BJÖRSÄTERS KYRKA

Björsäters kyrka är belägen på en höjd i ett småkuperat landskap vid sjön Tedens södra sida.
Kyrkogården består av två delar. Den östra motsvarar i stort sett den medeltida kyrkogården. Kyrkan är belägen i dess nordöstra del och kyrkogården utvidgades sannolikt något mot norr när den nya kyrkan uppfördes 1799-1801. Bogårdsmuren, d v s kyrkogårdsmuren, började anläggas 1807. Den är kallmurad av gråsten med ingångar i söder och öster. I öster sammanfaller muren med sakristians grundmur. Stolpar och järngrindar är samtida med muren. I det nordvästra hörnet finns en bisättningskällare, som uppfördes 1939 som ersättning för ett äldre kapell. Den västra delen av kyrkogården, som anlades 1939, har ingångar från söder och väster med portstolpar och grindar, som är tillverkade med de äldre som förebild. Norr om den västra ingången finns en redskapsbod. Norr om 1939 års utvidgning anlades 1994 en minneslund.

FÖRSAMLING 1995 - BJÖRSÄTER

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 1014, 1900: 1425, 1995: 849

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger 15 km norr om Åtvidaberg i en tämligen trång sprickdal, högt över bebyggelsen i Björsäters f.d. järnvägssamhälle med både äldre och modern bebyggelse. På kyrkogården finns ett bårhus i form av en jordkällare (byggt 1942). Runt kyrkan återfinns ett modernt församlingshem, skola samt servicehus, f.d. ålderdomshem. Prästgården ligger några hundra meter sydost om kyrkan. Den utgör ett mycket välbevarat inslag i bebyggelsebilden med huvudbyggnad, flyglar och tiondebod.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: Den rivna medeltidskyrkan var uppförd av trä, senast under 1200-talet (plankor från en inre, bemålad panel har nyligen daterats till 1320-talet med hjälp av dendrokronologi, en tidsbestämning som överensstämmer med den stilmässiga dateringen av målningarna). Kyrkan bestod till sin kärna av ett rektangulärt långhus och ett smalare, rakslutet kor. Uppgifterna om kyrkans konstruktion är delvis olika. Biskop A O Rhyzelius uppger 1753 att kyrkan var "af rese- eller ständelwerk", dvs. uppförd i stavteknik. En sakristia i sten var vidbyggd på nordsidan och ett vapenhus i liggtimmer anslöt på sydsidan. Bådadera var yngre än resten av kyrkan. Stensakristians fönster hade årtalet 1401 inristat enligt Broocman. Kyrkorummet var indelat i tre lika höga skepp med ingångar i väster och söder till lång-hus och kor. I det inre fanns panelade väggar (se ovan) och träkryssvalv. Väggarna var utsmyckade med figurativa målningar av konstnärligt mycket hög kvalitet, från omkring 1325. Kyrkan revs 1800, i samband med att ny kyrka uppfördes strax intill. Den raserade kyrkans bemålade panel återanvändes i tornets träkonstruktion och i långhusets tunnvalv. Flertalet bräder har senare tagits loss och finns nu i Statens historiska museum.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Dagens murade kyrka byggdes 1799-1801 i tegel efter stiftsbyggmästare Casper Seurlings ritningar. Den består av ett enskeppigt långhus, där både kor- och västvägg är rundade. Tornet ansluter i väster och sakristian finns i korets förlängning i öster, båda har kvadratisk grundplan.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Den vitputsade stenkyrkan har utvändigt sadeltak i svart plåt, som är valmat på långhus och kor, invändigt trätunnvalv i långhuset och trähjälmvalv i koret. Kyrkan har kvar sin ursprungliga altarpredikstol, som enda kyrka i Östergötland. Predikstolen är från 1709 och flyttades över från den gamla kyrkan. Den byggdes således om för sin nya placering. Den praktfulla korväggen och taket omedelbart över altaret är dekorerade av Pehr Hörberg 1803 med skenarkitektur, grisailler och figurativa målningar i stort format. G A Engman kompletterade med en altartavla 1849, som infogats under altarpredikstolen. Äldre inventarier som vittnar om den föregående kyrkan är dopfunten daterad till ca 1275-1325. Orgelfasaden tillhör den orgel som anskaffades 1830 som ersättning för den äldre från 1710. Orgelläktaren byggdes 1829. År 1949 förnyades bänkinredningen, men de främsta bänkarnas krön stammar från den ursprungliga. Samma år sattes en ny predikstol upp på norrväggen.

Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003.

Kyrkogårdens historik
Uppgifter om kyrkogårdens historik har i huvudsak hämtats från Östergötlands
länsmuseums topografiska arkiv och bibliotek. Uppgifter om äldre lantmäterikartor är
hämtade från Lantmäteriets websida. En annan viktig källa är Åke Nisbeths bok från
1963 som behandlar kyrkorna i Grebo, Björsäter och Värna. Nisbeth redovisar bland
annat alla arkivhandlingar i kyrkans ägo som rör kyrkogårdens utveckling fram till
1963.

Det kan antas att kyrkogården sedan medeltiden vuxit fram runt den medeltida kyrkan.
Inga spår efter äldre förhållanden i form av äldre gravstenar eller dylikt har emellertid
bevarats.

Om den gamla kyrkan placeras framför den nya på det ställe där den en gång uppges ha
stått kommer den att hamna centralt, mitt på den gamla kyrkogården. Man kan därför
anta att den gamla kyrkogårdens utsträckning sammanfaller relativt väl med
kyrkogården under äldre tider.

Den enda lämning från en äldre kyrkogård
än kyrkan från 1800 som finns bevarad är
en rosa kalkstensgravsten från 1692 som
står uppställd vid tornet.
Denna är istället i desto bättre skick och
fullt läslig i alla detaljer.
Stenen är rest över den ärlige
.dannemannen Eric Pedersson i
Skattvalsinge hwilken saligen i christo
dödd then 28 augusti 1692. Hans hustru
war i livstiden then ärebara och
gudfrucktiga Elin Anundsdotter som
saligen i herranom affled åhr 1705. Bägge
thaeras barn wore 3 söner Nils Jon och
wyrdige Hge Magnus Walrom, samt 3
döttrar Ingrid Christina Anna Ingrid Anna

Den är ett fint exempel på den för
Östergötland typiska kölbågestenen.
På tornvinden förvaras sedan länge ett antal relativt avancerade smidda gravkors med
hjul och fanor som motiv. Dessa är från slutet av 1700-talet.
Den nuvarande kyrkogården bär alla spår på att ha blivit kraftigt omarrangerad i
samband med nybygget av kyrkan år 1800. Sannolikt är det då som järnkorsen flyttats
undan.

Samtliga portar, grindar med mera som finns ger en tydligt nyklassicistisk prägel åt hela
anläggningen. Sannolikt är den nuvarande kyrkogårdsmuren och den ställvis kraftiga
utfyllnaden av den gamla kyrkogården tillkommen vid samma tillfälle.

Inga gravvårdar från tidigt 1800-tal finns bevarade, men sammantaget finns tiotalet
stenar som är äldre än 1900. Huvudsakligen i Gamla Norra kvarteret och i de centrala
delarna av Gamla Södra.

På ömse sidor om grusgången, direkt innanför södra ingången ligger två tillsynes äldre
kalkstenshällar. Båda är extremt svårlästa och därför inte fullständigt uttydda. De kan
vara från tidigt 1800 tal av typen att döma. Den ena är lagd över rusthållaren M Larsson
i Valsinge 18?? Medan den andra är helt oläslig.

Den 27.9.1940 invigdes utvidgningen av Björsäters kyrkogård av biskopen i Linköping
Andree. Två nya kvarter liggande tillsammans tillkom. De kallades NG (Nya kvarteret
gravar) och NU (Nya Kvarteret urnor). På bilden syns hur det sedan tio år använda nya
kvarteret anlagts som en fransk parkanläggning. Kvarteret ritades av arkitekten
Johannes Dahl i Tranås. Samtidigt med anläggandet av den nya kyrkogården uppfördes
också redskapsboden i dess nordvästra del. Istället för gravkapell iordningställdes en
gravkällare, i berget i kyrkogårdens norra del, mellan de gamla och de nya kvarteren.
Även i det nya kvarteret finns en hel del grusgravar, särskilt i de två gravraderna längst
öster ut. Detta är lite märkligt eftersom den näst östligaste gravraden idag rymmer 7
identiska gravstenar som måste ha varit uppställda på en allmän linje, de står uppställda
i åldersordning mellan 1944 och 1948 på platserna 303 -330.
På den gamla delen av kyrkogården syns inga större förändringar utom att gravkapellet
väster om huvudgrinden försvunnit.

De bilder som togs 1954 visar egentligen ingen ny information jämfört med flygbilden
från 1950. Flygbilden visar en bredare vy över samhället med den nyuppförda skolan i
förgrunden. Medan bilden av kyrkan visar en del av Gamla Södra kvarterets gravar.
Vinkeln är dock för flack för att några enskildheter riktigt ska gå att identifiera.

1994 invigdes minneslunden inne i skogspartiet öster om toalett och redskapsboden.
När den aktuella gravkartan upprättades 1995 hade en hel del förändringar skett vad
gäller de nya kvarteren.
Den franska parken var övergiven och den fyrsidiga mittplanen borttagen, liksom allén
som lett dit. Istället finns idag 10 raka nordsydliga gravrader med häckar mellan.
Urnedelen består av en gräsmatta direkt söder om minneslunden där ett fåtal mindre
gravstenar ställts upp.
Den senaste förändringen som ägde rum samtidigt med att inventeringen pågick var att
stora delar av grusgångarna på båda kyrkogårdsdelarna håller på att planteras igen med
gräs.

BJÖRSÄTERS KYRKOGÅRD
Kyrkogården är placerad i västra delen av samhället med samma namn. Den ligger högt
i förhållande till övrig bebyggelse och upptar i själva verket högsta punkten i samhället.
Den ursprungliga äldsta kyrkogården är tvärt avhuggen mot öster och norr och bildar en
terrass ned mot en brant sluttning. Gamla kyrkogården är utfylld till en höjd av ca 1, 5
över omgivningen i söder och mer i branten mot norr. Nya delen är utfylld till en höjd
av ca 0,5 m över omgivningen.
Kyrkan är belägen i norra delen av den gamla kyrkogårdsdelen och förskjuten mot
nordöst i förhållande till mittpunkten. I öst så långt så att koret ligger i liv med östra
kyrkogårdsmuren och koret nästan hänger över branten. Detta gör den södra halvan av
gamla kyrkogården betydligt större än den norra. Väster om den gamla kyrkogården
ligger den nya som upptar gamla södra kvarterets bredd och halva dess längd. Norr om
denna upptar minneslunden den yta som motsvarar gamla norra kvarterets bredd.
Formen på kyrkogården är nöjaktigt kvadratisk, men gränsen för vad som ska anses
vara kyrkogård är något oklar i nordvästra hörnet.

Björsäters kyrka
År 1800 revs i Björsäter en av stiftets sista stavkyrkor. Kyrkan var ovanligt stor och
treskeppig. Den nya kyrkan kom att placeras strax bakom den gamla vilket förklarar
dess assymetriska läge på kyrkogården.
Den gamla kyrkan anses ha varit uppförd under 1300-talet. Detta till trots att det bland
inventarierna från den fortfarande bevaras en dopfunt från 1200-tal. Vid rivningen
påstås varje spik ha tagits tillvara.
Detta innebar också att ett
flertal plankor ingående i de
på 1300-talet bemålade
innerväggarna kommit att
bevaras som delar av
kyrkbänkar, torninnertak mm
i kyrkan. Dessa har vid olika
restaureringar ersatts och
lämnats till Historiska museet
i Stockholm. Målningarna
som bland annat föreställer
Thomas av Beckets
martyrium är unika i landet.
De kan dateras till andra
halvan av 1300-talet. En
period från vilken få
kyrkoinventarier eller kyrkokonst
bevarats.

Den nya kyrkan bär alla nyklassicismens kännetecken. Den utrustades 1803 med vackra
plafondmålningar av Pehr Hörberg.
Kyrkan renoverades 1949.

BESKRIVNING AV KYRKOGÅRDEN
Kyrkogården består av två delar, den nya anlagd 1940 och den gamla anlagd kring den
medeltida kyrkan. Den gamla delen är delad i ett nordligt och ett sydligt kvarter av helt
olika karaktär.

Allmän karaktär
Kyrkogården rymmer en stor kontrast mellan det trånga mörka Gamla Norra kvarteret
med sin uttalade äldre statuskaraktär och det öppna ljusa Gamla Södra och de Nya
kvarteren.
Grindarna i tydlig emirestil ansluter väl till kyrkbyggnaden. Hela kyrkogården ger ett
harmoniskt intryck och den nya delen ansluter väl till den gamla. De höga vårdträden
vid tornet torde vara jämgamla med kyrkan.

Omgärdning
Gamla delen
Västra muren:. är uppförd i kallmur av huggen tillpassad sten i 13 skift. Höjden är 0,2
1,5 m (högst i söder, lägst i norr. Murens insida ligger i höjdliv med gamla
kyrkogården. Muren kröns av en 0,7 m hög hagtornshäck. Muren utgör också
östbegränsning för nya kyrkogården.
Norra muren: är uppförd i kallmur av huggen tillpassad sten i 1 4 skift och är 0,2 2
m hög. Muren är högst i öster vid nordöstra hörnet av kyrkogården. Stenen är mellan
0,5 och 1,5 m stora. Kyrkogården är kraftigt utfylld och i höjdliv med murens insida. På
murkrönet växer en 1,5 m hög häck av sibirisk ärtbuske.
Östra muren: är uppförd i kallmur av
huggen tillpassad sten i 3-4 skift. Muren
har samma konstruktion som nordmuren
och är 1,02,5 m hög.
Kyrkans kor ligger i liv med muren och går
i ett stycke med denna, se bild till vänster.
Murens insida ligger i höjdliv med
kyrkogården som är utfylld till full höjd.
Lutningen på marken nedanför är relativt
brant.
Muren kröns av en häck av sibirisk
ärtbuske som är 1,5 m hög.
Södra muren: är ca 1 m hög och har samma
konstruktion som övriga murar. Insidan i
höjdliv med kyrkogården. Muren kröns av
en häck av sibirisk ärtbuske, 1,5 m hög.

Nya delen
I väster och söder finns en kyrkogårdsmur av sprängd efterhuggen sten, ca 1 x 0,5 m
stor. Stenen ligger i ett skift utom i sydöstra hörnet där det ligger i två skift. Murens
insida ligger i höjdliv med kyrkogården. Muren kröns av en 0,5 m hög oxbärshäck.
I norr finns en murad kant som gränsen mot naturpartiet. Denna är 1 1,5 m hög och
murad med bruk. Stenarna är ca 0,7 1 m stora och huggna. Gränsen mot minneslunden
utgörs av en 0,6 m hög oxbärshäck samt redskapsboden i nordväst.
I öst utgörs omgärdningen av gamla kyrkogårdens västmur.
Invid muren finns en högt uppväxt trädkrans i samtliga väderstreck. I väst står 8 björkar,
i norr 3 almar och 2 lindar, i öst 1 lind och 5 almar, i söder 9 almar, 1 ask, 2 kastanjer
och 1 lönn.

Ingångar
Kyrkogården äger fyra exakt likadana ingångar. På gamla delen en vardera från öster
och söder och på nya en vardera från väster och söder. Då grindarna till nya
kyrkogården anskaffades kopierades grindarna från den gamla av Forslunds verkstäder i
Linköping.
Grindarna är gjorda i
smidesjärn och uppsatta
som pargrindar. De är
ornerade med enklare bågoch
kryssornament och
uppsatta mellan stengrindstolpar
som är breda och
fyrsidiga med tak av falsad
plåt. Stolparna är vitrappade
och enkelt
vulstornerade. Stilen är
tydlig empire.

Vegetation
Invid muren finns en högt uppväxt trädkrans i samtliga väderstreck. I väst står 8 björkar,
i norr 3 almar och 2 lindar, i öst 1 lind och 5 almar, i söder 9 almar, 1 ask, 2 kastanjer
och 1 lönn.
Två höga vårdträd flankerar tornet, en lind och en lönn.
Dessutom finns häckar längs alla mursträckor, på gamla kyrkogården består dessa av
sibirisk ärtväxt medan de på nya kyrkogårdsdelen består av oxbär.
På gamla delen finns längs huvudgången två häckar av avenbok ifyllda med fem ca 3 m
höga tujor vardera.
Längre västerut finns en hagtornshäck mellan två av gravraderna. Samma typ av häck
markerar gränsen mot nya kyrkogården i väster.
På nya kyrkogården finns fyra nordsydligt löpande tujahäckar mellan gravraderna.

Gångsystem
Grusgångar i naturgrus leder fram samtliga ingångar fram till och runt kyrkan.
Grusgången från västra grinden är plattsatt med trädgårdsplattor för att underlätta
rullstolstransporter fram till kyrkan. I kvarteren Gamla södra och Nya har alla andra
grusgångar såtts igen med gräs. De kringgående gångarna alldeles nyligen vid
inventeringstillfället (senhösten 2003).
I Gamla norra kvarteret löper fem smala korta grusgångar mellan gravraderna. Dessa
kompletteras längst i öster och väster av likadana gångar lagda med trädgårdsplattor.

Gravvårdstyper
Det lilla mörka Gamla Norra kvarteret är ett utpräglat högreståndskvarter med ett stort
antal stenramsgravar, bautastenar, järnkors, kalkstensliggare mm.
Gamla Södra är stort och öppet. Här ligger ett mindre antal statusgravar längs med
grusgången från S grinden och in mot kyrkan samt allra närmast kyrkan med bland
annat en stenramsgrav. Bland annat det von Schwerinska gravmonumentet. Längre i
väster finns rester av en allmän linje, där dock större delen av stenarna plockats bort. Ett
par järnkors finns, bland annat av Åtvidstyp.
Nya delen innehåller endast yngre breda vårdar varav en del med titlar. Närmast gamla
kyrkogården finns en allmän linje med exakt likadana gravstenar från 1940- och tidigt
1950- tal bevarad.

Minneslund
Lunden är placerad norr om nya kvarteret mellan redskapsboden och bergrummet. Den
invigdes 1994.
Minneslunden bildas till stor del av en grusgång formad som bokstaven C, vilken börjar
öster om redskapsboden och går i en båge fram till och förbi berget, för att nästan nå
fram tillbaka till grusgången norr om nya kvarteret. Innanför bildas en närmast
cirkelrund gräsmatta. I gräsmattan ligger en större fortfarande mossbeväxt större sten,
vilket gör att gräsmattan anknyter till landskapsrummet utanför, där sådana stenar finns
bland träden.
Nedanför berget breddas grusgången till en oval grusplan i vars mitt en likaledes oval
stenkrets fylld med sand och grus finns. Denna är avsedd för blomvaser (se bild nedan).
Intill berget finns minneslundens centrala blickfång, en större natursten med en
bronsplatta. På plattan finns ett citat ur en psalm av Johan Olof Wallin3. Kring stenen
finns en rabatt och bakom den avgränsas lunden av en lågväxande tuja.

Byggnader
Gravkapellet är rivet före 1940. Redskapsbod finns i nya kvarteret, se detta.

Övrigt
En 1600-talssten finns uppställd vid tornet. Se kapitlet om kyrkogårdens historik.
Intill berget och gravkällaren i Gamla Norra kvarteret finns några undanställda äldre
järnkors, vilka finns med i listan över kulturhistoriskt intressanta gravvårdar.
Sydöst om kyrkan finns två liggande mindre gravstenar och två större gravmonument
med järnstaket och grusläggning, vilka inte längre har gravnummer.

BESKRIVNING AV ENSKILDA KVARTER

Kvarter Gamla Norra, GN, Gamla kyrkogården, Gravplats nr 1 -104
Kvarteret omfattar gravplats nr 1- 104 och ligger norr om kyrkan.

Allmän karaktär
Kvarteret är litet, mörkt och skuggat både av kyrkobyggnaden, trädkransen och
bergknallen i väster. Trots detta präglas det av ett stort antal stora köpegravar, varav
flera med stenramar.

Omgärdning
I väster finns berget med gravkällaren. I norr och öster kyrkogårdens terrassmur
bevuxen med en 2,2 m hög häck av sibirisk ärtväxt. I söder utgör kyrkan gräns längs
hela kvarteret.

Ingångar
-

Vegetation
Trädkransen innehåller tre almar och två lindar i norr och en alm och en lind i öster.
Samtliga träd gamla och väl uppvuxna. Längs terrassmuren finns en häck av sibirisk
ärtväxt, 2,2 m hög. Längst i väster finns ett vårdträd, en mycket hög lind.

Gångsystem
Gångar av naturgrus och trädgårdsplattor. Längs med kyrkans nordvägg finns en bred
grusgång. Mellan gravraderna sticker sju smala korta grusgångar in. Längst i väster
respektive öster ersätts dessa av trädgårdsplattgångar.

Gravvårdstyper
I kvarteret finns ett mycket stort antal stenramsgravar som haft eller har grusad yta
(fjorton st varav sex ännu grusade). Det finns också ett stort antal höga smala vårdar,
varav en med porträttplatta i brons. Fyra liggande äldre kalkstensvårdar och ett
gjutjärnskors finns också.
Tidsinnehållet ligger mellan 1866 och 2003, men stenar med dateringar kring år 1900
dominerar totalt.

Byggnader
Gravkällare inbyggd i berget väster om kvarteret. Murad front av huggen natursten och
ribbad brunbetsad dubbelport.

Övrigt
I backen upp mot gravkällaren står ett par undanställda järnkors.

Kvarter Gamla Södra, GS, Gamla kyrkogården, Gravplats nr 105-
632
Kvarteret omfattar gravplats nr 105632. Det ligger söder om kyrkan.

Allmän karaktär
Stort öppet kvarter präglat av de nyklassicistiska grindarna och kyrkan i samma stil
samt av den höga trädkransen.

Omgärdning
Kvarteret omgärdas av mur och trädkrans i väster, öster och söder och av kyrkan i norr.
I väster: västmuren är uppförd i kallmur av huggen tillpassad sten i 13 skift. Höjden är
0,2-1,5 m (högst i söder, lägst i norr). Murens insida ligger i höjdliv med gamla
kyrkogården. Muren kröns av en 0,7 m hög hagtornshäck. Muren utgör också
östbegränsning för nya kyrkogården.
I norr: bildas gränsen av grusgången kring kyrkan.
I öster; östra muren: är uppförd i kallmur av huggen tillpassad sten i 3-4 skift. Muren
har samma konstruktion som nordmuren och är 1,02,5 m hög. Muren kröns av en häck
av sibirisk ärtbuske som är 1,5 m hög.
I söder: södra muren: är ca 1 m hög och har samma konstruktion som övriga murar.
Insidan i höjdliv med kyrkogården. Muren kröns av en häck av sibirisk ärtväxt, 1,5 m
hög.
Trädkransen består av: i öster fyra höga almar och i söder 1 ask, två kastanjer, en lönn
och tre almar.

Ingångar
Kyrkogården äger fyra exakt likadana ingångar. Två av dessa ligger i Gamla Södra
kvarteret. Huvudingången från söder och ingången från öster.
Grindarna är gjorda i smidesjärn och uppsatta som pargrindar. De är ornerade med
enklare båg- och kryssornament och uppsatta mellan stengrindstolpar som är breda och
fyrsidiga med tak av falsad plåt. Stolparna är vitrappade och enkelt vulstornerade. Stilen
är tydlig empire. Den östra grinden släpper igenom en trappa, i övrigt är de helt lika.
Vegetation
Förutom vad som tidigare beskrivits i omgärdningen så växer längs huvudgången två
häckar av avenbok som är ifyllda med fem ca 3 m höga tujor.
Längre västerut finns en hagtornshäck mellan två av gravraderna. Samma typ av häck
markerar gränsen mot nya kyrkogården i väster.
Intill tornet står ett högt uppväxt vårdträd, en lönn.
Norr om östra ingången växer en 0,8 m hög häck av häggmispel på kyrkomuren.

Gångsystem
Grusgångar av naturgrus leder från södra respektive östra ingången. En tidigare
grusgång längs med muren i södra kanten var vid inventeringstillfället nyligen igensådd
med gräs.

Gravvårdstyper
På de äldre flygbilder som finns av kvarteret syns att gravraderna längst i öster
respektive väster bestått av större köpegravar, medan kvarterets inre upptagits av en stor
gräsmatta där den allmänna linjen funnits. Detta kan delvis fortfarande iakttas, trots att
bara ett fåtal gravstenar av linjetyp finns bevarade. Köpegravarna märks främst längs
med grusgången från södra ingången samt i viss mån längst i väster. Endast en av
gravarna har behållit sin stenram och grusning.
Bland typerna märks i övrigt två äldre liggande kalkstensvårdar, där bara den ena idag
har en delvis läsbar text. Några metallkors finns. Ett av gjutjärn, ett av smidesjärn samt
ett av den för Åtvidaberg typiska formen.
Det totala tidsinnehållet ligger mellan 1896 och 2002 men vårdar från tiden mellan 1900
och 1940 dominerar innehållet tillsammans med ett relativt stort inslag vårdar från
1960- och 1970-tal.

Övrigt
Invid kyrkan står en välbevarad 1600-tals vård.
Invid koret finns fyra onumrerade gravanläggningar. Två av dessa är större
stenramsgravar med gjutjärnsstaket och planterade syrenträd. Norr om dessa och intill
kyrkväggen finns två liggande äldre kalkstensvårdar.

Nya kvarteret gravar, (NY), Gravplats nr 1 - 323 och Nya kvarteret
urnor, (NU) gravplats 1100.
Kvarteret omfattar gravplats nr 1-323 och ligger väster om den gamla kyrkogården,
mellan denna och församlingshemmet.

Allmän karaktär
Kvarteret är skapat som ett tillägg till Gamla Södra kvarteret. Grindarna är nytillverkade
med samma utseende som de gamla. Kvarteret har liknande trädkrans och
kyrkogårdsmur.
Inne i kvarteret finns raka gravlinjer mellan rygghäckar. Samtliga grusgångar mellan
gravraderna utom den som leder från södra grinden samt den kringgående grusgången
hade nyligen såtts igen vid inventeringstillfället.
Gravvårdarnas karaktär är av naturliga skäl låga breda vårdar från 1940 och framåt.

Omgärdning
I väster, öster och söder finns kyrkogårdsmur och trädkrans medan gränsen i norr är mer
otydlig.
I väster finns en terrassmur av ca 0,5 m höga och 1 m breda sprängda stenar krönt av en
0,5 m hög oxbärshäck, muren är mellan 1 och 0,5 m hög. Trädkransen ligger i detta fall
på andra sidan den smala grusvägen till församlingshemmet och består av åtta relativt
väl uppvuxna björkar, sannolikt planterade 1940.
I norr begränsas kvarteret av grusgången mellan tornet och västra grinden. Norr om
denna ligger sedan minneslunden, gravkällaren och redskapsboden.
I öster sammanfaller gränsen med det gamla södra kvarterets västgräns. Muren är
uppförd i kallmur av huggen tillpassad sten i 13 skift. Höjden är 0,21,5 m (högst i
söder, lägst i norr. Murens utnsida (sett från nya kyrkogården) ligger i höjdliv med
gamla kyrkogården. Muren kröns av en 0,7 m hög hagtornshäck.
I söder finns en terrassmur av ca 0,5 m höga och 1 m breda sprängda stenar krönt av en
0,5 m hög oxbärshäck, muren är mellan 1 och 0,5 m hög. Trädkransen består av 7
almar.

Ingångar
Två ingångar finns dels längst i nordväst dels mitt på södra sidan. Dessa är identiska.
Grindarna är gjorda i smidesjärn och uppsatta som pargrindar. De är ornerade med
enklare båg- och kryssornament och uppsatta mellan stengrindstolpar som är breda och
fyrsidiga med tak av falsad plåt. Stolparna är vitrappade och enkelt vulstornerade. Stilen
är tydlig empire.

Vegetation
I omgärdningen finns en trädkrans med 9 björkar i väster och 7 almar i söder. På muren
i väster och söder växer en 0,5 m hög oxbärshäck. I gränsen mot Gamla Södra kvarteret
istället en 0,7 m hög hagtornshäck.
Mellan gravraderna finns fyra nordsydligt löpande tujahäckar varav de två i mitten är ca
1,1 m höga och de i utkanterna 0,8.

Gångsystem
Från västra grinden till kyrktornet löper en bred gång av naturgrus. Denna har för att
underlätta handikapptransporter också försetts med en plattsättning av trädgårdsplattor i
mitten.
Från södra grinden löper en grusgång upp till ovan nämnda gång.
Övriga gångar, mellan gravraderna och utmed kanterna av kvarteren är nyligen
igensådda med gräs.

Gravvårdstyper
Nästan undantagslöst låga breda vårdar från 19402003. Andra gravraden från öster
innehåller sex exakt lika vårdar placerade i tidsordning från 19441948. Dessa utgör en
rest av en allmän linje.

Byggnader
Toalett- och redskapsbod i nordväst. Boden uppfördes 1940 i samband med att nya
kyrkogården anlades. Den har locklistpanel och tvåkupigt tegeltak. De två västligaste
portarna är brunbetsade med 3 delade glasfönster över. En enklare port utan fönster
sitter i mitten medan den östligaste leder in till toaletterna och är en modern ytterdörr.

Övrigt
Nya kyrkogårdens urnekvarter (NU) är belägen på gräsmattan norr om gravraderna och
planerad för gravstenar uppställda i östvästlig riktning. Här står endast fem mindre
yngre gravvårdar.