KVIDINGE KYRKA

Den äldsta delen av kyrkogården är medeltida. Vi vet inte mycket om hur kyrkomiljön såg ut vid denna tid, men troligtvis följdes det allmänna, medeltida mönstret; en inhägnad, betad äng, som även fungerade för profana ändamål. Gravarna var gräskullar utmärkta med träkors, eller liggande stenhällar för de mer bemedlade. Närheten till Tomarp, kanske även någon storgård, lär säkerligen ha gjort sig påmind. Tomten lär ha omgärdats av träbalkar eller murar, som ständigt krävde underhåll. Enligt kyrkobeskrivningen från 1663 omgärdades kyrkogården av en stenmur med fyra järngrindar och en port. Det fanns en kyrkolada, dit bönderna levererade sitt tionde, och ett s.k. limhus, där man förvarade material till kyrkobyggnadens underhåll.

Kyrkogården lär sannolikt haft kvar mycket av denna karaktär fram tills att hospitalet stod klart 1729. Kyrkomuren förnyades 1733 och fick då en port mellan hospitalet och kyrkogården. 1815 förbjöds gravsättningar inne i kyrkorna. Trycket på kyrkogårdarna ökade, och därmed kravet på mer planerade miljöer. Som brukligt var under seklet, gjordes kyrkogården i Kvidinge om med en geometrisk planlösning med kvarter, grusgångar och planteringar. Tomten utvidgades vid två tillfällen; först avsöndrades mark från prästgården 1850, och 1869 ett stycke från hospitalsjorden. Sedan den nya kyrkan uppförts 1886 försvann många vårdar, som successivt ersattes av mer påkostade anordningar. Industrialismen gjorde det möjligt att ersätta de lättvittrande kalkstensvårdarna med granitstenar, och att bearbeta dessa på nya och varierade sätt.

1929 gjordes en utvidgning mot norr med fyra stramt utformade kvarter. De södra av dessa togs i bruk 1946. 1977 tillkom minneslund och urngravplats på området efter Bror Perssons ritningar. 2009 invigdes en askgravplats på marken man friköpte 1869.

Beskrivning av kyrkogården
Den gamla kyrkogården, d.v.s. delarna som tagits i bruk innan 1929, avgränsas mot parkeringen i söder av en rad lönnar och en bruksfogad stenmur täckt av tegelpannor. Avgränsningen mot Gyllenbielkeska hospitalet består av samma mur, som i nordväst ersätts av en kallmur ut mot åkrarna. I öster finns en låg, äldre kallmur och buskar ut mot prästgårdens gårdsplan. I muren finns öppningar i alla väderstreck. Huvudentrén i söder består av ett fyrdelat grindparti med gjutjärnsgrindar innanför murade pelare. Huvudgångarna till kyrkan har hårdgjorts med sjöstensplattor, de övriga är grusade. Gravplatserna är mestadels singeltäckta och buxbomsinfattade, men även järnstaket,
kättingar och stenkanter förekommer som avgränsning. Framför allt i nordväst har vissa ytor inom kvarteren gräsbesåtts (GVC-GVE). Mot muren där har anlagts en häckinramad askgravplats med minnesplaketterna ställda i rektangulära växtbäddar. Yngre och äldre gravstenar står blandat med en viss övervikt av det äldre materialet i de södra kvarteren (Södra A-F). Några vårdar är från tiden före 1886, däribland en kalkstensvård från 1780 över häradsprost Alexander Ziebeth som står norr om kyrkan. Vården finns inom ett järnstaket tillsammans med två hällar som legat i kyrkgolvet. Bland de äldre vårdarna märks även minnesstenen från 1884, rest efter de som legat i gamla kyrkans gravkor. Vanliga titlar på vårdarna är lantbrukare och hantverkare; bl.a. märks den efter Josef Stenqvist, grundaren till företaget med samma namn. Bland de mer ålderdomliga epiteten finns stationsskrivare, färgfabrikör och hovskomakare.

Utvidgningen från 1929
Utvidgningen från 1929 är utlagd som en korsplan kring två grusade axlar. Kring huvudaxeln i nord-sydlig riktning finns i vardera ända en platsbildning, och i mötet mellan gångarna en mittplats prydd med en amfora på en järnpiedestal. I blickfånget längst norrut står ett träkors. Längs gångarna finns gravplatser (avd E), och bakom dessa rygghäckar av bok som gömmer fyra större områden (avd A-D) med fler vårdar. Gravplatserna, till stor del vakanta, är mestadels grästäckta med buxbomsinfattning. Runt de centrala kvarteren går en grusad gångslinga, som kantas av ett varv gravar (Avd F-G) i utvidgningens ytterkant. Gränsen mot omgivningen består av en träd-krans och omväxlande en häck och en kallmur. Längst i norr finns två grästäckta ytor, som används till urngravplats och minneslund (avd H-I). På urngravplatsen står vårdarna längs den omgärdande bokhäcken, och i mitten ligger två rader stenar vända mot varandra. Minneslunden pryds av en minnesten, ställd framför ett högt träd.

Byggnader på kyrkogården
I anslutning till kyrkogården ligger flera byggnader, se vidare under Kyrkomiljön.

Se även beskrivning av Kvidinge kyrkomiljö under Miljöer.

Källor och litteratur
470 nya kyrkor, bidrag till Sveriges arkitekturhistoria 1850-1890, Jakob Lindblad, RAÄ, 2009
Hemma i Åstorps kommun, Lennart Jönsson, Åstorps skolstyrelse, 1991
Ingvars bilderbok, reproduktioner över Gamla Qvidinge, Ingvar Månsson, 2006
Kvidinge sockens hembygdsförening, skriftserie I-III, 1960-1967
Profiler från sju århundraden, Kvidinge hembygdsförening, skriftserie #9, 2006
Ur Åsbobygdens historia. Ett bidrag till en sockens historia, Åke Frödin, 1997
Skåne, Landskapets kyrkor, red. Markus Dahlberg& Ingrid Sjöström, RAÄ, 2015
Underhållsplan för Kvidinge kyrka 2007-08-08, Wikerstål Arkitekter, Helsingborg, 2007
Regionmuseets i Kristianstads arkiv, Kristianstad, 1078 Kvidinge, Kyrkor
http://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/search.html, hämtad 2016-05-17
http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html, hämtad 2016-05-17
http://www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/landskaps-vard/kulturmiljoprogram/sarskilt-vardefulla-kulturmiljoer-i-skane/astorp/Pages/ Kvidinge- Tommarp-Bjarsgard.aspx, hämtad 2016-05-17