MARSVINSHOLMS KYRKA

Kyrkomiljön
Marsvinsholms kyrkomiljö är belägen i Balkåkra socken och ingår i slottslandskapet vidMarsvinsholms slott. Godset Borrsöe eller Borrsjö är känt i skriftliga källor sedan 1310. Kring år 1600 förvärvades godset av släkten Marsvin och fick därigenom namnet Marsvinsholm. På 1640-talet uppfördes ett renässansslott med fyra sammanbyggda längor och två hörntorn. Åren 1856-1857 genomgick slottsbyggnaden en genomgripande omgestaltning efter ritningar av de danska arkitekterna Gottlieb Bindesböll och Christian Zwingmann.

Ebba Christina Sjöblad, änka efter Gustaf Ruuth på Hunnestad och Marsvinsholm, ansökte om patronatsrätt 1773 till kyrkorna i Balkåkra, Skårby och Snårestads socknar. Sonen friherre Eric Ruuth fick patronatsrätten 1787 och ansökte då i sin tur om att få slå ihop de tre socknarna för att kunna uppföra en gemensam kyrka vid Marsvinsholm. Det dröjde dock till 1867 tills kyrkan stod färdig. Skårby kyrka bibehölls tack vare starka påtryckningar från församlingen, medan de två andra förföll. Balkåkra är idag en ruin medan Snårestads kyrka återuppfördes på 1920-talet.

Balkåkra socken ingår naturgeografiskt i det område som hör till Södra Skånes slättbygder. Kyrkomiljön ingår i område av riksintresse för kulturmiljövården Bjärsjöholm Balkåkra Skårby. Karaktäristiskt för området är det öppna, svagt kuperade odlingslandskapet med flera stora brukningsenheter. Kyrkan är omgiven av gräsytor och högväxta träd, företrädesvis ek och bok. Från kyrkan finns rester av alléer som utgått, mot slottet i norr och till den f d prästgården i sydväst. Söder om kyrkan finns två byggnader. Det f d kyrkstallet, är enligt uppgift, uppfört efter ritningar utförda av Ludvig Vold (18391923), som anställdes av Christian Zwingmann som konduktör när kyrkan uppfördes. Vold har även ritat stationsbyggnaderna längs Ystad-Eslövs järnväg. Då Vold flyttade tillbaka till Köpenhamn 1869, bör stallet vara uppfört innan dess. Det ombyggdes till bårhus på 1940-50-talen och fungerar nu bland annat som personalrum och redskapsförråd. Väster om stallet uppfördes 18801881 en sockenstuga av tegel, som även innehöll en vaktmästarbostad. Byggnaden är idag i privat ägo.

Kyrkomiljön ingår i område av riksintresse för kulturmiljövården Bjärsjöholm Balkåkra Skårby [M160] samt i Kulturmiljöstråk Grevebanan, Malmö-Ystad järnväg och i område Västra Nöbbelöv-Marsvinsholm-Bergsjöholm, som är utvärderade som Särskilt värdefulla kulturmiljöer i Kulturmiljöprogram för Skåne, framtaget av Länsstyrelsen.

Kyrkogård
Kyrkogården, som anlades 1873, är belägen öster om kyrkan med ingång mot väster genom två svartmålade gjutjärnsgrindar i nygotik. Redan 1913 föreslogs en utvidgning mot söder, enligt ritning daterad och signerad 1913 av N. Nordén, Hedeskoga. Det kan eventuellt vara Nils Nordén, (d 1918), som var folkskollärare i Hedeskoga och ansvarig för ritningarna till Hedeskogas nya skola 1905. Kyrkogården utvidgades enbart med hälften av den planerade ytan och den södra delen är idag gräsbevuxen och avgränsas mot den öppna jordbruksmarken i söder av en trädrad. Kyrkogården är indelad med grusade gångar, orienterade i nord-sydlig riktning, och framför allt kyrkogårdens sydöstra del domineras av grusade gravar omgärdade av låga buxbomshäckar. Några gravplatser är omgivna av gjutjärnsstaket och några gravplatser är försedda med högväxta eller formklippta barrträd.

Källor och litteratur
Andersson, Hans, Anglert, Mats, By, huvudgård och kyrka. Studier i Ystadsområdets medeltid. 1989.
Dahlberg, M (red.) Skåne landskapets kyrkor. Sockenkyrkorna, kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet 2015.
Dahlberg, M. Franzén, K. (red) Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria. Riksantikvarieämbetet 2008.
Isberg, Henning A. (red), Ljunits och Herrestads skolor under 100 år. Ljunits och Herrestads hembygdsförening, 1943.
Lindblad, Jakob, 470 nya kyrkor. Bidrag till Sveriges arkitekturhistoria 18501890. Raä 2009.
Underhållsplan för Marsvinsholms kyrka, Ponnert arkitekter AB, 2007-05-29
Länsstyrelsen Skåne. Samhällsplanering & kulturmiljö. Kulturmiljöprogram. Särskilt värdefulla kulturmiljöer i Skåne.
Lantmäteriet - Historiska kartor
Riksantikvarieämbetet Fornsök, Kulturmiljöbild, Riksintressen för kulturmiljövården.