STORA KÖPINGE KYRKA

Kyrkomiljön
Stora Köpinge är belägen ca 1 mil nordost om Ystad och ingår i det område som topografisk har indelats som Södra Skånes slättbygder. Stora Köpinge ingick fram till 1891 i Ingelstads härad och övergick därefter till Herrestads härad. Området är fornlämningsrikt med över 180 registrerade fornlämningar och arkeologiska utgrävningar har påvisat att platsen varit bebodd redan under bronsåldern.

Stora Köpinge var under vikingatiden och medeltiden en viktig handelsplats intill Nybroån, som då var seglingsbar, och har tolkats varit en tidig föregångare till Ystad som handelsort. Den största kända jordägaren under medeltiden har varit ärkesätet i Lund. I forskningsprojektet By, huvudgård, kyrka, studier i Ystadsområdets medeltid, är tolkningen att hela kyrkbyn, i varje fall under senmedeltiden, har varit i kyrkliga institutioners ägo. Stora Köpinge kyrka nämns första gången i de skriftliga källorna 1322, då ärkebiskop Asger av Lund hade den fulla patronatsrätten över kyrkan. Under 1300-talet omnämns även en präst vid kyrkan. Kyrkan har genom stora delar av medeltiden och även längre fram i tiden varit inkorporerad med Lunds domkapitel.
3
Enligt en senare beskrivning från 1720-talet bestod byn av 29 gårdar och majoriteten låg då under de kringliggande godsen, framför allt under Bollerup. Gårdarna har framför allt varit belägna som en radby utmed vägen i öster om Nybroån. Byn enskiftades 1804 och ett stort antal gårdar flyttades ut och har med tiden ersatts av gathus för arbetare och hantverkare. En runsten, vars ursprungliga plats är okänd, påträffades på 1620-talet under den östra porten i kyrkogårdsmuren. Runstenen är numer placerad strax sydöst om kyrkan. Direkt norr om kyrkogården är den före detta prästgården belägen. Bostadshuset är uppfört 1849, men ombyggt 1929 och fungerar idag bl. a som pastorsexpedition och församlingshem. Väster om kyrkan på andra sidan vägen ligger den före detta skolan med lärarbostad. Den är uppförd av tegel 1880 och har även fungerat som kommunalrum och församlingshem. Strax väster därom finns även en före detta brandstation.

När Ystad- Eslövs järnväg anlades 1864 förlades en station till Köpingebro, söder om Stora Köpinge, vilket medförde att socknens centrum försköts från kyrkan till stationsområdet. År 1894 stod järnvägen mellan Ystad och Gärsnäs färdig och Köpingebro utvecklades till en järnvägsknut. Sockerbruket som hade etablerat sig på orten 1893 blev den dominerande arbetsplatsen. Kring fabriken och stationen växte ett nytt samhälle upp med arbetar- och tjänstebostäder, Folkets park, affärer, hotell och föreningslokaler.

Stora Köpinge kyrkomiljö ingår i område av riksintresse för kulturmiljövården där lämningarna efter den strategiskt belägna vikingatida handelsplats vid Nybroån ingår, men även Stora Köpinges under 1700- och 1800-talen omgestaltade medeltida kyrka samt för en kyrkby karaktäristiska bebyggelseinslag som prästgård, skola och gathus ingår.

Stora Köpinge kyrkoanläggning är belägen inom fornlämningsområdet Stora Köpinge 159:1, Stora Köpinge bytomt och runstenen på Stora Köpinge 22:1 och skyddas enligt 2 kap. Kulturmiljölagen. Stora Köpinge kyrkomiljö ingår i område av riksintresse för kulturmiljövården Högestad-Stora Köpinge [M166] (Högestad, Stora Herrestad och Stora Köpinge sn:r) samt ingår i ett område Högestad-Ö. Ingelstad som är utvärderat som Särskilt värdefull kulturmiljö i Kulturmiljöprogram för Skåne, framtaget av Länsstyrelsen.

Kyrkogård
Kyrkogården omgärdas i söder, norr och väster av en naturstensmur med avtäckning av kalkstenshällar. På södra sidan består avtäckningen även av gravhällar. Innanför muren finns en trädrad. Huvudentrén till kyrkogården och kyrkan är från landsvägen i väster genom gjutjärnsgrindar som flankeras av kraftiga vitputsade grindstolpar. En grind finns även på södra sidan, öster om kyrkan. Kyrkogården har till stor del gräsbevuxna ytor, men med grus närmast kyrkan samt grusade gångar. Öster om sakristian finns en stenomgärdad grusad rektangulär yta där ett större antal äldre gravhällar placerats. Dessa har sannolikt ursprungligen legat i kyrkans golv. Gravvårdar med titeln lantbrukare dominerar, vilket visar på att socknen ingår i ett utpräglat jordbruksområde. Men även titlar med anknytning till stationssamhället och sockerbruket i Köpingebro förekommer.
Kyrkogården har utvidgats under 1800-talet mot väster och öster, enligt uppgift bland annat 1852 och har idag en avlång form, som löper från landsvägen i väster till järnvägen i öster. En ny begravningsplats anlades på 1920-talet en bit söder om den äldre kyrkogården.

Byggnader på kyrkogården
Direkt söder om huvudentrén finns ett bårhus, vilket utgörs av två vinkelställda byggnader vilka även utgör det sydvästra hörnet av kyrkogården. Det har naturstens- och grå spritputsade fasader under sadeltak täckt av enkupigt tegel. Mot vägen i väster finns inkörsportar med diagonalställd brunmålad panel och i den norra gaveln finns en dubbelport av furu med ett rutnätsmönster med glasade kvadrater. I öster finns WC för kyrkogårdsbesökare.

Källor och litteratur
Andersson, Hans, Anglert, Mats, By, huvudgård och kyrka. Studier i Ystadsområdets medeltid. 1989.
Bevarandeprogram för byar i Ystads kommun. 1985.
Burman, Bertil. Stora Köpinge kyrka. Ur dess byggnads-och konsthistoria. U.å.
Dahlberg, M (red.) Skåne landskapets kyrkor. Sockenkyrkorna, kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet 2015.
Dahlberg, M. Franzén, K. (red) Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria. Riksantikvarieämbetet 2008.
Göransson, Anna Maria, Jacob Kremberg och Lundaskolan. En undersökning av den manieristiska träskärarkonsten i Skånekyrkorna.1977.
Isberg, Henning A. (red), Ljunits och Herrestads skolor under 100 år. Ljunits och Herrestads hembygdsförening, 1943.
Isberg, Henning A. Herrestads härad. Strövtåg. 1981.
Isberg, Henning A. Mellan åarna. 1986.
Jönsson, Lars. Stora Köpinge kyrkogård. Dagvattenledningar runt kyrkan. Rapport 2013:1.
Länsstyrelsen Skåne. Samhällsplanering & kulturmiljö. Kulturmiljöprogram. Särskilt värdefulla kulturmiljöer i Skåne.
Malmström, Krister. Kyrkornas arkitekter. Förteckning över kyrkoarkitekter verksamma inom
Svenska kyrkan 18601930. Raä 1991.
Magnusson Staaf, Björn., Tykesson, Tyke L., Arkitekterna som formade Malmö. En modern stad växer fram 18781945. 1996.
Underhållsplan för Stora Köpinge kyrka, Restaurator, Malmö, 2009-11-09.
Weinberg, Jes, Stora Köpinge kyrka, Lunds universitet, 1990 (Opubl)
Lantmäteriet - Historiska kartor
Riksantikvarieämbetet Fornsök, Kulturmiljöbild, Riksintressen för kulturmiljövården.
Riksarkivet Digitala forskarsalen