ÖDESHÖGS KYRKA

Ödeshögs kyrka är centralt belägen i Ödeshögs tätort och miljön runt kyrkan präglas forfarande av den tid då kyrkplatsen var socknens centrum. Kyrkan uppfördes av sten under 1100-talet med ett litet rektangulärt långhus, smalare korabsid och östtorn. Kyrkan har under århundradens lopp genomgått omfattande förändringar och endast koret med östtornet är bevarat från den ursprungliga medeltida anläggningen. Kyrkans exteriör präglas framför allt av den restaurering som genomfördes 1887-1889 under ledning av arkitekt Ferdinand Boberg. Kyrkan har vitputsade fasader med dekorativa inslag av rött tegel, koppartäckt tak och huvudingången är förlagd till den södra långsidan. Interiören präglas av flera tidsskikt, men arkitekt Erik Lundbergs restaurering 1959-1960 dominerar intrycket.
KYRKOGÅRDEN omgärdas av en stenmur med ingångar i söder och nordöst. Dessa är försedda med konstfullt utförda smidesgrindar. De södra är försedda med texten ÖDESHÖG och de andra med årtalet 1792. De är stämplade BOXHOLM.
Efter avslutad kyrkogårdsinventering kompletteras beskrivningen och historiken.

FÖRSAMLING 1995 - ÖDESHÖG

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 2106, 1900: 2522, 1995: 3143

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan är belägen på högsta punkten i Ödeshögs samhälle. Intill kyrkan återfinns församlingshem och pastorsexpedition. Strax norrut finns en begravningsplats med gravkapell.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av ett rektangulärt långhus och ett smalare kor, avdelat i två rum, samt en halvrund utbyggnad i väster, som nu i sin bottenvåning rymmer sakristian. Kyrkan uppfördes som östtornskyrka, sannolikt under 1100-talet. Av denna kyrka kvarstår endast koret och det därpå ridande tornet. Koret har ursprungligen avslutats med absid i öster. Under 1200-talet senare del förlängdes koret i öster och gavs en rak avslutning. Vid en ombyggnad under medeltidens senare hälft vidgades långhuset i norr och söder och den gamla västgaveln påbyggdes. Samtidigt försågs kyrkan med fyra slagna valv, vilka vilade på en pelare mitt i långhuset. Enligt avbildning av Brenner hade medeltidskyrkan även sakristia på korets norra sida och vapenhus framför långhusportalen i söder, likaså murade. Per Brahe och hans gemål Beata de la Gardie skänkte medel till den reparation av kyrkan som skedde 1664, då bl.a. västgaveln murades om samt valven och pelaren togs ned. 1697 utvidgades sakristian. En förlängning av kyrkan västerut skedde 1777-1781. Vid en ombyggnad 1889 efter Ferdinand Bobergs ritningar påbyggdes tornet, altaret förlades i väster, där ett halvrunt korutsprång utbyggdes. Kyrkorummets nuvarande disposition, där det ursprungliga koret åter fått sin funktion som altarrum, härrör från arkitekt Erik Lundbergs restaurering 1959-60.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Såväl exteriör som interiör präglas av de två genomgripande restaureringar som företogs 1889 och 1959, under arkitekterna Ferdinand Bobergs respektive Erik Lundbergs ledning. Boberg genomförde en del radikala åtgärder. Han vände kyrkorummet genom att placera koret i väster och använda den ursprungliga kordelen som vapenhus, kyrkorummets innertak byttes mot ett panelat tredingstak med synlig takstol. Det ursprungliga koret, vilket nås genom en smal triumfbåge, täcks av tunnvalv. Exteriören fick rött tegel i de rundbågiga dörr- och fönsteromfattningarna och västrundeln försågs med en dekorativ rundbågsfris ett stycke nedanför takfoten. För övrigt är fasaderna vitputsade. De flacka valmtaken är klädda med koppar. Tornet har små sidogavlar med urtavlor och kröns av en hög, spetsig pyramidhuv. Vid Erik Lundbergs restaurering 1959 vändes kyrkan igen och det gamla östkoret återfick sin roll. Fragment av figurativa kalkmålningar från 1400-talet framtogs vid samma tillfälle. Långhusets väggar är vitputsade. I det senmedeltida koret finns Olof Wiströms altaruppsats från 1703. Schiörlin-orgeln från 1804 ersattes med en ny 1890. Den fyrkantiga predikstolen är från 1796. Vid arkitekt Lennart Arfwidssons restaurering 1990 inrättades ett samlingsrum under orgelläktaren, med öppningsbart glasparti mot kyrkorummet. Bänkinredningen är öppen.

ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Dopfunten är ritad av Ove Leijonhufvud vid Libraria och tillverkad 1942. En evangelistbild från den tidigare predikstolen, utförd av Johan Werner d.y. 1672, hänger i koret. Den gamla altartavlan, målad av Gustaf Adolf Engman 1857, hänger på norra långhusväggen.

Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003.

Kyrkan med omgivande kyrkogård ligger centralt placerad i Ödeshögs samhälle. Kyrkogården
har en rektangulär planform i nordvästlig/sydöstlig riktning. Kyrkan ligger på kyrkogårdens
sydvästra del och kyrkans långhus är orienterat i öst/väst, tornet är beläget i öster. I rapporten
benämns kyrkogårdsmurens långsidor ligga enligt följande väderstreck; sydväst, nordväst,
nordöst och sydöst.

Ödeshögs kyrka
Ödeshögs kyrka är centralt belägen i Ödeshögs tätort och miljön runt kyrkan präglas
fortfarande av den tid då kyrkplatsen var socknens centrum. Kyrkan uppfördes av sten under
1100-talet med ett litet rektangulärt långhus, smalare korabsid och östtorn. Kyrkan har under
århundradens lopp genomgått omfattande förändringar och endast koret med östtornet är
bevarat från den ursprungliga medeltida anläggningen. Kyrkans exteriör präglas framför allt
av den restaurering som genomfördes 1887-1889 under ledning av arkitekt Ferdinand Boberg.
Kyrkan har vitputsade fasader med dekorativa inslag av rött tegel, koppartäckt tak och
huvudingången är förlagd till den södra långsidan. Interiören präglas av flera tidsskikt, men
arkitekt Erik Lundbergs restaurering 1959-1960 dominerar intrycket.

BESKRIVNING AV KYRKOGÅRDEN

Kyrkogården består av sex kvarter: A-C, CU, D och E. Kvarter A ligger längsmed
kyrkogårdsmuren i norr, nordväst och väster. Kvarter B ligger i kyrkogårdens norra hörn,
kvarter C ligger i kyrkogårdens nordvästra hörn, kvarteret CU ligger i kvarter C och utgörs av
ett tjugotal urngravar. Kvarter D ligger i strax norr om kyrkan och kvarter E ligger direkt
väster om kyrkan.

Allmän karaktär
Kyrkan ligger på en höjd, kyrkogården ligger främst i sluttningen ned från kyrkan i nordväst.
Kyrkogården omgärdas av en kyrkogårdsmur, innanför muren växer häckar av hagtorn och
tuja samt en trädkrans utav lindar. På kyrkogårdens finns en stor mängd omgärdade
gravvårdar belagda med grus. De omgärdade gravplatserna ligger främst i kvarteret som löper
längsmed kyrkogårdsmuren men även i de övriga kvarterens utkanter. Björkar och stora tujor
växer inne på kyrkogården som ger en delvis lummig och parkliknande karaktär åt
kyrkogården, träden fungerar också som markörer för de olika kvarterens utbredning. Gångar
belagda med grus löper i kvarterens utkanter. Två dubbelgrindar i smidesjärn från 1700-talets
slut, nordöst och söder om kyrkan leder in till kyrkogården.

Omgärdning
Väster: väster om grinden är muren lagd med stora huggna granitblock i skift, viss
fogstrykning gjord med en halvstavsprofil, skador finns i fogstrykningen. Norr om
sockenhuset är muren murad av blandad sten i oregelbundna skift. Muren blir sedan
kallmurad och lagd i oregelbundna skift. Sten av varierande storlek och beskaffenhet. Murens
höjd är i det sydvästra hörnet ca 120 cm och i det nordvästra hörnet ca 20 cm. I anslutning till
hörnet i nordväst finns en gjuten ramp med svartmålade ledstänger av järn.
Nordväst: kallmurad mur lagd i oregelbundna skift. Sten av varierande storlek och
beskaffenhet. Murens höjd varierar från 20- 40 cm. Muren har vissa skador på grund av
intilliggande träd i trädkransen.
Öster: kallmurad mur lagd i oregelbundna skift. Sten av varierande storlek och beskaffenhet.
Murens höjd är ca 30 cm. Vid redskapsboden ligger delar av muren under marknivån på
grund av ändrande markförhållanden.
Sydöst: stora huggna granitblock lagda i skift, tillsynes murade och har delvis en fogstrykning
gjord med en halvstavsprofil, vissa skador finns i fogstrykningen. Muren är ca 80 cm hög.

Ingångar
Nordöst: dubbelgrind i smidesjärn, grindarna är rikt dekorerade. Vissa lagningar har gjorts
med svets, grindarna är svartmålade. Texten 1792 står i grindbladen. De kvadratiska
grindstolparna är av granit och släthuggna. Grindstolparna har en markerad bas och avslutas
mot det avfasade krönet med en list. På grindens handtag finns stämplar, tre stämplar liknande
kronor eller liljor, samt texten Boxholm, HUB Höger om dubbelgrinden finns ytterligare en
grind med enkelblad. Grinden är av järn och har en dekor i form av en rundbågefris.
Sydväst: dubbelgrind i smidesjärn, grindarna är rikt dekorerade. Vissa lagningar har gjorts
med svets, grindarna är svartmålade. Texten Ödeshög står i grindbladen. De kvadratiska
grindstolparna är av granit och släthuggna. Grindstolparna har en markerad bas och avslutas
mot det avfasade krönet med en list. I arrangemanget vid grinden leder en trappa av granit upp
till området söder om kyrkan. På grindens handtag finns texten Boxholm stämplad. Detta
handtag ger ett nyare intryck än handtaget på grinden i nordöst.
Nordväst: enkelgrind i järn med kvadrater som dekor i spjälorna. Grovhuggna granitstolpar ca
100 cm höga.
Nordöst: enkelgrind i järn. Grinden är välvd till sin form och har två solar i dekoren.
Grovhuggna granitstolpar ca 100 cm höga.

Vegetation
Sydväst: åtta lindar utgör trädkrans. Längsmed kyrkogårdsmuren växer en hagtornshäck. Norr
om sockenmagasinet står en hängask.
Nordväst: åtta lindar utgör trädkrans. Längsmed kyrkogårdsmuren växer en hagtornshäck.
Nordöst: sex lindar utgör trädkrans. Längsmed kyrkogårdsmuren växer en tujahäck. Söder om
redskapsboden går häcken ut i en vinkel.
Sydöst: fyra lindar utgör trädkrans, i söder växer en häck.
Rygghäckar av tuja och rosenspirea växer i kvarter C och D i nordöstlig/sydvästlig riktning.
Inne på kyrkogården växer flera stora tujor och björkar, de ger delar av kyrkogården en
lummig karaktär och förstärker de olika kvarterens utbredning och karaktärer.

Gångsystem
Kyrkogården har ett välstrukturerat gångsystem belagd med grus som löper runt kvarteren.
Från ingångarna i öster löper en bred gång runt kyrkan i öster och fram till kyrkans
huvudentré i söder, där ingången i väster ansluter. En grusad gång löper runt kyrkan i väster.
Innanför kvarter A löper en grusad gång längsmed hela kvarteret som sträcker sig längsmed
kyrkogårdsmuren. Centralt placerad i kyrkogården löper en grusad gång från kyrkogårdens
nordligaste del upp mot kyrkan, denna grusgång delar av kvarter B och C från varandra.
Gången ansluter till ytterligare en grusad gång som löper genom hela kyrkogården från
nordöst till sydväst.
Grusgångarna är mycket väsentliga för helhetsupplevelsen av kyrkogården och markerar på
ett tydligt sätt de olika kvarterens utbredning.

Gravvårdstyper
Gravvårdar från 1900-talets mitt dominerar på kyrkogården. På kyrkogården finns en stor
mängd gravvårdar omgärdade med stenram, belagda med grus. Stenramarnas utseende och
utsmyckning varierar mycket. På kyrkogårdens finns även obelisker och andra former av stora
gravmonument. Som tillexempel en mycket stor gravvård med två emaljerade porträtt, eller
en hög rest kalksten med murgröna och en krans utav ekblad i relief. Gravvårdar i form av
kors förekommer, samt en gravvård i trä från den tidigare allmänna linjen.

Minneslund
Det finns ingen minneslund på kyrkogården, minneslunden är belagd på Ödesögs
begravningsplats ca 1 km nordöst om Ödeshögs kyrka.

Byggnader
Socken- och fattigstugan är belägen sydväst om kyrkan och angränsar till kyrkogården. Enligt
flera källor är byggnaden Ödeshögs äldsta profana byggnad. Byggnaden är uppförd av sten
under 1700-talets andra hälft. Byggnaden är vitputsad och sadeltaket är belagt med lertegel.

Nordöster om kyrkan, utanför kyrkogårdsmuren ligger en modern redskapsbod med ljusa
fasader, sadeltaket är belagt med tegel.
Ett modernt församlingshem uppfördes öster om kyrkan 1967, efter ritningar av arkitekt Bertil
Thafvelin, Jönköping.
Prästgården är belägen ca 1 km nordöst om kyrkan, nära angränsande den nya
begravningsplatsen i Ödeshög.

Övrigt
Runsten (RAÄ 16) av rödaktig granit i kyrkans norra mur, stenen är delvis ytskadad och
lagad. Enligt uppgift har stenen texten I reste denna sten efter sin fader Helge.
I kyrkogårdens sydvästra hörn står flertalet undanställda och uppställda gravvårdar. Bland
annat några kalkstensgravvårdar från 1800-talets mitt. Även norr om kyrkan står flera
gravvårdar och granit- och kalkstenshällar som enligt uppgift inte står på ursprunglig plats.

BESKRIVNING AV ENSKILDA KVARTER

Kvarter A.

Röd färg på gravkartan
Kvarteret omfattar gravplats nr A 1-168 och ligger längsmed kyrkogårdsmuren i väster,
nordväst och Öster. Innanför kvarteret ligger de övriga kvarteren, kyrkan ligger sydöst om
kvarter A. Nordöst om kvarteret, utanför kyrkogårdsmuren ligger redskapsboden och
bortanför redskapsboden ligger bostadsbebyggelse, nordöst om kvarteret ligger utanför
kyrkogårdsmuren ligger bostadsbebyggelse och sydväst utanför kyrkogårdsmuren ligger en
parkering och bostadsbebyggelse.
Sydöst om kvarteret i fattigstugans närhet står uppställda och undanställda gravvårdar. Dessa
gravvårdar har inga gravnummer och benämns därför i rapporten ÖLM 1-10.

Allmän karaktär
Kvarteret som ligger längsmed kyrkogårdsmuren i tre väderstreck består till stor del av
omgärdade gravvårdar belagda med grus. Kyrkogården nordväst om kyrkan sluttar ned mot
nordväst, kvarterets sydöstra och nordvästra delar ligger i en höjdskillnad. De omgärdade
gravplatserna är planerade horisontellt vilket ger en terrasseringseffekt. I kvarteret finns flera
stora gravvårdar. Gravläggningarna är främst från 1900-talets första årtionden.

Omgärdning
Kvarteret omgärdas av kyrkogårdsmuren, trädkransen och utav de häckar som växer
längsmed kyrkogårdsmuren.

Ingångar
Nordväst: enkelgrind i järn med kvadrater som dekor i spjälorna. Grovhuggna granitstolpar ca
100 cm höga.
Nordöst: enkelgrind i järn. Grinden är välvd till sin form och har två solar i dekoren.
Grovhuggna granitstolpar ca 100 cm höga.

Vegetation
26 lindar utgör trädkrans runt hela kyrkogården, 22 av dessa ligger i eller strax utanför kvarter
A. Längsmed kyrkogårdsmuren i sydväst och nordöst växer en hagtornshäck. Längsmed
kyrkogårdsmuren i nordöst växer en tujahäck.

Gångsystem
En grusbelagd gång löper innanför hela kvarter A.

Gravvårdstyper
De omgärdade gravvårdarna dominerar i kvarteret. Idag är inte samtliga gravvårdar i kvarteret
omgärdade men så har det med största förmodan varit tidigare. Omgärdning med stenram är
vanligast, stenramarnas utformning varierar något. Men de flesta stenramar har markerade
hörn, antingen med klot eller endast en liten kvadratisk förhöjning. Omgärdning i form av
buxbomshäck och pollare med kedja förekommer. Stora resta gravvårdar i svart eller grå
granit är vanligt förekommande, även mindre hällar lagda i grus med omgärdning.
Gravläggningarna är främst från 1900-talets början.

Kvarter B

Grön färg på gravkartan
Kvarteret omfattar gravplats nr B 1-286 och ligger nordväst om kyrkan. Nordväst och nordöst
om kvarteret ligger kvarter A. Sydväst om kvarteret ligger kvarter C och sydöst ligger kvarter
D.

Allmän karaktär
Kvarteret ligger i den höjdskillnad som sluttar ned från kyrkan mot nordväst. Kvarter har en
rygghäck utav tuja i kvarterets norra del, annars saknas rygghäckar i kvarteret. Raderna av
gravvårdar löper i sydvästlig/nordöstlig riktning. I kvarterets mitt växer fyra tujor om under
årens lopp beskurits och växer idag som träd, dessa tujor tillsammans med de björkar som
växer i kvarterets södra del ger kvarteret en parkliknande karaktär. Kvarteret har under 1900-
talets mitt lagts om. I kvarterets utkanter ligger flertalet gravvårdar omgärdade med stenram
belagda med grus.

Vegetation
Kvarteret är gräsbelagt. I kvarterets norra del växer en rygghäck utav tuja. Fyra tujor växer
centralt i kvarteret och har under årens lopp beskurit och växer idag som träd. Kvarteret
avgränsas i söder och öster av sju storvuxna björkar.

Gångsystem
Runt kvarteret löper en gång belagd med grus.

Gravvårdstyper
I kvarterets utkanter ligger flertalet gravvårdar omgärdade med stenram och belagda med
grus. Inne i kvarteret är de flesta gravvårdarna från 1900-talets mitt och framåt och det
området domineras därför av låga breda gravvårdar ofta i grå granit. I kvarteret finns enstaka
gravvårdar kvar från den så kallade allmänna linjen. Bland dessa kan nämnas en liggare med
texten Ivan 1912-1914 samt en otydbar gravvård i trä.

Kvarter C

Ljusblå färg på gravkartan
Kvarteret omfattar gravplats nr C 1-351 och ligger väster och nordväst om kyrkan. Väster och
norr om kvarteret ligger kvarter A. Norr om kvarteret ligger kvarter B och i öster ligger
kyrkan.

Allmän karaktär
Kvarteret ligger i den höjdskillnad som sluttar ned från kyrkan mot nordväst. I kvarteret växer
rygghäckar av spirea- och tujahäckar i nordöstlig/sydvästlig riktning. Kvarteret har under
1900-talets mitt lagts om. I kvarterets utkanter ligger flertalet gravvårdar omgärdade med
stenram belagda med grus. Kvarteret av gränsas av en grusad gång som löper runt hela
kvarteret. I söder och öster avgränsas kvarterets utbredning ytterligare av sex storvuxna
björkar.

Vegetation
Kvarteret är gräsbelagt. I kvarteret växer rygghäckar av spirea- och tujahäckar i
nordöstlig/sydvästlig riktning. I söder och öster växer sex storvuxna björkar.

Gångsystem
En grusbelagd gång löper runt hela kvarteret.

Gravvårdstyper
I kvarterets utkanter ligger flertalet gravvårdar omgärdade med stenram och belagda med
grus. En omgärdning av smidesjärn förekommer. Inne i kvarteret är de flesta gravvårdarna
från 1900-talets mitt och framåt och området domineras därför av låga breda gravvårdar ofta i
grå granit.
Utav gravvårdar med särskilt kulturhistoriskt värde kan nämnas den gravvård från 1990-talet
med kolonner och tympanon fällt utformat i trä. Av stort kulturhistoriskt värde är även den så
kallade bautastenen i kalksten med ekbladskrans och murgröna i dekoren.

Kvarter CU

Cerise färg på gravkartan
Kvarteret omfattar gravplats nr CU 1-15 och ligger centralt placerat i kvarter C.

Allmän karaktär
Kvarter CU är ett kvarter som ligger insprängt i kvarter C. Kvarteret består utav urngravar.
Gravvårdarna är uteslutande liggare och har ett liknande format i fråga om storlek och
utseende. Gravvårdarna ligger runt ett område som är beväxt utav en tallbuske. Urnlunden
anlades 1961.

Vegetation
Kvarteret är gräsbelagt. Gravläggningarna ligger runt ett mindre område där en tallbuske
växer.

Gravvårdstyper
Kvarteret består utav urngravar som samtliga är liggare och med ett liknande utseende.
Gravläggningarna är från 1950-1970-talen. Enligt uppgift är makarna Arne och Ingeborg
Johansson de första att gravsättas i urnlunden 1961, gravnummer CU 5.

Kvarter D

Mörkblå färg på gravkartan
Kvarteret omfattar gravplats nr D 1-124 och ligger norr om kyrkan. Nordväst om kvarteret
ligger kvarter B och sydväst om kvarteret ligger kvarter C. Väster om kvarteret, utanför
kyrkogården, ligger en kyrkans parkering och bortanför denna ligger bostadsbebyggelse.
Sydöst om kvarteret står flera uppställda gravvårdar. Dessa har inget gravvnummer och
benämns därför i rapporten ÖLM 13-16. Sydöst om kyrkan står ytterligare en gravvård utan
gravnummer, denna gravvård antas stå på ursprunglig plats och benämns som ÖLM 17.

Allmän karaktär
Kvarteret ligger i den höjdskillnad som sluttar ned från kyrkan mot nordväst. I kvarteret växer
rygghäckar av tuja i nordöstlig/sydvästlig riktning. I kvarterets utkanter enstaka gravvårdar
omgärdade med stenram belagda med grus. Kvarteret av gränsas av en grusad gång som löper
runt hela kvarteret. I nordväst avgränsas kvarterets utbredning ytterligare av fem storvuxna
björkar.

Ingångar
Nordöst: dubbelgrind i smidesjärn, grindarna är rikt dekorerade. Vissa lagningar har gjorts
med svets, grindarna är svartmålade. Texten 1792 står i grindbladen. De kvadratiska
grindstolparna är av granit och släthuggna. Grindstolparna har en markerad bas och avslutas
mot det avfasade krönet med en list. På grindens handtag finns stämplar, tre stämplar liknande
kronor eller liljor, samt texten Boxholm, HUB Höger om dubbelgrinden finns ytterligare en
grind med enkelblad. Grinden är av järn och har en dekor i form av en rundbågefris.
Nordöst: enkelgrind i järn. Grinden är välvd till sin form och har två solar i dekoren.
Grovhuggna granitstolpar ca 100 cm höga.

Vegetation
Kvarteret är gräsbelagt. Tre rygghäckar utav tuja växer i nordöstlig/sydvästlig riktning. I
kvarterets norra utkant växer fem storvuxna björkar.

Gångsystem
Runt kvarteret finns gångar belagda med grus.

Gravvårdstyper
I kvarterets norra del finns gravvårdar omgärdade med stenram belagda med grus. Kvarteret
har mestadels gravläggningar från 1900-talets mitt och framåt, enstaka äldre gravvårdar. I
kvarteret finns också en gravvård från den tidigare allmänna linjen.

Övrigt
I kvarterets sydöstra del står flera gravvårdar uppställda, de står inte på sin ursprungliga plats.

Kvarter E

Orange färg på gravkartan
Kvarteret omfattar gravplats nr E 1-32 och ligger öster om kyrkan. Söder om kvarteret,
utanför kyrkogården, ligger fattigstugan. Sydöst om kvarteret ligger kvarter A och nordöst om
kvarteret ligger kvarter C.

Allmän karaktär
Kvarteret är i förhållande till de övriga kvarteren litet. Gravvårdarna står i rader i
nordöst/sydvästlig riktning, kvarteret är gräsbelagt och inga häckar växer i kvarteret.

Vegetation
Kvarteret är gräsbelagt, i kvarterets nordvästra del växer två björkar.

Gångsystem
Runt kvarteret löper grusbelagda gångar, gångarna ingår i kyrkogårdens gångsystem.

Gravvårdstyper
I kvarteret finns olika typer av gravvårdar, flera gravvårdar har stenram och belagda med
grus. Gravvårdar som utmärker sig är den stora gravvården över fabrikören Bäck samt
gjutjärnsurna på en hög bas.

Kyrkogårdens historik
Uppgifter om kyrkogårdens historik har i huvudsak hämtats från Östergötlands länsmuseums
topografiska arkiv och bibliotek. Uppgifter om äldre lantmäterikartor är hämtade från
Lantmäteriets websida.
Kyrkogården har vuxit fram kring den medeltida kyrkan. Redan på en geometrisk
ägomätningskarta från 1639 markeras kyrkogårdens omgärdning tydligt. Kyrkogården ligger
runt den centralt placerade kyrkobyggnaden som redovisas med torn i väster. Nordväst om
kyrkan och kyrkogården markeras ett område som klockarens mark, det är idag på det
området som stora delar av dagens kyrkogård breder ut sig. Området redovisas också som
kyrkogård redan på häradsekonomiska kartan från 1868-1877, på häradsekonomiska kartan
redovisas även en trädkrans. Kyrkogården har delvis lagts om under 1930- och 1960-talet. På
ett flygfotografi från 1935 syns kyrkogården från sydväst. Kyrkogården är tillsynes
gräsbelagd men har en mängd grusbelagda gravvårdar. Dagens kvarter C är näst intill helt
belagd med omgärdade grusbelagda gravvårdar. Dagens kvarter B har inte lika många
omgärdade gravvårdar, antagligen är det området för de s k allmänna linjerna. Ytterligare ett
flygfotografi från 1962 visar kyrkogården från sydöst. Nu finns det inte omgärdade
gravvårdar i samma utsträckning som på tidigare fotografi. I kyrkogårdens olika delar har
även grusbelagda gångar anlagts i nordöstlig/sydvästlig riktning i större utsträckning än
tidigare.
Beslutet för att den nya kyrkogården skulle byggas togs 1923, men det dröjde fram till den 14
januari 1928 innan den första gravsättningen genomfördes. Kyrkogården anlades på grund
utav att den gamla vid kyrkan var fullbelagd. Då gjordes inte mer än de nödvändigaste
planeringarna utav kyrkogården. Sedan genomfördes en omläggning utav den gamla
kyrkogården och den nya började förfalla. Under början av 1950-talet började återigen den
gamla kyrkogården att bli fullbelagd och 1953 genomförs en nyplanering av den nya
kyrkogården.
1961 anläggs urnlunden, kvarter CU.