MOGATA KYRKA

FÖRSAMLING 1995 - MOGATA

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 926, 1900: 1306, 1995: 1031

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. Börrum utbrutet 1718.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger sju km sydost om Söderköping i ett flackt parti av sprickdalslandskapet omgiven av en modern miljö bestående av ett litet villasamhälle kring ett vägskäl med affär, skola, pastorsexpedition och sockenstuga (f.d. tingshus). Socknen är rik på fornlämningar, bl.a. en kastalruin. Prästgård vid Djursnäs nära Slätbaken.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - I: Vid restaurering 1961-1963 påträffades murar efter den till största delen rivna medeltidskyrkan. Kyrkan uppfördes till sin kärna under äldre medeltid och bestod av rektangulärt långhus och smalare kor (se utgrävningsfoto i Cnattingius 1975). Koret förlängdes i öster sannolikt under senmedeltiden. Ett torn av medeltida datum fanns i väster, tillbyggt i höjd 1704-05. Medeltidskyrkan var välvd och försedd med kalkmålningar. Vid den därpå följande nybyggnaden sparades endast tornet. II: Den nuvarande stenkyrkan uppfördes 1842-44 efter ritningar av bygg-mästaren Jonas Jonsson från Linköping, intill föregångarens kvarstående torn. Kyrkan uppfördes med ett rektangulärt långhus som invändigt avdelats i ett rakslutet altarrum och flankerande biutrymmen, däribland sakristia.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Välbevarad nyklassicistisk exteriör med vitputsade fasader, rundvälvda muröppningar och rusticerade socklar, hörnkedjor och portalomfattningar. Långhuset täcks av ett sammanhängande sadeltak med skiffertäckning, som möjligen kan vara ursprunglig. Det kraftiga tornet, vari medeltidskyrkans torn ingår, pryds av ljudöppningar i form av en s.k. serliana, ett palladianskt motiv, samt en hög lanternin. Ingång i väster samt mitt på långhusets nord- och sydsida. Kyrkorummet täcks av ett trätunnvalv på en profilerad taklist. Altaret innesluts av en inre halvcirkelformad kolonnad belyst av ett bakomliggande fönster. Denna form av arkitektonisk utsmyckning finns i tre kyrkor i denna del av Östergötland, tidigast använd av Tempelman i Östra Husby på Vikbolandet 1799. Under ledning av Kurt von Schmalensee restaurerades kyrkan 1961-63 varvid bl.a. läktarunderbyggnaden tillkom. Kyrkan restaurerades senast 1997-98 då åtgärderna främst innebar återställande av äldre färgsättning. På altaret står sedan dess det ursprungliga förgyllda korset med törnekrans och svepeduk. Den slutna bänkinredningen förnyades 1842, då även läktaren tillkom. Predikstolen från 1842-44 ritades av C G Blom Carlsson. Orgelns fasad är från 1846, med 1700-talsskulpturer inkomponerade. Verket byggdes om senast 1981.

ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Dopfunten är ett gotiskt, gotländskt importarbete, som flyttades över från den gamla kyrkan. I kyrkan förvaras också en altaruppsats av Måns Griis, utförd 1690 för den gamla kyrkan. I östra delen av långhuset finns en glasmålning av Bo Beskow från 1997.

Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003.

MOGATA KYRKOGÅRD
Kyrkan med omgivande kyrkogård ligger ca en mil sydöst om Söderköping. Kyrkogården har
en oregelbunden rektangulär planform i väst/östlig riktning, rektangelns östra del är
avsmalnande. Kyrkan ligger på kyrkogårdens sydvästra del och kyrkans långhus är orienterat i
öst/väst.

Mogata kyrka
Mogata är en medeltida socken och den äldsta kända kyrkan uppfördes under tidig medeltid.
Tornet behölls när den medeltida kyrkan revs 1842, och övriga grundmurar finns kvar under
den nya kyrkans golv. Den nya kyrkan byggdes 1842-44 i nyklassicistisk stil. Den uppfördes
av byggmästare Jonas Jonsson från Linköping som eventuellt även stod för ritningarna.
Stommen är av marksten med ett rektangulärt långhus med rakt avslutat korparti och torn i
väster. Murarna är spritputsade och avfärgade i brutet vitt med slätputsade rusticerade partier.
Sadeltaket har behållit sin ursprungliga skiffertäckning. Det slätputsade tornet kröns av en
hög, fyrsidig sluten lanternin. Huvudingången är via tornet i väster. Interiören i empirstil
domineras av altarnischen med kolonnuppburet absidvalv, som svarar mot orgelläktarens
halvrunda utbyggnad uppburen av kolonner.

BESKRIVNING AV KYRKOGÅRDEN
Kyrkogården består av sex kvarter: A-F. Kvarter A D ligger väster om kyrkan och kvarter E
och F ligger norr om kyrkan.

Under inventeringens och rapportens tillkomst fanns inte hela gravkartan tillgänglig. Saknade
delar har därför markerats med streckdragen linje, eventuella fel i detta kan förekomma.

Allmän karaktär
Kyrkan ligger på en liten höjd i förhållande till omkringliggande kyrkogård i öster och norr.
Kyrkogården karaktäriseras av sin trädkrans och rygghäckar som växer i nord/sydlig riktning.
Större köpegravar ligger främst i kvarterens yttre kanter mot den centralt placerade
grusgången i öst/västlig riktning.

Omgärdning
Väster: kallmurad stenmur av obearbetad och naturkluven natursten. Höjd ca 0,7 m.
Muren är lagd i en halvcirkel från sydväst till nordväst och är enligt Linköpings stifts
bogårdsinventering från 1800-talets mitt, samtida med den nybyggda kyrkan.
Norr: svartmålat järnstaket på ett fundament av huggna granitkvadrar, viss skolning.
Höjd ca 1,0 m.
Öster: svartmålat järnstaket på ett fundament av huggna granitkvadrar, viss skolning.
Höjd ca 1,0 m.
Söder: svartmålat järnstaket på ett fundament av huggna granitkvadrar, viss skolning.
Höjd ca 1,0 m.

Ingångar
Norr: dubbelgrind i smidesjärn med kors i dekoren. Grindstolpar av åttakantiga, släthuggna
granitstolpar med avfasat krön. Grinden är likadan som grinden i söder.
Öster: dubbelgrind i smidesjärn. Släthuggna granitgrindstolpar med markerad bas och en
kraftig listdragning mot det avfasade krönet.
Söder: dubbelgrind i smidesjärn med kors i dekoren. Grindstolpar av släthuggna granitstenar
med avfasat krön. Grinden är liknande grinden i norr.

Vegetation
Norr: 16 lindar i trädkransen.
Öster: 5 lindar i trädkransen.
Söder: 8 lindar i trädkransen.
Väster: 11 träd i trädkransen. 5 lindar växer i trädkransens norra del. 6 lönnar växer i
trädkransens södra del. I trädkransens mittersta och södra del växer även ett tätt buskage av
syren.

Gångsystem
Gångar belagda med krossat grus löper från kyrkogårdens ingångar i norr, öster och söder mot
kyrkan. I öster skils kvarteren åt av grusbelagda gångar. Området runt kyrkan är grusbelagt.

Gravvårdstyper
Större gravvårdar i granit står i kvarteren och i kvarterens utkanter, enstaka gravvårdar har
kvar sin stenram, som numera är gräsbeväxt. I kvarter C står två trävårdar. Kvarter A har en
gravvård i form av en oavslutad kolonn krönt av en urna och en gravvård av svart granit av
kölbågetyp krönt av två små stenkors. De flesta gravvårdarna är av svart, grönaktig eller grå
granit. Den äldsta gravvården, som är daterad genom dödsdatum, är från 1864. Kyrkogårdens
större resta gravvårdar i granit är resta främst under tiden 1900-1950. De låga gravvårdarna
från den s k allmänna linjen i kyrkogårdens östra del är oftast av svart granit och är mestadels
från 1930-1950-talen.

Minneslund
Minneslunden anlades 1986 norr om kyrkan på kyrkogårdens västra del, söder om det ej
belagda kvarteret F. Minneslunden har ett arrangemang för vaser och ljus, en bänk omgärdas
till del av en häck av tuja.

Övrigt
Vissa borttagna gravvårdar har ställts upp nordöst om kyrkan. Av kulturhistoriskt intresse
märks här de två smideskorsen och den gravvård som tidigare rests över kaptenen och
riddaren Carl Fabian Knut Ulfsparre på Broxvik 1919.

Vid inventeringstillfället hittades en sten i kyrkogårdsmuren i väster. Eventuellt är detta en
altarskiva, kanske från den medeltida kyrkan. Vidare undersökningar har inte gjorts.

BESKRIVNING AV ENSKILDA KVARTER
Kvarter A

Kvarteret omfattar gravplats nr A 1-67 och ligger öster och sydöst om kyrkan. Söder om
kvarteret, utanför kyrkogården, ligger den öppna kyrkplanen med det gamla tingshuset och
skolbyggnaderna. Väster om kvarteret finns kyrkan och den södra kyrkogårdsingången. Öster
och norr om kvarteret ligger kvarter B respektive kvarter D.

Allmän karaktär
Kvarteret delas in av rygghäckar. Rygghäcken i väster av tuja dominerar.
Gravvårdarna i kvarter A kommer mestadels från 1940-1960-talet, även flera gravvårdar från
1990-2000-talet förekommer. Gravvårdar i svart granit är vanligt förekommande. Det finns
enstaka gravvårdar från den allmänna linjen.

Omgärdning
I söder järnstaket.

Vegetation
Kvarteret är gräsbeväxt, rygghäckar av tuja växer i nord/sydlig riktning. Trädkransen av
lindar angränsar till kvarteret i söder.

Gångsystem
I kvarteret finns inget gångsystem. Kvarteret skils åt från kvarter B av en gång belagd med
krossat grus.

Gravvårdstyper
De breda, låga gravvårdarna från 1940-1960-talet dominerar kvarteret, gravvårdar i svart
granit är i majoritet. De låga, breda gravvårdarna från 1940-1960 dominerar kvarteret, även
gravsättningar från 1990-2000-talet förekommer. Enstaka enkla gravvårdar från den allmänna
linjen finns bevarade.

Kvarter B

Kvarteret omfattar gravplats nr B 1-198 och ligger öster om kyrkan. Söder om kvarteret,
utanför kyrkogården, ligger arbetslokaler för kyrkogårdsförvaltningen och bortanför dessa
ligger villabebyggelse. Norr och väster om kvarteret finns kvarter C respektive kvarter A.
Söder om kvarteret, utanför kyrkogården, ligger parkeringen.

Allmän karaktär
I kvarterets västra och norra utkant står flera större gravvårdar. Antagligen är detta
köpegravar, det var vanligt att dessa låg på detta sätt. Gravvårdar från 1940-60-talet
dominerar i antal, låga gravvårdar i svart granit är vanligt förekommande. Kvarteret har också
gravvårdar från de tidigare s k allmänna linjerna. I den allmänna linjen kan man från
kvarterets östra del följa begravningarna längs med och runt raderna mot väster, gravvårdarna
är från 1942 till och med 1963. Kvarterets norra del ger ett ålderdomligt intryck.

Omgärdning
Kvarteret omgärdas i söder av det järnstaket som omgärdar även övriga kyrkogården.

Vegetation
Kvarteret är gräsbelagt, kyrkogårdens trädkrans av lindar växer i kvarterets södra del.

Gångsystem
Kvarteret omgärdas av grusgångar i väster och norr, kvarteret delas upp i två lika delar i
kvarterets mitt av en grusgång som löper i nord/sydlig riktning.

Gravvårdstyper
I kvarterets västra och norra utkant står flera större gravvårdar. Antagligen är detta
köpegravar, det var vanligt att dessa låg på detta sätt. Gravvårdar från 1940-60-talet
dominerar i antal, låga gravvårdar i svart granit är vanligt förekommande. Kvarteret har också
gravvårdar från de tidigare s k allmänna linjerna. I den allmänna linjen kan man från
kvarterets östra del följa begravningarna längs med och runt raderna mot väster, gravvårdarna
är från 1942 till och med 1963.

Kvarter C

Kvarteret omfattar gravplats nr C 1-185 och ligger öster om kyrkan. Norr om kvarteret,
utanför kyrkogården, ligger landsvägen och bortanför den ligger villabebyggelse. Väster och
söder om kvarteret finns kvarter D respektive kvarter B. Öster om kvarteret, utanför
kyrkogården, ligger parkeringen.

Allmän karaktär
I kvarterets västra och södra utkant står flera större gravvårdar. Antagligen är detta
köpegravar, det var vanligt att dessa låg på detta sätt. Gravvårdar från 1940-60-talet
dominerar i antal, låga gravvårdar i svart granit är vanligt förekommande. Kvarteret har också
gravvårdar från de tidigare s k allmänna linjerna. I den allmänna linjen kan man från
kvarterets östra del följa begravningarna längs med och runt raderna mot väster, gravvårdarna
är från 1924-1936.

Omgärdning
Kvarteret omgärdas i norr och öster av det staket som omgärdar hela kyrkogården.

Ingångar
Kvarteret ansluter till kyrkogårdens ingång i öster.

Vegetation
Kyrkogårdens trädkrans av lindar växer i kvarterets västra och norra del.

Gångsystem
Kvarteret omgärdas av grusgångar i väster och norr, kvarteret delas upp i två lika delar i
kvarterets mitt av en grusgång som löper i nordsydligriktning.

Gravvårdstyper
I kvarteret finns flera gravvårdar från den s k allmänna linjen, man kan bitvis följa de enskilda
gravvårdarna från 1924- 1936. Två gravvårdar av trä, finns i kvarteret.

Kvarter D

Kvarteret omfattar gravplats nr D 1-152 och ligger öster om kyrkan. Söder om kvarteret,
ligger kvarter A, i norr kvarter E och i öster kvarter C.

Allmän karaktär
Kvarteret delas in av rygghäckar i nord/sydlig riktning.

Omgärdning
Kvarteret omgärdas i söder av det järnstaket som omgärdar även övriga kyrkogården.

Gångsystem
Kvarteret omgärdas av grusgångar i väster och norr, kvarteret delas upp i två lika delar i
kvarterets mitt av en grusgång som löper i nord/sydlig riktning.

Gravvårdstyper
I kvarteret finns flera gravvårdar från den s k allmänna linjen.

Vegetation
Kvarteret är gräsbelagt och angränsar till kyrkogårdens trädkrans.

Kvarter E

Kvarteret omfattar gravplats nr E 1-155 och ligger öster om kyrkan. Norr om kvarteret,
utanför kyrkogården, ligger landsvägen och bortanför den ligger villabebyggelse. Väster och
söder om kvarteret finns kvarter F respektive kvarter D.

Allmän karaktär
Kvarteret har en triangulär form och är idag inte helt belagt.

Omgärdning
Kvarteret omgärdas i norr av det järnstaket som omgärdar även övriga kyrkogården.

Vegetation
Kyrkogårdens trädkrans av lindar växer i kvarterets norra del.

Gångsystem
Kvarteret omgärdas av grusgångar i väster och söder, kvarteret delas upp i två lika delar i
kvarterets mitt av en grusgång som löper i nordsydligriktning.

Gravvårdstyper
Låga och breda gravvårdar.

Kvarter F

Kvarteret omfattar gravplats nr F 1-169 och ligger norr om kyrkan. Norr om kvarteret, utanför
kyrkogården, ligger landsvägen och bortanför den ligger villabebyggelse. Öster om kvarteret
finns kvarter E.

Allmän karaktär
Kvarteret är idag inte belagt med gravvårdar. I kvarterets södra del ligger minneslunden. I
kvarteret finns flera undanställda gravvårdar, längs med ett område av välvuxna syrenträd.

Omgärdning
Kvarteret omgärdas i norr och väster av det järnstaket som omgärdar även övriga
kyrkogården.

Ingångar
Kvarteret ansluter i norr till kyrkogårdens ingång i norr.

Vegetation
Kyrkogårdens trädkrans av lindar växer i kvarterets norra och västra del.

Gångsystem
En grusgång löper på kvarterets östra sida och en grusgång går till minneslunden.

Kyrkogårdens historik
Uppgifter om kyrkogårdens historik har i huvudsak hämtats från Östergötlands länsmuseums
topografiska arkiv och bibliotek. Uppgifter om äldre lantmäterikartor är hämtade från
Lantmäteriets webbsida.

Den första kända kyrkan på platsen uppfördes förmodligen under tidig medeltid. Landsvägen
Söderköping Stegeborg som nu passerar norr om kyrkan har ursprungligen gått över
tingsplatsen, mellan tingshus och kyrka. Vägen har också tidigare varit en del av Eriksgatan.
Söder om kyrkan ligger Mogata tingsplats. Enligt Broocman var Hammarkinds tingsplats
ursprungligen belägen vid Ljunga i Skönberga socken, senare skall tingen ha flyttat till
tingsstugan vid Skönberga kyrka för att sedan flytta till det nybyggda Mogata tingshus på
1700-talet.

På häradsekonomiska kartan från 1868-1877 syns kyrkogårdens utbredning tydligt. Kyrkan är
belägen på kyrkogårdens västra del som utgörs av en halvcirkel, på kartan markeras även en
trädkrans. Rester av denna stenmur finns idag kvar väster om kyrkan och bildar en halvcirkel.
Kyrkogården har således genomgått i alla fall en utvidgning sedan 1868- 1877. På ett
fotografi från 1942 syns en stenmur väster om den södra ingången. En häck fungerade tidigare
som omgärdning kring kyrkogården. Det nuvarande järnstaketet skall enligt uppgift ha
tillkommit åren efter 1956.

Kyrkogården har utvidgats åt norr under 1900-talets början.
När en arkeologisk undersökning genomfördes under 1990-talet kunde man konstatera att
kyrkogården utanför den nya kyrkan låg 1-1,5 meter högre än den omgivande marken, vilket
beror på att utfyllnadsmaterial, rivningsmaterial från den gamla kyrkan, ligger där.
1986 tillkom en minneslund.

Kyrkogården har även tidigare haft träd inne på kyrkogården, något som bland annat syns på
fotografier från 1935 och 1956.

Mogata är en medeltida socken och den äldsta kända kyrkan uppfördes under tidig medeltid. Tornet behölls när den medeltida kyrkan revs 1842, och övriga grundmurar finns kvar under den nya kyrkans golv. Den nya kyrkan byggdes 1842-44 i nyklassicistisk stil. Den uppfördes av byggmästare Jonas Jonsson från Linköping som eventuellt även stod för ritningarna. Stommen är av marksten med ett rektangulärt långhus med rakt avslutat korparti och torn i väster. Murarna är spritputsade och avfärgade i brutet vitt med slätputsade rusticerade partier. Sadeltaket har behållit sin ursprungliga skiffertäckning. Det slätputsade tornet kröns av en hög, fyrsidig sluten lanternin. Huvudingången är via tornet i väster. Interiören i empirstil domineras av altarnischen med kolonnuppburet absidvalv som svarar mot orgelläktarens halvrunda utbyggnad uppburen av kolonner. Kyrkomiljöns karaktär är välbevarad med bl a det gamla tingshuset, sockenstuga, skola och lärarbostad.
Kyrkogården omges av högvuxna parkträd och hagtornshäckar. Entréer finns i öster, söder och norr.
Efter avslutad kyrkogårdsinventering kompletteras beskrivningen och historiken.