STORA ÅBY KYRKA

FÖRSAMLING 1995 - STORA ÅBY

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 2172, 1900: 2201, 1995: 979

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. Trehörna utbruten 1652.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av ett rektangulärt långhus med rakslutet korparti, en sakristia i öster samt torn i väster. I: Den medeltida kyrkan, varav endast delar av tornet återstår, finns avbildad av Elias Brenner 1669. Kärnkyrkan bestod då att ett rektangulärt långhus med rakslutet korparti. Sannolikt uppfördes kyrkan under äldre medeltid, men erhöll det kända korpartiet först efter en ombyggnad senare under medeltiden. Ett västtorn, det befintliga, härrörde av allt att döma också från äldre medeltid. Brenners teckning återger tornet som en helt egen byggnadskropp, vilket kan indikera att det föregick uppförandet av långhuset (jfr Husaby, Vg). Samma avbildning visar att tornet hade en säregen fris med små runda gluggar överst. Vid tiden för Brenners avbildning fanns även en sakristia på korpartiets norra sida, sannolikt av medeltida datum. Reparationer av kyrkans valv omtalas under 1600-talet. Riven, förutom tornet, i samband med att ny kyrka uppfördes på samma plats. II: Den nuvarande kyrkan uppfördes med början 1756 efter en ritning av biskop Rhyzelius i Linköping och under ledning av Petter Frimodig, intill föregångarens kvarstående torn.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan är högrest och har brutet valmtak klätt med koppar. Det höga tornet, nedtill medeltida men därefter reparerat och påbyggt, pryds av hörnkedjor och kröns av en dubbellanternin. Fasaderna är vitputsade. Det rymliga kyrkorummet får sitt ljus från stora rundbågefönster och täcks av ett högt trätunnvalv på en profilerad taklist. Väggarna är vitputsade. Interiören målades av J G Stoltz i Vadstena 1763-64. I sin helhet restaurerades kyrkan 1862-64 och 1937. Den trevåniga rikt utsirade altaruppsatsen i snidat trä är gjord av Johan Ullberg 1763. Den fyrkantiga predikstolen tillkom 1787. Orgeln byggdes 1779, verket byttes ut senast 1913 och renoverades 1959. Bänkinredningen är sluten.

ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Ett senmedeltida altarskåp finns bevarat. Kyrkan har en medeltida dopfunt i behåll, tillskriven anonymmästaren Bestiarius.
Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003.

Kyrkogårdens historik
Uppgifter om kyrkogårdens historik har i huvudsak hämtats från Östergötlands länsmuseums
topografiska arkiv och bibliotek. Uppgifter om äldre lantmäterikartor är hämtade från
Lantmäteriets websida.
Kyrkogården har vuxit fram kring den medeltida kyrkan. På häradsekonomiska kartan 1868-
1877, syns en tydlig markering kring kyrkobyggnaden, markeringen tolkas som att det är
dagens kvarter A och B som ingår i kyrkogården. Innanför markeringen växer en trädkrans.
Söder om den markerade kyrkogården markeras ytterligare ett område, dagens kvarter C.
På ett fotografi från 1906 F syns kyrkan från söder. Fotografiet tolkas som att kyrkogården
slutade i söder med dagens kvarter B. På ett flygfotografi från 1952 syns kyrkogården från
söder. På detta kort syns kyrkogårdens trädkrans tydligt, men även den trädkrans som
omgärdad hela kyrkomiljön med kyrka och skola. 1932 sker den senaste utvidgningen av
kyrkogården i söder. På flygfotografiet syns det att delar av utvidgningen fortfarande är utan
gravsättingar 1952.
1932 invigs kapellet som byggs efter en donation av bröderna Cervin, kapellet ritas av Erik
Hahr. I samband med kapellets tillkomst utvidgas även kyrkogården i söder, efter skisser av
Hahr. Utrymmet togs från en åker, den gamla stenmuren plockades ned och placerades på det
nya områdets sida mot landsvägen, två öppningar i kyrkogårdsmuren görs.
1962 trappan upp till kyrkan ritas av professor Erik Lundberg. De massiva granitblocken
lades enligt uppgift i bly för att bli så väderbeständig som möjligt.
1971 utvidgning av kyrkogården åt öster.
Enligt Linköpings stifts bogårdsinventering fanns det fram till 1800-talet stigluckor i väster
och öster, bogårdsmurarna skall även ha haft en skyddande täckning.

Stora Åby är en medeltida socken. Kyrkan har ett mycket dominant läge på en markerad höjd i det öppna odlingslandskapet. Den uppfördes ursprungligen under 1100- eller 1200-talen. Mellan åren 1756-1757 uppfördes ett nytt långhus intill det bevarade medeltida tornet. Den nya kyrkobyggnaden uppfördes av östgötabyggmästaren Petter Frimodig efter ritningar av biskop Rhyzelius i Linköping. Tornspiran fick en för Petter Frimodig typisk utformning. Kyrkan fick ett rektangulärt långhus med rakslutet kor av långhusets bredd med bakomliggande sakristia. Långhuset täcks av ett kopparklätt brutet takfall, vilket ursprungligen var spåntäckt och fasaderna är vitputsade. Huvudingången är via tornet i väster, ingångar finns även till koret och sakristian. Interiören präglas av ett mycket högt trätunnvalv och med en i stort sett bevarad inredning sedan byggnadstiden.
KYRKOGÅRDEN omgärdas av en stödmur, som stupar brant i väster och norr. Huvudentrén är förlagd till den västra sidan med en dubbelsidig trappa. På kyrkogårdens södra sida uppfördes ett gravkapell 1931 efter ritningar av arkitekt Erik Hahr. Hahr (1869-1944) var stadsarkitekt i Västerås 1909-1935 och gjorde där en för sin tid banbrytande insats genom att förena den historiska stadsbilden med en modern industriarkitektur. I Östergötland har han bl a ritat Rotundan vid Domkapitlet i Linköping. Gravkapellet kom till tack vare en privat donation av bröderna Leo, Herman och Bror Ernst Cervin. Gravkapellet präglas av en mycket medveten arkitektonisk utformning med spritputsade fasader, omsorgsfullt utformade ekportar och en lanternin. Den fönsterförsedda lanterninen ger den mycket välbevarade interiören ett speciellt överljus.
Beskrivningen och historiken kompletteras efter avslutad kyrkogårdsinventering.

STORA ÅBY KYRKOGÅRD
Kyrkan med omgivande kyrkogård ligger ca 3 km öster om Ödeshögs samhälle. Kyrkogården
har en rektangulär planform i nord/sydlig riktning. Kyrkan ligger på kyrkogårdens norra del
och kyrkans långhus är orienterat i öst/väst.

Stora Åby kyrka
Stora Åby är en medeltida socken. Kyrkan har ett mycket dominant läge på en markerad höjd
i det öppna odlingslandskapet. Den uppfördes ursprungligen under 1100- eller 1200-talen.
Mellan åren 1756-1757 uppfördes ett nytt långhus intill det bevarade medeltida tornet. Den
nya kyrkobyggnaden uppfördes av östgötabyggmästaren Petter Frimodig efter ritningar av
biskop Rhyzelius i Linköping. Tornspiran fick en för Petter Frimodig typisk utformning.
Kyrkan fick ett rektangulärt långhus med rakslutet kor av långhusets bredd med
bakomliggande sakristia. Långhuset täcks av ett kopparklätt brutet takfall, vilket
ursprungligen var spåntäckt och fasaderna är vitputsade. Huvudingången är via tornet i väster,
ingångar finns även till koret och sakristian. Interiören präglas av ett mycket högt trätunnvalv
och med en i stort sett bevarad inredning sedan byggnadstiden.

BESKRIVNING AV KYRKOGÅRDEN

Kyrkogården består av fem kvarter: A-E. Kvarter A ligger norr och öster om kyrkan.
Kvarteren B-C ligger i de olika nivåerna söder om kyrkan och kvarter E är den senaste
utvidgningen av kyrkogården och ligger öster om den samma. Kyrkan ligger på kyrkogårdens
norra del.

Allmän karaktär
Kyrkan ligger högt belägen med den omkringliggande kyrkogården delvis terrasserad i söder.
Höjdskillnaderna och grusgångarna är tydliga markörer för de olika etapper kyrkogården har
utvidgats. Kyrkogården omgärdas av en trädkrans utav lindar. Centralt placerad, söder om
kyrkan står ett kravkapell som uppfördes 1932 efter ritningar av Erik Hahr.

Omgärdning
Väster: stödmur delvis murad. Muren norr om trappan har en betydande höjd av ca 2,5 meter,
här är muren delvis fogad med cementhaltigt bruk. Söder om trappan övergår muren från
stödmur till en fristående kallmurad mur. Stenarna i muren varierar i storlek och beskaffenhet.
Den södra delen av muren lades om i samband med att kyrkogården utvidgades åt söder 1932.
Norr: kallmurad stödmur. Norr om kyrkan är terrängen delvis betydligt brant. Muren är
därför terrasserad med två stödmurar. Murarna är kallmurade utav granit i varierande storlek
viss skolning förekommer. I öster blir muren en halvmur.
Öster: kallmurad stödmur. Muren uppfördes i samband med att kyrkogården utvidgades åt
öster. Muren är lagd utav kvaderhuggna granitblock i relativt jämna skift.
Söder: kallmurad fristående mur utav stora granitblock, viss skolning. Mur finns endast i det
sydvästra hörnet. I övrigt omgärdas kyrkogården i söder av en hagtornshäck.

Ingångar
Väster: Centralt placerad utanför kyrkans ingång i väster är en trappa belägen som leder upp
till kyrkogården. Trappan anlades 1962 efter ritningar av professor Erik Lundberg. Trappan är
murad utav cementhaltigt bruk. Enligt uppgift skall sättstegen i granit vara lagda i bly.
Trappan har ledstänger i järn, arrangemanget har inga grindar.
Söder om trappan finns tre dubbelgrindar av järn, i rapporten benämns de norra, mellersta och
södra grinden i väster. Mellersta och södra grindöppningarna skall enligt uppgift ha
tillkommit 1932 då kyrkogården utvidgades i söder.
Norra grinden, dubbelgrind i smidesjärn. Grindstolpar av grovhuggen granit med avfasat
krön. Grind och grindstolpar är förmodligen från 1800-talets slut.
Mellersta grinden, dubbelgrind i järn. Grindstolpar av slätthuggen granit med avfasat krön.
Grind och grindstolpar är från 1930-talet.
Södra grinden, dubbelgrind i järn. Grindstolpar av slätthuggen granit med avfasat krön. Grind
och grindstolpar är från 1930-talet.
Norr: trappa längsmed kyrkogårdsmuren. Sättsteg utav huggen granit. Trappan är tillsynes
dåligt lagd och har skador.

Vegetation
Väster: nio lindar bildar trädkrans.
Norr: längsmed kyrkogårdsmuren växer syrener.
Öster: nio lindar bildar trädkrans längsmed den äldre sträckningen utav kyrkogården,
ytterliggare tio lindar omgärdar kyrkogårdens utvidgning i öster.
Söder: sex lindar bildar trädkrans, mellan lindarna i söder växer en häck utav hagtorn.
Tre lindar växer i väst/östlig riktning mellan kvarter C och D.

Gångsystem
Från trappan som leder upp till kyrkogården i väster leder en grusbelagd gång fram till
kyrkans huvudentré i västgaveln, gången fortsätter runt kyrkan. Från kyrkans södra ingång
löper en grusad gång som passerar två trappor i kvarter B fram till begravningskapellet. I den
del av kvarter B som är terrasserad löper två grusgångar i väst/östlig riktning. Nedanför
kvarter B går ytterligare en gång i väst/östlig riktning, gången ansluter till den norra
grindöppningen i väster. Mellan kvarter C och D löper ytterligare en gång i väst/östlig
riktning, gången ansluter till den mellersta grindöppningen i väster. Delar av kvarter D ligger
längsmed kyrkogårdens omgärdning, innanför dessa gravvårdar löper en grusad gång. Vid
kyrkogårdens utvidgning i öster löper en grusad gång längsmed kyrkogårdsmuren i
nord/sydlig riktning.

Gravvårdstyper
I kvarteret finns flera omgärdade gravvårdar, flertalet är omgärdade med stenram och belagda
med grus. En gravvård är omgärdad av ett smidesstaket och en gravvård har resta pollare där
kedjan saknas. I kvarteret finns även flera tidstypiska gravvårdar från 1800-talets slut,
tillexempel den sköldformade gravvården samt den så kallade bautastenen. På kyrkogården
finns även flera kors i sten eller metall.

Minneslund
Minneslunden ligger i det kvarter som las ut 1971 öster om kyrkan, förmodligen anlades
minneslunden samtidigt. Minneslunden är delvis plattsatt och bänkar och en brunn ingår i
arrangemanget. En hängask hänger delvis över minneslunden.

Byggnader
1932 invigs gravkapellet som byggs efter en donation av bröderna Cervin, kapellet ritas av
Erik Hahr. Gravkapellet präglas av en mycket medveten arkitektonisk utformning med
spritputsade fasader, omsorgsfullt utformade ekportar och en lanternin. Lanterninen ger den
mycket välbevarade interiören ett speciellt överljus.

Övrigt
Strax sydöst om kyrkan står en gravvård från 163?, gravvården är rest över Torsten Erickson.
Vid kyrkogårdens nordöstra del ligger undanplockade gravvårdar.

BESKRIVNING AV ENSKILDA KVARTER

Kvarter A
(Hallonröd färg på gravkartan)

Kvarteret omfattar gravplats nr A 1-302 och ligger norr och öster om kyrkan. Väster och norr
om kvarteret, utanför kyrkogårdsmuren, ligger en utvidgningen och slöjdvillan. Söder om
kvarteret finns kyrkan och kvarter B.
Gravnumreringen börjar i kvarterets sydvästra del och löper sedan runt raderna av
gravläggningar åt öster, den sista raden att numreras i kvarteret är den rad som ligger
längsmed kyrkogårdens senaste utvidgning i öster.

Allmän karaktär
Kvarter A ligger norr och öster om kyrkobyggnaden har en öppen karaktär utan rygghäckar.
Kvarterets delar nordöst och längsmed den norra kyrkogårdsmuren har flera stora omgärdade
gravplatser. Kvarterets östra del ligger i slänten ned från kyrkan, här är gravvårdarna inte
omgärdade och har en mindre skala, gravvårdarna står i rader i nordsydlig riktning. I
kvarterets östra del finns även flera gravvårdar från den så kallade allmänna linjen med
årtalen, 1931-1932 och 1934-1935. I kvarterets sydöstra del finns omgärdade gravplatser,
öster om dessa står gravvårdar i grus i anslutning till den grusade gången som löper i
väst/östlig riktning.

Omgärdning
Kvarteret omgärdas i väster, norr och öster utav kyrkogårdsmuren.

Ingångar
Dubbeltrappan väster om kyrkan leder upp till kyrkans entré och till kyrkogårdens kvarter A
och B.

Vegetation
Kvarteret är gräsbelagt. Längsmed den norra kyrkogårdsmuren växer syrener. Enstaka buskar
växer i kvarteret.

Gångsystem
Från trappan väster om kyrkan löper en grusad gång norr och öster om kyrkan som avgränsar
kvarteret mot kyrkobyggnaden. I kvarterets östligaste del löper en gång i nord/sydlig riktning.

Gravvårdstyper
I kvarteret finns flera omgärdade gravvårdar, flertalet är omgärdade med stenram och belagda
med grus. En gravvård är omgärdad av ett smidesstaket och en gravvård har resta pollare där
kedjan saknas. I kvarteret finns även flera tidstypiska gravvårdar från 1800-talets slut,
tillexempel den sköldformade gravvården samt den så kallade bautastenen. I kvarteret finns
även flera stenkors.

Övrigt
Undanställda gravvårdar ligger i den nordöstra kyrkogårdsmurens halvmur. Här finns bland
annat en del utav de gravvårdar som tidigare ingått i den s k allmänna linjen.

Kvarter B
(Grön färg på gravkartan)

Kvarteret omfattar gravplats nr B 1-244 och ligger söder om kyrkan. Väster om kvarteret,
utanför kyrkogården, den gamla skolan. Öster om kvarteret finns kvarter E. Söder om
kvarteret ligger kvarter C.
Gravnumreringen börjar i kvarterets nordvästra del och fortsätter sedan runt gravläggningarna
åt öster fram till grusgången där vänder numreringen och fortsätter med numrering en av de
två rader med gravvårdar som ligger något terrasserat. Där efter numreras gravvårdarna öster
om grusgången på liknande sätt.

Allmän karaktär
Kvarter B ligger söder om kyrkan terrängen sluttar ned från kyrkan åt söder, kvarteret är
därför terrasserat. Av gravvårdarna närmast kyrkan finns flera stora gravvårdar omgärdade
med stenram. Omgärdade gravvårdar finns även i terrasseringarna i kvarterets södra del, där
löper grusgångar i väst/östlig riktning och gravvårdarna är till viss del grusbelagda. Mellan de
olika terrasseringarna finns två trappor med sättsteg av granit och med ledstänger av
svartmålat järn.

Omgärdning
I väster och öster omgärdas kvarteret av kyrkogårdsmuren.

Ingångar
Dubbeltrappan väster om kyrkan leder upp till kyrkans entré och till kyrkogårdens kvarter A
och B.

Vegetation
Kvarteret är gräsbelagt. Vid trapporna som leder ned mot terrasseringarna och kvarter C växer
buskar av spirea.

Gångsystem
I kvarteret finns ett betydande gångsystem, en grusbelagd gång avgränsar kvarteret från
kyrkobyggnaden. I kvarterets mitt, från kyrkans ingång i söder löper en grusbelagd gång ner
genom två trappor mot kvarter C. Kvarterets två terrasseringar är helt eller till del
grusbelagda.

Gravvårdstyper
I kvarteret finns flera omgärdade gravvårdar, flertalet är omgärdade med stenram belagda med
grus. I kvarteret finns gravvårdar i form av kors i järn och sten, ytterliggare kan nämnas de två
gravvårdarna i form av öppna böcker samt en urna av gjutjärn på ett fundament av svart
granit. Urnan är stämplad No 3. SKOGLUND & OLSON. GEFLE.

Kvarter C
(Ljusblå färg på gravkartan)

Kvarteret omfattar gravplats nr C 232 och ligger söder om kyrkan. Väster om kvarteret,
utanför kyrkogården, ligger den nya skolan. Norr om kvarteret ligger kvarter B och kyrkan.
Väster och söder om kvarteret ligger kvarter E respektive kvarter D.
Gravnumreringen börjar i kvarterets nordvästra del och löper sedan runt raderna av
gravläggningar åt öster.

Allmän karaktär
Kvarteret ligger söder om det delvis terrasserade kvarter B på plan mark. I kvarterets utkanter
finns flera gravvårdar med omgärdning.

Omgärdning
I väster och öster avgränsas kvarteret av kyrkogårdsmuren.

Ingångar
Det finns två ingångar i kvarterets nordvästra och sydvästra del.
Nordvästra grinden, dubbelgrind i smidesjärn. Grindstolpar av grovhuggen granit med avfasat
krön. Grind och grindstolpar är förmodligen från 1800-talets slut.
Sydvästra grinden, dubbelgrind i järn. Grindstolpar av slätthuggen granit med avfasat krön.
Grind och grindstolpar är från 1930-talet.

Vegetation
Kvarteret är gräsbelagd, mot väster och öster angränsar kvarteret mot tre respektive två lindar
som ingår i trädkransen. Enstaka buskar växer vid enskilda gravvårdar.

Gångsystem
Kvarteret omgärdas av grusbelagda gångar mot väster, norr och öster. Kvarteret delas även in
i två delar av den grusbelagda gången som leder ned från kyrkans entré i söder fram till
gravkapellet.

Gravvårdstyper
I kvarteret finns flera gravvårdar omgärdade med en stenram, dessa omgärdade gravvårdar
ligger i kvarterets ytterkanter. Inne i kvarteret dominerar gravvårdar från 1940 och fram till
idag. Gravvårdarna är därför låga och breda till sin gestaltning.
I kvarteret västa och östra delar finns två områden med den s k allmänna linjen bevarad. I
kvarterets västra del gäller detta gravvårdsnummer C 121-185. Där man bitvis kan följa
gravläggningarna från 1952- 1966. I kvarterets östra del gäller detta gravvårdsnummer 247-
310. Där man bitvis kan följa gravläggningarna från 1927-1948.

Kvarter D

Kvarteret omfattar gravplats nr D 1- 367 och ligger söder om kyrkan. Norr om kvarteret ligger
kvarter C. Väster om kvarteret, utanför kyrkogårdsmuren ligger skolorna. Söder och öster om
kvarteret ligger jordbruksmark, bortanför jordbruksmarken i söder löper E4;an.

Allmän karaktär
Kvarteret las ut i samband med att gravkapellet byggdes och har en symetrisk uppbyggnad,
det gräsbelagda kvarteret delas in i olika områden genom grusgångar. I den östra delen av
kvarteret växer enstaka rygghäckar.

Omgärdning
Kvarteret omgärdas i söder av en hagtornshäck och i väster av kyrkogårdsmuren. I Öster
ansluter kvarteret till en redskapsbod och gånganslutningar finns till kvarter E.

Ingångar
I öster ansluter kvarteret till en redskapsbod, och ett gångsystem leder upp till kvarter E. I
söder ansluter kvarteret till en dubbelgrind i järn. Grindstolpar av slätthuggen granit med
avfasat krön. Grind och grindstolpar är från 1930-talet.

Vegetation
Kvarteret är gräsbelagt, i söder ansluter kvarteret till trädkransen utav lindar samt den
hagtornshäck som växer mellan lindarna. I kvarterets östra del växer enskilda rygghäckar.

Gångsystem
I kvarteret finns flera gångar belagda med grus, i kvarterets norra del löper en gång i
östvästlig riktning, grusgången skiljer kvarteret från kvarter C. På var sida om gravkapellet i
nordsydlig riktning finns två gångar. Längsmed omgärdningen i söder, innanför en rad av
gravläggningar löper en grusbelagd gång, gången ansluter till kvarterets ingång i väster samt
övriga grusgångar i öster.

Gravvårdstyper
I kvarteret finn flera grusbelagda gravvårdar omgärdade med stenram. Kvarteret domineras av
gravvårdar från 1930-talet och framåt, gravvårdarna är därför låga och breda, ofta av grå
ganit.

Byggnader
Centralt placerat i kvarter D ligger gravkapellet. 1932 invigs gravkapellet som byggs efter en
donation av bröderna Cervin, kapellet ritas av Erik Hahr. Gravkapellet präglas av en mycket
medveten arkitektonisk utformning med spritputsade fasader, omsorgsfullt utformade ekportar
och en lanternin. Lanterninen ger den mycket välbevarade interiören ett speciellt överljus.

Kvarter E

Kvarteret omfattar gravplats nr E 1-277 och ligger väster om kyrkan. Väster om kvarteret,
utanför kyrkogården, ligger jordbruksmark. Öster om kvarteret finns kyrkan och kvarter A, B,
C och D. Söder om kvarteret står en redskapsbod.

Allmän karaktär
Kvarteret las ut 1971 längsmed hela den äldre kyrkogårdens längd i väster. Kvarteret delas in
i två delar av minneslunden som är centralt placerad i kvarteret. Rygghäckar växer frekvent i
hela kvarteret, rygghäckarna växer i västöstlig riktning.

Omgärdning
Öster: kallmurad stödmur. Muren uppfördes i samband med att kyrkogården utvidgades åt
öster. Muren är lagd utav kvaderhuggna granitblock i relativt jämna skift.
I samband med muren växer en berberishäck och i öster omgärdas kvarteret av ytterligare en
häck.

Ingångar
Kvarteret nås genom öppningar i norr och söder, inga grindar.

Vegetation
Kvarteret är gräsbelagt, i kvarteret växer rygghäckar av olika slag.

Gångsystem
I kvarteret finns inget gångsystem, en grusbelagd gång löper i nordsydlig riktning i kvarterets
västra del. Från grusgången leder en plattsatt gång fram till minneslunden.

Gravvårdstyper
Kvarteret är gravbelagt sedan 1971, låga breda gravvårdar dominerar.