HANNÄS KYRKA

Ruinen efter Hannäs medeltida kyrka ligger ca 1 km söder om den nuvarande kyrkan. Den senare uppfördes 1884-1885 efter ritningar av arkitekt Albert Törnqvist. Inredningen ritades av arkitekt Ernst Jacobsson. Kyrkan består av ett rektangulärt långhus med rakslutet kor och bakomliggande sakristia samt torn. Fasaderna är vitputsade och taket plåttäckt. Huvudingången är via tornet i väster, men sidoingångar finns även mitt på långhusets södra och norra mur. Kyrkan har under 1900-talet endast genomgått några smärre renoveringar och framstår som en god representant för sin tids byggnadskonst. Kyrkogården anlades samtidigt med kyrkan på 1880-talet, och har samma storlek och i stort sett samma utformning som då. Miljön runt kyrkan präglas idag av församlingshem, bostadsbebyggelse och en mindre industri.

KYRKOGÅRDEN
Kyrkogården har en rektangulär form med kyrkan på dess norra del. Kyrkogården anlades samtidigt med kyrkan på 1880-talet, och har samma storlek och i stort sett samma utseende som då. Den enda omfattande förändringen som skett är anläggandet av en minneslund i kyrkogårdens nordöstra hörn i mitten av 1990-talet. Hela kyrkogården omges av en välväxt trädkrans samt en hagtornshäck. Karaktärsskapande är också systemen av figurklippta oxlar. Kyrkogården saknar utpräglade statusgravar men har istället en relativt välbevarad linje med ett stort antal trävårdar. Öster om koret finns ett litet gravkapell med likkällare, ritat av arkitekt K Martin Westerberg 1943 och invigt 1947. Byggnaden ligger i souterräng och i den nedre våningen inryms idag ett garage. Kapellet är vitputsat och har ett sadeltak av svart falsad plåt krönt med ett smideskors. Medan exteriören har ett traditionellt formspråk med spritputs, slätputsdekor, profilerad takgesims, spröjsade lunettfönster, är interiören hållen i en enkel och odekorerad 1940-talsstil med snickerier i en blekgrön färgskala samt tak och golv i furu. Byggnaden används idag som bisättningsrum och har inte längre funktionen av kapell.

HANNÄS KYRKOGÅRD
Kyrkogården är belägen utan markerad höjd i mitten av en korsväg som omger den på
alla fyra sidor. Vägarna leder till Falerum, Tryserum och Hägerstad.
Kyrkogårdens form är rektangulär med kyrkan på den norra halvan av kyrkogården.
Sydöstra delen av kyrkogården (Kv D) är utfylld med jord och tilljämnad medan resten
av kyrkogården är belägen på naturlig mark.

Hannäs kyrka
Hannäs kyrka nyuppfördes på nuvarande plats så sent som 188485 efter ritningar av A
Törnquist. Samtidigt övergavs den medeltida kyrkan, belägen på näset vid Hägerstad.
Bilder av den gamla kyrkan från 1800-talets början visar en enkel kyrka bestående av ett
långhus, ett rakt kor av nästan samma bredd som långhuset, vapenhus av trä på sydsidan
och en mindre sakristia på den norra. Klockstapeln var fristående. Kyrkan är idag en
relativt välbevarade ruin.

Beskrivning av kyrkogården
Kyrkogården består av fyra kvarter. Norr om kyrkan ligger två smala små kvarter, A i
nordöst och B i nordväst. Kvarteren söder om kyrkan är betydligt större. Särskilt kvarter
C i sydväst, där kyrkogårdens allmänna linje en gång varit belägen och kvarter D i
sydöst.

Allmän karaktär
Relativt lågt belägen kyrkogård, omgiven av vägar. Hög trädkrans men utan
kyrkogårdsmur, vilken ersatts med häck. Karaktärskapande är också systemen av
figurklippta oxlar. Kyrkogården saknar utpräglade statusgravar men har istället en
relativt välbevarad allmän linje med ett stort antal trävårdar.

Omgärdning
Kyrkogårdsmur saknas i Hannäs. Istället omges kyrkogården av en välklippt ca 0,7 m
hög hagtornshäck på alla sidor.
Dessutom finns en väl uppväxt trädkrans av lindar och kastanjer.

Ingångar
Väster: huvudgrinden ligger direkt väster om torningången. Grinden är en pargrind i
gjutjärn mellan obeliskformade små grindstolpar. Spjälor ornerade med grekiska kors
och i botten kryss.
Sydväst: i hörnet av kyrkogården finns en ingång med en enkel bred smidespargrind
mellan smala rektangulära granitstolpar. Bred med glesa spjälor avslutade med enkla
knoppar.
I öst finns öppningar på ömse av sidor gravkapellet. Söder om detta med en gjuten
betongtrappa om tio steg. Norr om kapellet en smal grusgång fram till arrangemanget
med de borttagna gravvårdarna.

Vegetation
Kyrkogården omges av en 0,7 m hög hagtornshäck. Denna kompletteras med buskar av
sibirisk ärtbuske i anslutning till minneslunden i nordöst.
Hela kyrkogården omges av en välväxt trädkrans med:
Väster : 3 lindar och 3 lönnar
Norr: 5 almar
Öster: 2 hästkastanjer och 4 unga klippta aspar
Söder: 4 höga lindar
Innanför västra ingången står två flankerande ca 3 m höga häggmispelbuskar. Därefter
följer en allé av stamavverkade figurklippta oxlar, 6 stycken norr om gången och 7
söder om densamma. Träden är ca 3 m höga.
På samma sätt omges södra huvudgången av en allé av parvis ställda figurklippta
stamavverkade träd. Längst i söder först ett par almar, därefter följer 6 par oxlar. Träden
är ca 3 m höga.
Längst i söder finns en mindre ölandstok vid det ställe där gången svänger upp mot
söder, här finns också en trätrappa upp till det högre belägna kvarteret D.
På ömse sidor om gången från gravkapellet och västerut finns 6 formklippta ca 3 m
höga tujor. Norr om grusgången norr om kyrkan finns en 0,2 m hög och två ca 3 m höga
tujor. Söder om den södra gången finns på samma sätt 3 st 3 m höga tujor.
Inne i kvarter D finns kring gravarna enstaka par av rundklippta ca 0,5 m höga tujor.

Gångsystem
Runt själva kyrkan löper en bred naturgrusgång med en kort förlängning mellan koret
och gravkapellet.
Övriga gångar består av gjutna trädgårdsplattor. Den viktigaste leder från
huvudingången i väster och fram till kyrkans torningång. En motsvarande gång av
plattor leder från grinden i sydväst längs med häcken i söder för att mitt för kyrkans
sydingång svänga 90° upp mot denna.
Inne i kvarteren finns gångar endast i kvarter D. Dessa består av glest lagda plattgångar
mellan gravraderna.

Gravvårdstyper
Kyrkogården saknar huvudsakligen helt statusgravar utmed kanterna. Ett fåtal sådana är
istället placerade utmed huvudingångarna. Inga stenramsgravar finns bevarade, ett
flertal sådana har dock funnits. I Kv C ligger en till stora delar bevarad allmän linje
innehållande ett stort antal trävårdar av i flera fall ovanligt utseende.

Minneslund
Minneslunden är anlagd på gravplats A113-148 i kyrkogårdens nordöstra hörn. Innanför
en häck av mycket blandat innehåll (från väster tuja, hagtorn, häggmispel, oxbär, tuja,
oxbär och spirea). I fonden finns en fontän med blomplantering flankerad av två
rhododendron. Vid ingången till minneslunden finns en enkel gråsten med texten
minneslund.

Byggnader
Öster om koret finns ett gravkapell i souterräng med garage i den nedre våningen.
Byggnaden är vitputsad med svart falsat plåttak krönt med ett kors. Porten är av
fernissat trä. Fönstren är halvrunda och finns i söder och norr.

Övrigt
Alla borttagna stenar är placerade i en speciell minneslund utanför muren i nordöst.
De är placerade på en grusbädd inom en ram lagd med ramar till borttagna
stenramsgravar eller stockar.

BESKRIVNING AV ENSKILDA KVARTER

Kvarter A Gravplats nr A 1 - 148

Kvarteret utgör kyrkogårdens nordöstra del och omfattar gravplatserna A 1 148 varav
platserna A 113 148 är borttagna och utgör minneslund.

Allmän karaktär
Litet och smalt skuggigt beläget kvarter. Det skuggiga läget betingas av det ringa
avståendet mellan kyrka och trädkrans.

Omgärdning
I väster saknas gränsmarkering mot kvarter B helt. I norr finns trädkransen med tre höga
lindar och hagtornshäcken. I öster finns hagtornshäcken och trädkransen med en hög
kastanj. I syd finns kyrkan med dess kringgående grusgång, som längst i öst också
bildar gräns mot kvarter D.

Vegetation
Förutom häcken och trädkransen finns mellan grusgången och gräsmattan i sydöst 4
höga klippta tujor (ca 3,5 m höga), en femte tuja i raden är endast 0,2 m hög.

Gångsystem
Inga gångsystem finns inne i kvarteret. Endast gången mellan kyrkan och kvarteret.

Gravvårdstyper
Tidsinnehållet på gravvårdarna ligger mellan 1922 och 2002. De utgörs huvudsakligen
av höga smala vårdar från 19201940 tal kompletterade med yngre breda låga vårdar.

Kvarter B Gravplats nr B 1 - 151
Kvarteret omfattar gravplats nr B 1-151 och omfattar kyrkogårdens nordvästra del.

Allmän karaktär
Ett relativt litet och smalt kvarter. Något ljusare beläget än kvarter A eftersom det är
större, men fortfarande huvudsakligen skuggigt läge mellan kyrka och trädkrans.

Omgärdning
Hagtornshäcken och trädkransen i väster och norr. Trädkransen har i väster 2 lindar och
i norr 4 stycken. Gränsen mot kvarter A i öster är inte synlig. I söder utgör kyrkans
omgivande grusgång gräns tillsammans med plattgången mellan grinden och tornet.

Ingångar
Huvudgrinden vid västra ingången ligger i sydvästra delen av kvarteret.

Vegetation
Hagtornshäcken och trädkransen i omgärdningen avgränsar kvarteret i norr och väster.
En allé av sex stamavverkade oxlar med figurklippta rotskott följer gången från grinden
och går i en båge norrut (ca 3,5 m höga). Innanför ingången står en lika hög häggmispel.

Gångsystem
Huvudgången av plattor leder från grinden till torningången, grusgången runt kyrkan i
söder. Inga gångar mellan gravraderna.

Gravvårdstyper
Gravvårdarna dateras mellan 1913 och 2002. Längst i väster dominerar låga breda
vårdar från tiden kring 1960. I mitten av kvarteret dominerar höga smal vårdar från
1900-talets första hälft. Längst österut finns huvudsakligen låga vårdar från tiden kring
1940. Enstaka helt moderna vårdar är insprängda bland de äldre.
Till särtyperna hör en vård i form av ett avbrutet livsträd och ett stenkors.

Kvarter C Gravplats nr C 1 -636
Kvarter C utgör den sydvästra och största delen av kyrkogården. Den omfattar platserna
C 1636.

Allmän karaktär
Kvarter C är kyrkogårdens särklassigt största gravkvarter. Det består av en stor öppen
gräsmatta utan andra häckar än i kanterna. Raka gravrader i nordsydlig riktning
dominerar. Gravvårdarna är huvudsakligen små och oansenliga, många med
linjegravkaraktär. Ett stort antal trävårdar finns bevarade. Längs med utkanterna finns
gravar med köpegravskaraktär, dock ej uttalat.

Omgärdning
I väster och söder avgränsas kvarteret av hagtornshäcken och trädkransen. Gång och
allé utgör gräns mot kvarter D i öster. I norr gränsar kvarteret mot den kringgående
gången kring kyrkan samt huvudgången från västra grinden.

Ingångar
Huvudgrinden ligger direkt väster om torningången i kvarterets nordvästra del. Grinden
är en pargrind i gjutjärn mellan obeliskformade små grindstolpar. Spjälor ornerade med
grekiska kors och i botten kryss.
I sydvästra hörnet av kvarteret finns en ingång med en enkel bred smidespargrind
mellan smala rektangulära granitstolpar. Bred med glesa spjälor avslutade med enkla
knoppar.

Vegetation
Hagtornshäck och trädkrans i omgärdningen i söder och väster. Träkransen består av tre
högväxta lindar i väster och lika många lindar och en lönn i söder.
På gränsen till gångarna i öster och norr finns alléer av stamavverkade rotskottsfigurklippta
oxlar.

Gångsystem
Huvudgången av trädgårdsplattor i norr, grusgången kring kyrkan i norr. En smal gång
av trädgårdsplattor leder från grinden i sydväst längs med kvarterets södra utkant och
vänder sedan i 90° vinkel upp mot sydingången på kyrkan.
En ursprunglig gång utmed kvarterets västra utkant är igensådd med gräs. Inga gångar
finns inne i kvarteret.

Gravvårdstyper
Gravvårdarna är i huvudsak från 19131960 med enstaka yngre inslag.
Kvarteret består huvudsakligen av raka nordsydliga rader av små gravvårdar av
linjekaraktär, av dessa ingår också en relativt stor andel trävårdar. Rester efter linjerna
med köpegravar finns längs med allén i öster och i norr.
Längst i öster är ett stort antal gravvårdar borttagna och platserna har börjat ersättas med
nya vårdar (av vilka 8 kommit på plats).

Övrigt
Luffaren och bygdeoriginalet J G Eriksson ligger under en nyligen ersatt trävård mitt i
kvarteret.

Kvarter D är det som togs sist i bruk av de fyra kvarteren på kyrkogården. Det blev
fullbelagt ca 2002. Varför man istället åter börjat använda kvarter C och därvid ta bort
de äldsta linjegravarna i kvarterets östra del.

Kvarter D Gravplats nr D 1 -151
Kvarteret omfattar gravplats nr D 1-151 och utgör den sydöstra delen av kyrkogården.

Allmän karaktär
Kvarteret är till skillnad från de andra kraftigt utfyllt och ligger ca 11,5 m högre än
kvarter C. Karaktären är ljus och öppen. Det präglas huvudsakligen av yngre gravvårdar
vilket stämmer överens med flygfotobilden ovan då kvarteret var obelagt med undantag
av köpegravarna i norra och västra utkanterna.

Omgärdning
Kvarteret omgärdas av allén med de klippta oxlarna och trädgårdsplattgången i väster,
av grusgången kring kyrkan i norr och av trädkrans och hagtornshäck i öster och söder.

Ingångar
Öppning i häcken med trappa söder om gravkapellet.

Vegetation
Häck av hagtorn i öster och söder. Trädkransen något innanför denna innehåller två
höga lindar i söder och fyra unga aspar och en hög kastanj i öster. Mot gången i väster
allé av stamavverkade formklippta träd (6 oxlar och 1 lind). Längs med grusgången i
norr växer fem formklippta tujor.
Fem gravar inne i kvarteret flankeras av klippta tujor och idegranar.

Gångsystem
Plattgång i allén i väster och grusgång runt kyrkan och mellan koret och gravkapellet.
Gång av trädgårdsplattor i östvästlig riktning över kvarterets mitt. Fyra smala gångar av
plattor mellan gravraderna i nordsydlig riktning som upphör ca 6 m från grusgången i
norr.

Gravvårdstyper
Enstaka äldre vårdar finns kvar längs med gången i väster och längs med gruskanten i
norr. I övrigt finns med tre undantag endast yngre breda låga gravvårdar. Tiden mellan
1950 och 2002 dominerar totalt. Två barngravar med natursten och leksaker, två
obelisker och två bautastenar i den äldre delen. Ett granitkors.

Byggnader
Gravkapellet i nordöst.

Övrigt
Kvarteret är det som togs sist i bruk av de fyra kvarteren på kyrkogården. Det blev
fullbelagt ca 2002. Varför man istället åter börjat använda kvarter C.

Kyrkogårdens historik
Uppgifter om kyrkogårdens historik har i huvudsak hämtats från Östergötlands
länsmuseums topografiska arkiv och bibliotek. Uppgifter om äldre lantmäterikartor är
hämtade från Lantmäteriets websida.

Kyrkogården anlades samtidigt med kyrkan på 1880-talet. Anläggningen hade då
samma storlek och i stort sett samma utseende som idag.

Den enda omfattande förändring som skett sedan dess är anläggandet av en minneslund
i sen tid.

Bild och text finns i bifogat dokument!