STORA KYRKAN (ÅTVIDS NYA KYRKA)

FÖRSAMLING 1995 - ÅTVID

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 2315, 1900: 3594, 1995: 8457

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Gamla och nya kyrkan ligger i en välhållen miljö utefter Kyrkogatan med utsikt över industridelen av samhället. En klockstapel står invid den gamla kyrkan. En ny kyrkogård återfinns ca 800 m sydost om kyrkorna.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: ÅTVIDS NYA KYRKA, eller STORA KYRKAN, uppfördes i kalksten och tegel 1880-84 efter ritningar utförda av Adolf Emil Melander och består av ett rektangulärt långhus med ett polygonalt korutsprång, som innefattar en med skrank avdelad sakristia, vapenhus på långhusets nord- och sydsida samt torn i väster.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkans exteriör kännetecknas av den blåaktiga kalkstenen, s.k. Bäckfalls-sten, som påminner om skiffer till färgen, samt av det röda tegelet som använts dekorativt i omfattningar och andra detaljer. Åtvids kyrka är en av de mest konsekvent utförda stenbyggnaderna under århun-dra-det, t.o.m. spiran är helmurad i kalksten och taket belagt med skiffer. Huvudingången är genom tornet. Därutöver finns ingångar på långhuset i norr och söder prydda med portalomfattningar och krönta med vimperger. Kyrkorummet täcks av ett brädtunnvalv med synliga, genombrutna takstolsbjälkar av ovanligt utseende. Triumfbågen inramas av ett par smäckra halvkolonner som bär upp en arkadbåge marke-rad av ett par kraftiga vulster som korresponderar med kolonnskaften. Alla fönstren har i överdelen målat glas med olika kyrkliga motiv. Ovan sakristieskranket framträder korutsprångets tre stora rundfönster, likaså prydda med glasmålningar. Inredningen är nästan uteslutande samtida med kyrkan. Predikstolen, altaret och dess nygotiska triptyk av ek, sannolikt ritade av arkitekten, utfördes av bildhuggaren O. L. Mellin i Stockholm. Orgeln byggdes av Åkerman & Lund men har senare renoverats och byggts om. Fyllningarna i triptyken tillkom långt senare, 1931, och målades av Carin Rundberg.

ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Den i trä snidade dopfuntens upphovsman är okänd.

Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003.