TULLSTORPS KYRKA

Kyrkomiljön
Tullstorp ligger på Söderslätt i södra Skåne, mellan Trelleborg och Ystad. Tullstorp socken består av byarna Tullstorp, Stora Beddinge och fiskeläget Skateholm. Efterledet torp anses härstamma från vikingatid eller tidig medeltid. Det har betydelsen nybygge och förledet är ett mansnamn. Slättbygden har Sveriges bästa åkerjord. De goda förutsättningarna för odling gjorde redan under förhistorisk tid området attraktivt. Kring 1000-talet, efter befolkningsökning och förbättringar inom jordbruket, skedde en omfattande bybildning. Under 1100-talet bildades socknarna och flera romanska kyrkor byggdes i området, ibland ersatte de en träkyrka. Socknarna var små och kyrkorna ligger tätt, vilket tyder på stor befolkning. På en karta från 1765 över Tullstorp låg några gårdar samlade kring kyrkan i mitten. Byn fortsatte i en utsträckt U-form med gårdar. Odlingsmarken var indelad i en mängd smala tegar. Denna struktur behölls fram till enskiftet i början av 1800-talet då landskapet omvandlades. Jorden sammanfördes i större enheter och gårdar flyttades från bykärnan.

400 meter nordöst om kyrkan finns en bronsåldershög på en höjd. Den är den högst belägna bronsåldershögen på Söderslätt med vid utsikt över landskapet. Under 1700- 1800-talet användes den som galgbacke. Den sista avrättningen skedde 1848. Tullstorp omges av böljande jordbruksmark. Den lilla byn består av ett par gårdar och några gathus längs vägen. Norr om kyrkogården ligger före detta prästgården med prästgårdsparken. Väster om kyrkan går byvägen och åt söder och öster finns jordbruksfält.

Kyrkan ligger inom riksintresse kust och riksintresse kulturmiljö Östra Vemmenhög- Västra Vemmenhög-Tullstorp-Dybäck (M144). Dessutom inom av länsstyrelsen utsedd särskilt värdefull kulturmiljö V och Ö Wemmenhög-Tullstorp-Dybäck-Hörte. Kyrkotomten ligger inom reg. fornlämning Tullstorp 53:1 som utgör den ungefärliga U-formade bytomten enligt karta från 1850. På kyrkogården står en runsten reg fornlämning Tullstorp 1:1. Fornlämningar skyddas enl. 2 kap. kulturmiljölagen.

Kyrkogården
Historia
Medeltida kyrkogårdar anses allmänt ha varit inhägnade, betade ängar, som även fungerade för profana ändamål. Gravarna utformades ofta som små kullar med träkors. Under andra hälften av 1800-talet omgestaltades ett stort antal kyrkogårdar i Skåne då de fick stramare planlösningar med gångar och kvarter och omgärdade gravplatser. Tullstorps kyrkogård har utvidgats vid tre tillfällen. När den nya kyrkan byggdes 1848 utökades kyrkogården lite åt norr, söder och väster till en mer regelbunden form. På 1870-talet utökades åt söder på skoltomtens mark. I ett protokoll från 1871 beslöts att kyrkogården inte fick användas för bete, linblekning och dylikt samt att alla portar till kyrkogården skulle hållas låsta. Under 1920-talet utvidgades åt öster med ett stort område efter ritningar av länsträdgårdsmästaren C.J. Lenné. 1981 invigdes en minneslund. 2005 skapades små askgravplatser på tidigare större gravplatser.

Beskrivning
Kyrkan ligger på en kulle och marken sluttar. Kyrkogården omges av en putsad mur i väster avtäckt med kalkstensplattor. Den äldre delen av kyrkogården omges i norr och söder av en gråstensmur som är putsad på insidan och avtäckt med tegelpannor. I övriga delar avgränsar en hagtornshäck mot jordbrukslandskapet. En trädkrans av lind finns i väster och söder. I norr ligger prästgårdsparken med ett flertal höga träd. Moderna metallgrindar finns i muren i väster. Från parkeringen i väster leder en allékantad gång till huvudentrén i kyrkan. Till prästgården vetter en trägrind mellan murstolpar.

Kyrkogården är indelad med gravplatser kantade med klippta buxbomshäckar och belagda med singel. Öster om kyrkan är platserna mindre och oregelbundna. En bred grusgång går genom området vid 1870 års utvidgning. Äldre högresta stenar av granit blandas med nyare horisontella stenar. Många stenar är bortplockade från sina ursprungliga ställe med tomma gravplatser som följd. Lantbrukare är den vanligaste
titeln på gravstenarna. Den mest ovanliga titeln är ängsvattnare. Här finns även en fiskare, en titel som visar att det inte är långt till kusten. Längst i öster finns en lund med stora bokträd och en kulle med en ditflyttad runsten. Stenen tros vara från 980- talet när Danmark just blivit kristnat. Stenen restes av ett par över den troliga stormannen Ulf. Ett kors avslutar runtexten på stenen. Ett stort fabeldjur och ett skepp finns också på runstenen. Den har varit inmurad i den gamla kyrkan, sedan i kyrkogårdsmuren och på 1920-talet flyttades den till sin nuvarande plats som används som minneslund. I nordöst finns även ett lapidarium med äldre stenar samlade under tak omgivna av en bokhäck. I väster är en askgravlund ordnad med små gravplatser med liggande stenar omgärdade med buxbom inom äldre gravplatser.

Byggnader på kyrkogården
Ett bårhus ligger i sydvästra hörnet av kyrkogården. Det byggdes 1937 och ritades av arkitektfirman Carlsson och Lönegren i Lund. Fasaden är vitputsad och på sadeltaket ligger tegelpannor.

Källor och litteratur
Sockenkyrkorna kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, 2008
Skåne, Landskapets kyrkor, red. Markus Dahlberg, Riksantikvarieämbetet, 2015
Underhållsplan Tullstorps kyrka 2005-11-05, Ponnert Arkitekter AB
Tullstorps kyrka genom sekler, Egon Prahl, 1992
Drömmen om medeltiden. Carl Georg Brunius som byggmästare och idéförmedlare. Bo
Grandien, 1974
Nygotiska kyrkor i Skåne. Utveckling i form, material och konstruktion 1840-1910.
Konsthögskolans arkitekturskola
Kyrkorivningar och kyrkobyggen i Skåne 1812- 1912, Siegrun Fernlund, 1982
Tullstorps kyrka, Berit Möllebäck, broschyr i kyrkan
Tullstorpsstenen, Sven-Olle Olsson, Sven Rosborn, 2015, broschyr
En bronsåldersbygd av riksintresse, Vemmenhögs härad, B Åkesson & C Lindahl, 2017
Lunds stift orgelinventering, Anders Johnsson, 2016-01-15

HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860
Den äldre kyrkan revs 1846 och ersattes med den nuvarande, efter ritningar av Carl Georg Brunius. Som byggmästare anlitades Magnus Cederholm, Hunneberga. Invigd 3 december 1848 av biskop H Reuterdahl.

PLAN OCH MATERIAL - Byggnaden har grekisk korsform med kor i öster med utbyggd, tresidig sakristia. Över korsmitten reser sig ett åttkantigt torn. Huvudingången med vapenhus är belägen i västra korsarmen. Separata ingångar finns även till sakristian och södra korsarmen.

Uppförd av rött tegel i kryssförband. Hög cementsockel. Tegeltak, på tornets spira kopparplåt.

EXTERIÖR - Byggd efter 1845 års ritningar i nyromansk stil och med för Brunius karakteristiska detaljer i fasadutsmyckningen.

INTERIÖR - Det kryssvälvda kyrkorummets väggar artikuleras genom rundbågiga nischer med bågställning och fyrpass. Den välbevarade nygotiska inredningen är tillkommen vid H Sjöströms restaurering på 1890-talet och målad i ekådring och guld. Inredningen ansluter stilmässigt till den av Brunius ritade predikstolen från 1848.

Den ursprungliga skärmväggen mot den bakom altaret belägna sakristian var enligt Brunius ritning enklare och prydd med bågställningar. Altarprydnaden utgjordes av ett kors i för Brunius typisk utformning med klöverbladsformad avslutning på korsarmarna. Orgelfasaden är ritad av L Hedin 1853.

Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860. D 1, Skåne och Blekinge. 1989.