ÖSTRA EDS KYRKA

Östra Eds socken är belägen vid Östersjön i länets sydöstra del och har tidigare utgjort en del av Eds socken. Den äldsta kända kyrkan var ett träkapell, Eds Capell, som sannolikt uppfördes 1607. Det revs i samband med att en ny kyrka av sten uppfördes 1782-1785 av byggmästaren Abraham Pousette i Norrköping. Kyrkan förstördes vid en brand 1958, men återuppbyggdes omgående på de gamla murarna efter ritningar av arkitekt Rolf Bergh i Stockholm. Kyrkan kortades något och fick en ny östvägg. Kyrkan har en rektangulär planform med rakslutet korparti, sakristia i nordöstra hörnet och torn i väster. Fasaderna är vitputsade och sadeltaket, som är valmat i öster, är belagt med tegel. Huvudingången är via vapenhuset i väster.

KYRKOGÅRDEN
I sydvästra hörnet av kyrkogården ligger en mindre stenbyggnad av okänd ålder. Med sina släta murar och höga spetsiga tak ger den nästan ett medeltida intryck. Det finns dock uppgifter på att den uppfördes i samband med att kyrkan nybyggdes 1788. På en karta från 1949, som upprättades i samband med utvidgning av kyrkogården, uppges byggnaden vara redskapsbod. År 1955 uppgjorde stadsarkitekten i Västervik Arre Essén ett förslag till bisättningsrum i kyrkoboden. Byggnaden är uppförd av gråsten med vita slätputsade fasader. Det branta takfallet är belagt med tegel. Ingången är på norra gaveln och utgörs av en panelad dubbeldörr, tillkommen vid renoveringen på 1950-talet.

ÖSTRA EDS KYRKOGÅRD
Kyrkan och kyrkogården är högt belägna vid Edsvikens östra sida. Kyrkogården har sin
största utbredning i nord/sydlig riktning och norra kortsidan är kortare än södra kortsidan.
Kyrkan ligger i kyrkogårdens nordvästra hörn med långhuset orienterat i väst/öst.

Östra Eds kyrka
Den äldsta kända kyrkan var ett träkapell, Eds Capell, som sannolikt uppfördes 1607. Det revs
i samband med att en ny kyrka av sten uppfördes 1782-1785 av byggmästaren Abraham
Pousette i Norrköping. Kyrkan förstördes vid en brand 1958, men återuppbyggdes omgående
på de gamla murarna efter ritningar av arkitekt Rolf Bergh i Stockholm. Kyrkan kortades
något och fick en ny östvägg. Kyrkan har en rektangulär planform med rakslutet korparti,
sakristia i nordöstra hörnet och torn i väster. Fasaderna är vitputsade och sadeltaket, som är
valmat i öster, är belagt med tegel. Huvudingången är via vapenhuset i väster. Efter branden
byggdes kyrkans sakristia, som nu var fristående, om till pannrum och personalrum.

BESKRIVNING AV KYRKOGÅRDEN
Kyrkogården är indelad i fem kvarter: NV (nordvästra kvarteret), NÖ (nordöstra kvarteret),
SV (sydvästra kvarteret), SÖ (sydöstra eller stora kvarteret) och NK (nya kyrkogården).
Gravnumreringen är löpande på gamla kyrkogården och gemensam för de fyra kvarteren. Det
finns inga gravplatser norr om kyrkan. Kyrkogårdens utsträckning i väster är lite oklar. Väster
om själva gravområdet går en väg från norra kyrkogårdsgrinden till församlingshemmet i
söder. Väster om vägen växer en del ekar och därpå följer ett Gunnebostängsel. Detta parti
ger inte intryck av att höra till själva kyrkogården, men räknas troligen dit.

Allmän karaktär
Kyrkogården är enhetligt samlad söder om kyrkan. Den är relativt öppen och domineras inte
av höga träd. Centralt intill mittgången finns en allé med hårt hamlade almar. Kvarter NV och
delar av NÖ domineras helt av grusgravar, många med omgivande häck eller stenram.
Kyrkogården begränsas i öster och söder av mur. I söder vidtar sedan den Nya kyrkogården,
vilken här helt öppen förutom rygghäckar vid gravstensraderna. Rester av allmänna linjen
finns inom kyrkogårdens sydöstra del. Utefter östra kyrkogårdsmuren finns en rad med
köpegravar/större familjegravar.

Omgärdning
Väster: Gunnebostängsel, trådstängsel med grönmålade trästolpar. I nordväst dito fram till
grinden. Stängslet går väster om den väg som leder från norra kyrkogårdsgrinden ner till
församlingshemmet. Vägen ger inte intryck av att höra till själva kyrkogården. Själva
gravområdet avgränsas i väster av en ca 0,8 m hög klippt tujahäck.
Norr: syrénhäck i norr.
Öster: ca 1,0-1,5 m hög kallmurad stödmur av 0,3-0,8 m stora stenar och del mindre inkilad
sten. På murkrönet finns syrénskott från syrénhäcken som växer innanför muren. Muren följer
topografin.
Söder: en ca 0,8-1,0 m hög skalmur.

Nya kyrkogården
I sydöstra hörnet är muren inkomponerad med befintlig gravanläggning. Fogar med murbruk.
Krönet är täckt med plattor. Den södra muren är en kallmurad skalmur med instucken
söderslagen cementsten. I väster avgränsas nya kyrkogården av en ca 0,8 m hög tujahäck. I
norr är muren till gamla kyrkogården.

Ingångar
Norr: dubbelgrind i nordväst med enkla träspjälor. Två små sidogrindar. Grindarna är stagade
med krysstag. Dubbelgrinden sitter i spritputsade grindstolpar med toppigt krön täckt med
tvåkupigt rött tegel. Till de mindre sidogrindarna hör enkla fyrkantiga stolpar med kopparklätt
krön. En mindre dubbelgrind med enkla träspjälor finns i nordöst. Den sitter i smala
trästolpar.
Väster: norr om gravkapellet finns två spritputsade grindstopar med toppigt krön täckt med
tvåkupigt rött tegel. Söder om gravkapellet finns två ingångsöppningar i tujahäcken.

Vegetation
Väster: en alm i trädkransen (?).
Söder: från väster är det tre kastanjer, en alm och ytterligare tre kastanjer i trädkransen.
Utmed den väst/östliga mittgången står sex par hamlade almar och utmed den nord/sydliga
mittgången står fem par hamlade almar. Omgärdningshäckarna utgörs i allmänhet av buxbom
eller liguster. Rygghäckarna i SV och SÖ utgörs av oxbär.

Gångsystem
Grusgång norr om kyrkan, en nord/sydlig mittgång och en väst/östlig mittgång söder om
kyrkan. Dessa två gångar markeras av de hamlade almarna och framträder tydligt trots att inte
bara gångarna är grustäckta söder om kyrkan.

Gravvårdstyper
De äldsta gravvårdarna är belägna närmast kyrkan och de är daterade till 1828, 1868 och
1872. Ett stenkors (1905) nära kyrkan i kvarter NV har stenram, grus samt har tidigare varit
omgivet av kätting. Hela 37 vårdar inom kvarter NV och NÖ har medtagits i kombination
med grus. Två obelisker finns nära kyrkan och mittgången. Alldeles intill kyrkan i kvarter NV
står ett kranslagt kors av vit marmor upprest över Fyra små kära barn. En märklig gravsten
med en överglasad kopparplatta innehåller en lång minnesinskription (1905/1909) över sin
hustru och sig själv. Den står nära kyrkogårdsmuren i sydväst. På nya kyrkogårdens sydöstra
hörn är en pyramidformad gravvård rest över markområdets donator. En museivård över en
tysk omkommen sjöman (1921) finns invid kyrkogårdsmuren i sydöst.

Byggnader
I sydvästra hörnet av kyrkogården ligger en mindre stenbyggnad av okänd ålder. På
gravkartan står den upptagen som gravkor. Med sina släta murar och höga spetsiga tak ger
den nästan ett medeltida intryck. Det finns dock uppgifter på att den uppfördes i samband med
att kyrkan nybyggdes 1788. Byggnaden är uppförd av gråsten med vita slätputsade fasader.
Det branta takfallet är belagt med tvåkupigt rött tegel. Ingången är på norra gaveln och utgörs
av en panelad dubbeldörr, tillkommen vid renoveringen på 1950-talet. I norr ett ålderdomligt
fönster med blyspröjs.
Personalrum, garage med verkstadsutrymme samt pannrum är inrymt i det som var den gamla
kyrkans sakristia, nu ombyggd. Fasaderna är slätputsade och har en finkornig yta. Pulpettak
med tjärpapp. Garageportar, pannskorsten i övre plan, pannrum i källare.

Övrigt
Enkla lyktstolpar av trä med tre lamphållare.

BESKRIVNING AV ENSKILDA KVARTER

Kvarter NV Gravplats nr 1-46

Kvarter NV (nordväst) omfattar gravplats nr 1-46 och ligger på kyrkogårdens nordvästra del. I
väster, utanför kyrkogården, ligger hagmark med stora ekar, i norr kyrkan, i öster kvarter NÖ
och i söder kvarter SV.

Allmän karaktär
Ett gruskvarter med gräs enbart runt en större grusgrav. Gravvårdarna varierar, men de höga
vårdarna från tidigt 1900-tal dominerar. Kvarteret är relativt litet och omgärdningshäckarna
ger den södra delen en mer sluten karaktär.

Ingångar
Västra grindöppningen.

Vegetation
I väster avgränsas gravområdet av en ca 0,8 m hög klippt tujahäck. Utmed de båda
mittgångarna växer tre respektive två hamlade almar. En del grusgravar omgärdas av 0,3-0,6
m höga klippta buxboms- och ligusterhäckar. En buxbomshäck är formklippt. Vid grav nr 2
växer ett litet sorgeträd och två rundklippta tujor. Hög cotoneaster vid kyrktornet.

Gångsystem
En grusgång är markerad i nord/sydlig riktning och två gångar i väst/östlig riktning, dels invid
kyrkan och dels som mittgång. Krossgrus/naturgrus.

Gravvårdstyper
Grusgravsområde, 13 gravar omgärdas av buxboms- eller ligusterhäckar. En grav omgärdas
av ett relativt sentida gjutjärnsstaket och fem gravar av stenram. På övriga gravar är gruset
uppkrattat till en kulle. Invid kyrkan i nordväst finns en barnvård av vit marmor. En grav med
stort stenkors dominerar området. I övrigt stor variation med högre vårdar från tidigt 1900-tal
och låga breda vårdar från 1900-talets senare del. Gravvårdarna är i huvudsak av grå, svart
eller röd granit.

Kvarter NÖ Gravplats nr 49-165

Kvarter NÖ (nordöst) omfattar gravplats nr 49-165 och ligger på kyrkogårdens nordöstra del.
I väster ligger kvarter NV, i norr kyrkan, personalutrymme och pannrum, i öster utanför
kyrkogården går en landsväg och i söder ligger kvarter SÖ.

Allmän karaktär
Den västra delen med sina grusgravar har mer samband med kvarter NV. Den östra delen har
en mycket öppen karaktär med sin gräsyta utan häckar och relativt små gravvårdar, eventuellt
har det funnits ett linjegravsområde här.

Omgärdning
Mur och syrénhäck i öster.

Vegetation
Syrénhäcken på kyrkogårdsmuren i öster. Utmed mittgångarna växer tre respektive två
hamlade almar. Två gravar är omgärdade av ca 0,5 m höga klippta buxbomshäckar varav en
är formklippt. En mindre oxbärshäck i i väst/östlig riktning intill pannrummet.

Gångsystem
En grusgång är markerad i nord/sydlig riktning (mittgång) och två i väst/östlig riktning, dels
utmed kyrkan och dels som

Gravvårdstyper
Längst i väster utmed mittgången står några högre gravvårdar från tidigt 1900-tal och två
obelisker. Därpå följer en del sentida låga och breda vårdar. I öster dominerar de svarta
granitvårdarna, de flesta relativt låga. Drygt två rader i väster är grusgravar och ytterligare två
grusgravar finns i öster. Några gravar är omgärdade av häckar och några av stenram. En
kalkstensvård med marmorplatta. Gravläggningar från 1898-1989. Den tidiga stenen är ensam
och det stora flertalet vårdar är från tidigt 1900-tal och framåt. De äldsta vårdarna är i nordöst
och det verkar som om gravläggningarna sedan skett mot väster. En stor del av gravvårdar är
av svart granit.

Kvarter SV Gravplats nr 166-217

Kvarter SV (sydväst) omfattar gravplats nr 166-217 och ligger på kyrkogårdens sydvästra del.
I väster hagmarken utanför kyrkogården med stora ekar, i norr kvarter NV, i öster kvarter SÖ
och i söder Nya kyrkogården.

Allmän karaktär
Kvarteret är strikt utformat med sina rygghäckar. I söder är en mer öppen del med två stora
träd. Två gravvårdar finns vid den sydvästra ingången

Omgärdning
I väster avgränsas gravområdet av en ca 0,8 m hög klippt tujahäck.

Ingångar
Västra grindhålet och norra öppningen i tujahäcken.

Vegetation
Tujahäck i väster. Tre stycken ca 1,0-1,2 m höga klippta rygghäckar av oxbär i nord/sydlig
riktning. Utmed den öst/västliga respektive nord/sydliga mittgången växer tre respektive två
hamlade almar. På gräsytan bakom gravkoret växer en hög alm och en kastanj.

Gångsystem
Nord/sydlig och öst/västlig mittgång med naturgrus/krossgrus. En grusgång i väst/östlig
riktning avgränsar i söder mot Nya kyrkogården och en grusgång leder fram till gravkapellet.

Gravvårdstyper
Variation av gravvårdar låga breda sentida vårdar och en del högre stenar. Utmed den
nord/sydliga mittgången är flera vårdar något högre. Gravläggningar 1896-2001, med en
övervikt för tidigt 1900-tal och 1900-talets senare del. Mestadels grå, svart eller röd granit.

Byggnader
(Se allmänna beskrivningen.)

Kvarter SÖ Gravplats nr 218-403

Kvarter SÖ (sydöst) omfattar gravplats nr 218-403 och ligger på kyrkogårdens sydvöstra del.
I väster kvarter SV, i norr kvarter NÖ, i öster utanför kyrkogården landsvägen och i söder Nya
kyrkogården.

Allmän karaktär
Kvarterets västra del med rygghäckar är strikt utformad. Den östra delen har en mer öppen
karaktär med linjegravskaraktär.

Omgärdning
I öster syrénhäck och kyrkogårdsmur, i söder kyrkogårdsmur.

Vegetation
Syrénhäcken på kyrkogårdsmuren i öster. Fem stycken ca 1,0 m höga klippta rygghäckar av
oxbär i nord/sydlig riktning. I nordväst finns två kortare häckar av samma typ. Utmed den
öst/västliga respektive nord/sydliga mittgången växer tre respektive två hamlade almar. Två
prydnadsbuskar av barrväxt finns vid en grav.

Gångsystem
Nord/sydliga och väst/östliga mittgången. Krossgrus/natursten.

Gravvårdstyper
En hög tunn gnejsskiva med inskriptionstavla och en marmorvård. I västra delen finns enstaka
höga vårdar. I övrigt är där enbart låga vårdar varav en del sentida. I kvarterets östra del är det
huvudsakligen små linjevårdar av svart granit. Gravläggningar 1881-2002 och i östra delen en
klar dominans av 1930-tal.

Övrigt
Vattenpost, vaser och soptunna vid södra kyrkogårdmuren.

Nya kyrkogården Gravplats nr 1-279 ?

Nya kyrkogården omfattar gravplats nr 1-279 (?) och ligger omedelbart söder om den gamla
kyrkogården. I väster utanför kyrkogården ligger hagmarker med ekar, i norr gamla
kyrkogården, i öster utanför kyrkogården går landsvägen och i söder ligger öppen gräsmark.

Allmän karaktär
Den västra delen med sina rygghäckar har en strikt karaktär. Den östra delen saknar häckar
och gravvårdar förutom pyramiden i sydöstra hörnet. Enligt uppgift har det funnits rygghäckar
även här.

Omgärdning
I väster trådstängsel, i nordöst kyrkogårdsmur liksom i öster och söder.

Ingångar
Södra och norra öppningen i tujahäcken i väster.

Vegetation
Gravområdet begränsas i väster och sydväst av en klippt ca 0,9 m hög tujahäck. Tre liknande
häckar står som rygghäckar i nord/sydlig riktning i kvarterets västra del. Vid den västra av
dem avgränsas gravbredden av korta lika höga tujahäckar. Mitt i kvarteret finns en häck av
rosenspirea, troligen avsedd som en rygghäck. Vid den västligaste gravraden växer låga
prydnadsbuskar av barrväxt. Sex mycket höga tujor står vid södra muren och två ca 3 m höga
tujor vid en grav i sydväst. Vid norra muren växer sex höga lövträd, troligen den f d
trädkransen. Det är från väster: två kastanjer, en alm och tre kastanjer. Vid den stora graven i
söder finns en parkoxel. Vid södra muren växer snöbärsbuskar.

Gångsystem
Den nord/sydliga mittgången och i den västra delen två väst/östliga grusgångar, som går
igenom var sin öppning i tujahäcken som avgränsar gravområdet i väster.

Gravvårdstyper
Sentida låga och breda vårdar i grå, röd eller svart granit. Gravläggningar 1955-2002 med de
flesta fr o m 1970-tal. I sydöst finns en stor gravplats med en minipyramid som gravvård.

Övrigt
Några undanställda vårdar står i nordöst utmed den gamla kyrkogårdsmuren.

Kyrkogårdens historik
Uppgifter om kyrkogårdens historik har i huvudsak hämtats från Östergötlands länsmuseums
topografiska arkiv och bibliotek.
Till träkapellet från 1607 hörde en kyrkogård omgärdad av ett träplank med stigluckor. 1633
byggdes en klockstapel av Håkan Tornbyggiare och den revs 1708 då ett nytt
klockstapeltorn uppfördes vid kapellets västgavel. År 1778 utsågs den nya kyrkans plats
inte långt från den gamla, så att den gamla kyrkogården kunde användas och utvidgas. I
samband med att den nya kyrkan byggdes uppfördes en ringmur och en kyrkbod, troligen det
som på gravkartan nu benämns gravkor, som stod färdig samma år.
År 1949 upprättades en karta för utvidgning av kyrkogården. På fotografier från 1959 taget på
kyrkans södra fasad syns tujor (eller, beskurna tallar) placerade tillsynes oplanerat.
I de vitputsade grindstolparna norr om kyrkan hänger en tvådelad trägrind, ett enkelt staket
fortsätter i grindens förlängning, ev stolpar av trä och taggtråd.

HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - Kyrkan förstördes genom brand 1958. Uppförd 1782-85 av byggmästaren Abraham Pousette i Norrköping efter en ritning från ÖIÄ. Kyrkan ersatte ett träkapell, Eds kapell eller Schyttes kapell, ursprungligen byggt 1607, och beläget på ungefär samma plats. Kyrkan invigdes augusti 1785. 3 maj 1958 brann kyrkan och är numera ersatt med en kortare kyrkobyggnad, som har bibehållit de äldre murarna i det västra partiet. Ny tegelvägg i öster.

PLAN OCH MATERIAL - Rektangulärt kyrkorum med rakt avslutat kor i öster med utbyggd sakristia och torn i väster Ingång genom torn och en sydportal, något dragen år öster. Separat ingång fanns från sakristian. Murarna var spritputsade och taket täckt med spån.

EXTERIÖR - Utförd enligt den odaterade ritningen från ÖIÄ, förutom att turellerna slopats på ömse sidor om koret och sydportalens utformning återgick på Tryserums kyrka, som förmodligen även stod som förebild till Östra Eds kyrka.

INTERIÖR - Före branden en tidstypisk, välbevarad interiör med undantag för en öppen bänkinredning från 1902. Kyrkorummet täcktes av ett högt tunnvalv. Altaruppställningen samt predikstolen var från byggnadstiden liksom orgelfasaden och läktaren. Predikstolen var tillverkad av Carl Fredrik Beurling, eventuellt även altaruppställningen, efter ritningar från ÖIÄ. Orgeln byggdes 1789 av Pehr Schiörlin. Kvar i den nya kyrkan finns endast altartavlan "Kristus i Getsemane" av okänd konstnär.

Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860. Del 2, Småland och Öland. 1993