byggnadstiden och utgör ett välbevarat exempel på den gustavianska periodens kyrkobyggande. De putsade murarna är avfärgade i rosa och genombryts av stickbågiga fönsteröppningar, den ursprungliga färgsättningen återställdes vid restaureringen 1975. Långhusets sadeltak är valmat över såväl öst- som västgaveln och belagt med skiffer, medan tornet kröns av en karnisformad huv med åttkantig, sluten lanternin. Ingångar i norr via tornets bottenvåning samt mitt på långhusets västgavel och sydsida. Kyrkorummet täcks av ett spegelvalv med profilerad taklist. Den fasta inredningen övertogs till största delen från den gamla träkyrkan: I korpartiets murnischer står en altaruppsats från 1707 av Börje Löfman, flankerad av en romansk madonna, troligtvis den äldsta, bevarade träskulpturen från Värmland och ett senmedeltida altarskåp. Den nuvarande bänkinredningen tillkom vid en restaurering av Agi Lindegren 1911.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1994 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2005.

KYRKOMILJÖN: Rudskoga kyrka ligger i kyrkbyn som kallas Grunnebacka, vid sjön Skagerns norra strand. Dagens kyrka har haft en medeltida föregångare, som var byggd i trä och låg något söder om den nuvarande. Träkyrkan om- och tillbyggdes vid flera tillfällen men måste slutligen ersättas av den nuvarande kyrkan, som uppfördes i natursten med puts och invigdes 1777. Öster om kyrkan ligger, som ingångar till kyrkogården, två stigluckor, samtida med kyrkan. De är uppmurade av natursten, putsade och avfärgade rosa lika kyrkan. Till formen avlånga och smala med en rundbågig öppning med smidd grind, sadeltak med diagonallagt skiffer. I det sydvästra hörnet finns ett bårhus i ett plan med av natursten murad fasad under sadeltak täckt med enkupigt tegel. I gavelröstena stående lockpanel, svarttjärat. Fönster med kulörta glas i blyspröjs. Mellan bårhuset och kyrkogårdsmuren en smidd grind, kyrkogårdens södra entré. Söder om kyrkogården, vid stranden, ligger i vinkel en äldre uthusbyggnad (c 1910) och en nyare servicelokal för kyrkogårdsförvaltningen (c 1985), båda med faluröd panel. Öster om kyrkomiljön ligger fin bebyggelse i traditionell stil med vacker fruktträdgård och stora dominerande ekonomibyggnader. Den fd prästgården Sunnebol ligger tre kilometer från kyrkan
KYRKOGÅRDEN: Begravningsplatsens äldsta del ligger söder om kyrkan och härstammar från medeltiden. Två dokumenterade utvidgningar har gjorts, en 1879 som omfattar hela delen norr om kyrkan och en 1930 som inbegriper ett område söder om den gamla delen. Grusgravar med stenramar och häckar har successivt borttagits vid renoveringar och återbruk av gravplatser. Den äldsta delen av kyrkogården har nyligen börjat återanvändas igen för begravningar och endast rester av familjehäckar återstår av den forna utformningen. Utvidgningen norr om kyrkan började återanvändas på 1960-talet och har med sina numera sammanhängande gräsytor en modern karaktär. I begravningsplatsens sydvästra hörn ligger ett bårhus och ett urngravsområde. Här har under senare tid invigts en minneslund.
Begravningsplatsen ligger runt kyrkan, är rektangulär till formen och har en utpräglad sträckning i nordsydlig riktning. Dess norra del ligger plant, medan dess södra sluttar ned mot sjön Skagern. Kyrkogården omgärdas med en stenmur och gränsar i norr och väster mot åkermark, i öster mot väg och bebyggelse och i söder mot strandkant. I öster står två samtidigt med kyrkan byggda stigportar i rosaputsad sten med skiffertak och mellan dem ett järnstaket. Den ursprungliga kyrkogårdsmuren skiljer den gamla delen av kyrkogården från den senaste utvidgningen i söder, som ligger på ett lägre plan.
På kyrkogårdens äldre delar består trädslagen av lönn, lind och ask. Björkar omramar den senaste delen, där en ädeltall och en stor rödbok i sydväst utgör ett markant inslag. Iögonfallande är också de sex pyramidklippta thujaträd som kantar gången och stentrappan mellan den gamla och den nya delen. Kvartershäckar består av måbär och liguster och på den nya delen dessutom av oxel och sibirisk ärtväxt. Runt norra delen och i väster fram till senaste utvidgningen löper en ligusterhäck. Kyrkogårdens alla gångar är grusbelagda.
Endast tre grusgravar finns bevarade. De är omgärdade med stenramar och återfinns på norra delen av utvidgningen i söder. Den äldsta gravstenen i form av ett ringkors bär årtalet 1644 och är en minnesvård över fadern till Rudskogas förste kyrkoherde.

KYRKOMILJÖN: Rudskoga kyrka ligger i kyrkbyn som kallas Grunnebacka, vid sjön Skagerns norra strand. Dagens kyrka har haft en medeltida föregångare, som var byggd i trä och låg något söder om den nuvarande. Träkyrkan om- och tillbyggdes vid flera tillfällen men måste slutligen ersättas av den nuvarande kyrkan, som uppfördes i natursten med puts och invigdes 1777. Öster om kyrkan ligger, som ingångar till kyrkogården, två stigluckor, samtida med kyrkan. De är uppmurade av natursten, putsade och avfärgade rosa lika kyrkan. Till formen avlånga och smala med en rundbågig öppning med smidd grind, sadeltak med diagonallagt skiffer. I det sydvästra hörnet finns ett bårhus i ett plan med av natursten murad fasad under sadeltak täckt med enkupigt tegel. I gavelröstena stående lockpanel, svarttjärat. Fönster med kulörta glas i blyspröjs. Mellan bårhuset och kyrkogårdsmuren en smidd grind, kyrkogårdens södra entré. Söder om kyrkogården, vid stranden, ligger i vinkel en äldre uthusbyggnad (c 1910) och en nyare servicelokal för kyrkogårdsförvaltningen (c 1985), båda med faluröd panel. Öster om kyrkomiljön ligger fin bebyggelse i traditionell stil med vacker fruktträdgård och stora dominerande ekonomibyggnader. Den fd prästgården Sunnebol ligger tre kilometer från kyrkan
KYRKOGÅRDEN: Begravningsplatsens äldsta del ligger söder om kyrkan och härstammar från medeltiden. Två dokumenterade utvidgningar har gjorts, en 1879 som omfattar hela delen norr om kyrkan och en 1930 som inbegriper ett område söder om den gamla delen. Grusgravar med stenramar och häckar har successivt borttagits vid renoveringar och återbruk av gravplatser. Den äldsta delen av kyrkogården har nyligen börjat återanvändas igen för begravningar och endast rester av familjehäckar återstår av den forna utformningen. Utvidgningen norr om kyrkan började återanvändas på 1960-talet och har med sina numera sammanhängande gräsytor en modern karaktär. I begravningsplatsens sydvästra hörn ligger ett bårhus och ett urngravsområde. Här har under senare tid invigts en minneslund.
Begravningsplatsen ligger runt kyrkan, är rektangulär till formen och har en utpräglad sträckning i nordsydlig riktning. Dess norra del ligger plant, medan dess södra sluttar ned mot sjön Skagern. Kyrkogården omgärdas med en stenmur och gränsar i norr och väster mot åkermark, i öster mot väg och bebyggelse och i söder mot strandkant. I öster står två samtidigt med kyrkan byggda stigportar i rosaputsad sten med skiffertak och mellan dem ett järnstaket. Den ursprungliga kyrkogårdsmuren skiljer den gamla delen av kyrkogården från den senaste utvidgningen i söder, som ligger på ett lägre plan.
På kyrkogårdens äldre delar består trädslagen av lönn, lind och ask. Björkar omramar den senaste delen, där en ädeltall och en stor rödbok i sydväst utgör ett markant inslag. Iögonfallande är också de sex pyramidklippta thujaträd som kantar gången och stentrappan mellan den gamla och den nya delen. Kvartershäckar består av måbär och liguster och på den nya delen dessutom av oxel och sibiriska ärtväxt. Runt norra delen och i väster fram till senaste utvidgningen löper en ligusterhäck. Kyrkogårdens alla gångar är grusbelagda.
Endast tre grusgravar finns bevarade. De är omgärdade med stenramar och återfinns på norra delen av utvidgningen i söder. Den äldsta gravstenen i form av ett ringkors bär årtalet 1644 och är en minnesvård över fadern till Rudskogas förste kyrkoherde.

KYRKOMILJÖN: Rudskoga kyrka ligger i kyrkbyn som kallas Grunnebacka, vid sjön Skagerns norra strand. Dagens kyrka har haft en medeltida föregångare, som var byggd i trä och låg något söder om den nuvarande. Träkyrkan om- och tillbyggdes vid flera tillfällen men måste slutligen ersättas av den nuvarande kyrkan, som uppfördes i natursten med puts och invigdes 1777. Öster om kyrkan ligger, som ingångar till kyrkogården, två stigluckor, samtida med kyrkan. De är uppmurade av natursten, putsade och avfärgade rosa lika kyrkan. Till formen avlånga och smala med en rundbågig öppning med smidd grind, sadeltak med diagonallagt skiffer. I det sydvästra hörnet finns ett bårhus i ett plan med av natursten murad fasad under sadeltak täckt med enkupigt tegel. I gavelröstena stående lockpanel, svarttjärat. Fönster med kulörta glas i blyspröjs. Mellan bårhuset och kyrkogårdsmuren en smidd grind, kyrkogårdens södra entré. Söder om kyrkogården, vid stranden, ligger i vinkel en äldre uthusbyggnad (c 1910) och en nyare servicelokal för kyrkogårdsförvaltningen (c 1985), båda med faluröd panel. Öster om kyrkomiljön ligger fin bebyggelse i traditionell stil med vacker fruktträdgård och stora dominerande ekonomibyggnader. Den fd prästgården Sunnebol ligger tre kilometer från kyrkan
KYRKOGÅRDEN: Begravningsplatsens äldsta del ligger söder om kyrkan och härstammar från medeltiden. Två dokumenterade utvidgningar har gjorts, en 1879 som omfattar hela delen norr om kyrkan och en 1930 som inbegriper ett område söder om den gamla delen. Grusgravar med stenramar och häckar har successivt borttagits vid renoveringar och återbruk av gravplatser. Den äldsta delen av kyrkogården har nyligen börjat återanvändas igen för begravningar och endast rester av familjehäckar återstår av den forna utformningen. Utvidgningen norr om kyrkan började återanvändas på 1960-talet och har med sina numera sammanhängande gräsytor en modern karaktär. I begravningsplatsens sydvästra hörn ligger ett bårhus och ett urngravsområde. Här har under senare tid invigts en minneslund.
Begravningsplatsen ligger runt kyrkan, är rektangulär till formen och har en utpräglad sträckning i nordsydlig riktning. Dess norra del ligger plant, medan dess södra sluttar ned mot sjön Skagern. Kyrkogården omgärdas med en stenmur och gränsar i norr och väster mot åkermark, i öster mot väg och bebyggelse och i söder mot strandkant. I öster står två samtidigt med kyrkan byggda stigportar i rosaputsad sten med skiffertak och mellan dem ett järnstaket. Den ursprungliga kyrkogårdsmuren skiljer den gamla delen av kyrkogården från den senaste utvidgningen i söder, som ligger på ett lägre plan.
På kyrkogårdens äldre delar består trädslagen av lönn, lind och ask. Björkar omramar den senaste delen, där en ädeltall och en stor rödbok i sydväst utgör ett markant inslag. Iögonfallande är också de sex pyramidklippta thujaträd som kantar gången och stentrappan mellan den gamla och den nya delen. Kvartershäckar består av måbär och liguster och på den nya delen dessutom av oxel och sibirisk ärtväxt. Runt norra delen och i väster fram till senaste utvidgningen löper en ligusterhäck. Kyrkogårdens alla gångar är grusbelagda.
Endast tre grusgravar finns bevarade. De är omgärdade med stenramar och återfinns på norra delen av utvidgningen i söder. Den äldsta gravstenen i form av ett ringkors bär årtalet 1644 och är en minnesvård över fadern till Rudskogas förste kyrkoherde.