SÖVESTADS KYRKA

Kyrkomiljön
Sövestad omnämns redan 1085 i de medeltida skriftliga källorna i samband med att Knut den helige skänkte ett halvt bol i Sövestad till domkyrkan i Lund. Dalbykloster hade i slutet av 1300-talet och senare under medeltiden ett stort antal gårdar i byn. Strax väster om kyrkbyn ligger Krageholms slott. På 1500-talet tillhörde de flesta gårdar och torp i byn godset och det finns uppgifter från 1600-talet om att största delen av socknens gårdar då lydde under Krageholms huvudgård. Krageholm finns omnämnt 1401, men där kan sannolikt funnits en befäst huvudgård långt tidigare. Krageholm förvärvades under 1400-talet av riddaren Axel Pedersen Brahe, som var byggherre till bland annat franciskanerkyrkans västgavel och Brahehuset vid Sladdergatan i Ystad. Otte Marsvin, som var gift med Bette Brahe, ärvde slottet 1642. Ivar Krabbe, ägare till Krageholm och Jordeberga, fick efter ansökan 1649 jus patronus till Sövestads kyrka. På ritningar över slottet från 1600-talet fanns en slottskyrka inrymd i den södra längan. Krageholms slott köptes 1704 av Carl Piper och övertogs därefter av hans änka Christina Piper, vilken även övertog patronatsrätten till Sövestads kyrka. Hon lät uppföra ett slottskapell, S:t Paulikapell, efter ritningar av Tessin d y i den östra flygeln. Kapellet invigdes 1723 och inredningen var tillverkad av bildhuggaren Johan Jerling, som Christina Piper anställt. Christina Piper utökade sitt godsinnehav med flera stora gårdar till vilka även följde patronatsrätten till kyrkorna i Andrarum, Baldringe och Högestad.

Kyrkan är belägen norr om Ystad på en höjd i den västra delen av samhället. På äldre kartor, före skiftena, låg byns gårdar framförallt öster om kyrkan utmed vägen mot Baldringe och Högestad. Gränsande mot kyrkogårdsmuren i söder låg prästgården, vilken revs 1966. Den ersattes av en ny byggnad, innehållande pastorsexpedition och prästbostad, efter ritningar av arkitekt Bengt Edman. Intill finns en äldre korsvirkesbyggnad bevarad, tillhörande den gamla prästgården. Samhället har expanderat kraftigt med bostadsbebyggelse framför allt väster om vägen till Ystad. Sövestads kyrkomiljö ingår i ett område runt Krageholm, som är av riksintresse för kulturmiljövården.

Sövestads kyrkoanläggning är belägen inom fornlämningsområdet Sövestad bytomt, Sövestad 17:1 och söder om kyrkogårdsmuren finns en minnessten, Sövestad 64:1, med inskrift: PRÄSTGÅRDEN O.1750-1866. Dessa är skyddade enligt 2 kap. Kulturmiljölagen. Sövestads kyrkomiljö ingår i område av riksintresse för kulturmiljövården Krageholm [M162] samt ingår i ett område Krageholm-Sövestad som är utvärderat som Särskilt värdefull kulturmiljö i Kulturmiljöprogram för Skåne, framtaget av Länsstyrelsen.

Kyrkogård
Huvudingången till kyrkan och kyrkogården är från parkeringen i öster genom svarta smidesgrindar. Kyrkogårdens äldre delar omgärdas mot öster och söder av en mur. Den har bevarat en tidstypisk utformning från 1800-talets slut med raka grusade gångar och kvarter med låga buxbomsomgärdningar. På södra sidan finns en gravplats med gjutjärnsstaket, för övrigt dominerar grusade gravplatser med låg buxbomsomgärdning. Kyrkogården har utvidgats mot väster vid flera tillfällen. 1966 utvidgades den efter ritningar utförda av trädgårdsarkitekt och hortonom Staffan Larsson, Lund.

Byggnader på kyrkogården.
Sydväst om kyrkan finns ett mindre bårhus uppfört med putsade fasader under sadeltak belagt med rött enkupigt tegel. På norra gaveln finns brunmålade portar med liggande panel. Mot nordväst finns en nyuppförd ekonomibyggnad med vita fasader.

Källor och litteratur
Andersson, Hans, Anglert, Mats, By, huvudgård och kyrka. Studier i Ystadsområdets medeltid. 1989.
Bevarandeprogram för byar i Ystads kommun, 1985.
Dahlberg, M (red.) Skåne landskapets kyrkor. Sockenkyrkorna, kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet 2015.
Dahlberg, M. Franzén, K. (red) Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria. Riksantikvarieämbetet 2008.
Isberg, Henning A. (red), Ljunits och Herrestads skolor under 100 år. Ljunits och Herrestads hembygdsförening, 1943.
Länsstyrelsen Skåne. Samhällsplanering & kulturmiljö. Kulturmiljöprogram. Särskilt värdefulla kulturmiljöer i Skåne.
Sundnér, Barbro, Forskningsdatabas för Medeltida kyrkor i Skåne. Svensk Nationell Datatjänst.
Svenskt Biografisk lexikon, Jerling, släkter
Underhållsplan för Sövestads kyrka, Barup & Edström arkitektkontor AB, 2009-06-30.
Wienberg, Jes. Sövestads kyrka. 1990. Lunds universitet.
Lantmäteriet - Historiska kartor
Riksantikvarieämbetet Fornsök, Kulturmiljöbild, Riksintressen för kulturmiljövården.