Falsterbo ligger på södra sidan och Skanör på norra sidan av den platta Falsterbohalvön i sydvästra Skåne. Skanör och Falsterbos historia är delvis gemensam. Rik tillgång på sill och ett strategiskt läge gjorde Skanör/Falsterbo till viktiga handelsplatser med början på 1100-talet. På 1200-talet byggdes en fogdeborg med vallgravar i Skanör, samtida med kyrkan intill. Den så kallade Skånemarknaden var en internationell marknadsplats under medeltiden. Skånska bönder fiskade sillen, men tyska köpmän hade saltet som behövdes för att bevara sillen och sälja den. Hansan, de nordtyska städernas handelsorganisation dominerade Skånemarknaden. Skanör och Falsterbo förvandlades till stora marknadsplatser med tillfällig bebyggelse utanför den permanenta under de höstmånader marknaden pågick. Från skriftliga källor sägs att Skanör och Falsterbo blev egentliga städer under 1300-talet. Hansastäderna tilldelades kungliga förläningar, så kallade fit, speciella områden för handel och verksamheter och egna kyrkor. Vid senmedeltiden, ca 1500, förlorade Hansan sin maktställning och Skånemarkaden förlorade sin betydelse när handeln flyttade till nya platser. Tillgången på sill i havet minskade. Skanör och Falsterbo blev återigen kustbyar där fiske och jordbruk till självhushållet blev invånarnas huvudsakliga arbete. Utanför stadskärnan var marken indelad i vångar med åker och ängar som inhägnades med tångvallar. Strandängarna var gemensamma utmarker. Städerna behöll sina egna stadsrättigheter fram till 1754 då de förenades till Skanör med Falsterbo stad. Falsterbo var kyrkligt annex till Skanör. Under 1800-talet var Falsterbo och Skanör fattiga samhällen bebott av sjöfolk. Den magra jorden och ständig sandflykt gav dålig utdelning. Falsterbohalvön har starkt påverkats av naturens krafter med översvämningar, sandflykt och bränder. 1805 var befolkningen endast 150 personer. Svåra eldsvådor drabbade både Skanör och Falsterbo i slutet av 1800-talet då mycket av den äldre bebyggelsen förstördes. I Skanör byggdes gathusen upp efter en ny stadsplan med bredare gator och husen fick sina karaktäristiska avskurna hörn.
När järnvägen Malmö-Skanör Falsterbo anlades 1898 utvecklades Skanör och Falsterbo till en turist och badort. Stationsbyggnaden finns kvar även om järnvägen är nerlagd. Under 1900-talet har villor byggts i båda samhällena och Skanör och Falsterbo har växt ihop till ett samhälle. De flesta invånarna pendlar till arbete på annan ort. Skanör har ett litet köpcentrum med affärer och bibliotek.
Kyrkan ligger, i norra delen av Skanör vid torget med Skanörs rådhus från 1777. Rådhuset, en putsad envåningsbyggnad med valmat tegeltak, klarade sig ifrån översvämning och brand under 1800-talet. Torget är kullerstensbelagt med en gräsyta i mitten. De tre raka gatorna, Västergatan, Mellangatan och Östergatan med gathus och trädalléer leder upp mot kyrkan på södersidan. Strax väster om kyrkogården ligger den före detta prästgården, en tegelbyggnad från slutet av 1800-talet och numera församlingsexpedition. Öster om kyrkogårdsmuren finns ett hotell i en tillbyggd Skånelänga. Strandängarna och havet utbreder sig i väster och norr. På strandängarna finns en kulle med rester av den gamla borgen från 1200-talet med en vallgrav runt.
Anläggningen ligger inom av länsstyrelsen utsedd särskilt värdefull kulturmiljö, Skåne-Falsterbo och kulturmiljöstråket Per Albin linjen. Kyrkan ligger dessutom inom tre riksintressen. Riksintresse kulturmiljövård Skanör-Falsterbo, riksintresse kustzonen, riksintresse naturvård Måkläppen Limhamnströskeln. Kyrkotomten ligger inom reg. fornlämning Falsterbo 14:1 som utgör det ungefärliga området för den medeltida staden. Fornlämningar skyddas enl. 2 kap. kulturmiljölagen.
Kyrkogården
Historia
Den äldsta delen av kyrkogården närmast kyrkan etablerades under medeltiden. Medeltida kyrkogårdar anses allmänt ha varit inhägnade, betade ängar, som även fungerade för profana ändamål. Gravarna utformades ofta som små kullar med träkors. Vid en arkeologisk undersökning hittades gravar äldre än stenkyrkan vilket kan tyda på en tidigare träkyrka. Den äldre kyrkogården utvidgades etappvis under 1800-talet åt söder och väster. Muren i söder och grindpartiet uppfördes i slutet av 1800-talet och renoverades 2015. De övriga murarna är äldre. I början på 1900-talet utvidgades kyrkogården mot norr. Det området togs i bruk 1920 då en port togs upp i gamla kyrkogårdens norra mur. 1970 anlades en urnlund väster om 1920-års utvidgning. 1973 anlades en liten minneslund sydväst om kyrkan på gamla delen.
En ny kyrkogård, S:t Olofs kyrkogård, är helt friliggande från den äldre och ligger en bra bit öster om gamla kyrkogården. Den nya anlades 1994. Här inrättades också en minneslund och en askgravlund 2010.
Beskrivning
Äldre kyrkogården
Kyrkogården har en rektangulär form och är omgärdad av en putsad mur förutom mot väster där en hög blandhäck avgränsar. Muren är avtäckt med dels gjutna plattor, dels med tegelstenar (inte tegelpannor). Huvudingången är i söder med gjutjärnsgrindar mellan kraftiga murade pelare avtäckta med plåt. Gravplatserna i oregelbundna mönster är omgärdade med buxbom, stenramar eller järnstaket. Flera gravar är täckta med sand, vilket är typiskt för Falsterbonäset, och har krattade mönster. Stenarna är ofta högresta. Ett stort inslag av vintergröna buskar växer på gravarna. Närheten till havet är påtaglig, både att havet syns från kyrkogården och på titlarna på gravstenarna. En liten minneslund med ljusbärare finns sydväst om kyrkan. En minnesvård söder om kyrkan med stort järnankare är till minne för de som dött på havet. På norra sidan om kyrkan finns en liggande kalkstenshäll till Leonard de la Rose som under många år var borgmästare i Skanör på 1700-talet. Han var dock ej omtyckt och blev därför begravd på norra sidan av kyrkan bland strandvaskare och själfspillningar.
1920-års utvidgning
Kyrkogården är omgärdad av en putsad mur. Gravplatserna är omgärdade av buxbom eller stenramar. Gångarna är breda, gravplatserna stora och i räta rader. Mycket vintergröna buskar växer här. I västra delen finns en urnlund med små gravplatser i gräs tätt placerade utan några avgränsningar. Gångarna är av betongplattor. Här vilar bland annat skådespelerskan Anita Ekberg.
Nya kyrkogården S:t Olofs kyrkogård. Ej i anslutning till kyrkan.
Kyrkogården är grässådd och avgränsas av smidesstaket mot gatan. Tallar, björkar och ljung växer i fria former på kyrkogården. I urnlunden är liggande stenar placerade i gräs utan avgränsningar och gångar. Minneslund med ett ankare och ljusbärare har utsikt mot strandängarna. Askgravplatsen är en pelare av diabas med namnplattor av sten.
Byggnader på kyrkogården
Inga övriga byggnader finns på kyrkogården vid kyrkan. På den friliggande nya kyrkogården finns två servicehus med toalett och förråd. Husen är vitputsade med pyramidtak täckta med falsad plåt.
Källor och litteratur
Skåne, Landskapets kyrkor, red. Markus Dahlberg, Riksantikvarieämbetet, 2015
Sockenkyrkorna kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, 2008
ett Herranom värdigt Tempel Kyrkorivningar och Kyrkobyggen i Skåne 1812-1912, Siegrun Fernlund 1982
Skånska kyrkor, Skånes Hembygdsförbund årsbok 1997
Underhållsplan för Skanör kyrka 2006-05-12, Ponnert Arkitekter AB
VU-plan Skanörs gamla kyrkogård 2017-10-27, Landskapsgruppen Öresund
Skanör kyrkogård, Kulturhistorisk inventering och värdering 2012, Malin Elmberg
Skanör kyrka S:t Olof, Lars Dufberg, 1994
Den medeltida träskulpturen i Skåne, Lena Liepe, 1995
Det medeltida Skåne, Peter Carelli, 2007
Blekingeboken 2016.Timmermanskonst i Sankt Laurentius kyrka, Karl Magnus Melin
http://www.sydsvenskarkeologi.se/uploads/4/6/8/6/46862039/2012_03.pdf
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
