NORDMARKS KYRKA

KYRKOMILJÖN: Kyrkomiljön ligger med kyrka och äldre kyrkogård söder om byvägen och en nyare kyrkogård norr om den samma. Framför kyrkan finns en stor grusplan med församlingshus i väster. Nordmarks kyrka invigdes 1731 och är en korskyrka i trä. På 1740-talet tillkom sakristian och ett tjugotal år senare byggdes vapenhuset. Begravningar har skett inne i kyrkan bl a för prosten Risell. Hans gravhäll, gjuten av tackjärn, ligger i mitten av kyrkan. En klockstapel genom vilken man passerar för att komma in på kyrkogården, står mitt för kyrkan huvudingång i väster sammanbyggd med stenmuren. Klockstapeln tillkom samtidigt som kyrkan och är i faluröd träpanel med klockformigt tak. Strax norr om stapeln ligger ett vitputsat bårhus som numera används som förråd liksom de gamla kyrkstallarna i väster.
KYRKOGÅRDEN: I samband med kyrkobygget togs också begravningsplatsen i bruk. Denna var till en början oinhägnad och försågs med stenmur vid 1750-talets slut. Kyrkogården har sedermera utvidgats vid tre tillfällen; 1817 öster om kyrkan, 1860 söderut och 1910 norr om byvägen. Allmänningen låg på sistnämnda utvidgnings nordöstra hörn. På den sista avsatsen mot söder finns ett utrymme för urngravar. Begravningsplatsen renoverades 1957 då ett större antal grusgravar igensåddes och gångvägar asfalterades.
Äldsta delen är anlagd på plan mark liksom hela den utvidgning som lades på norra sidan landsvägen. 1860 års utvidgning i söder ligger på ett lägre plan och sluttar starkt ned åt söder bildande avsatser. Trappor i sten kantade av järnräcken leder ned till varje avsats. Båda kyrkogårdsdelarna är rektangulära till formen och den senaste delen orienterad i östväst. En stenmur kringgärdar kyrkogården runt kyrkan utom längs den södra gränsen och ut vidgningen på andra sidan vägen. I norr tangerar muren kyrkobyggnaden. Omgivningarna består av gles bebyggelse i väster, skola och skolgård i öster, skogsmark i norr och öppen bygd med åkermark i söder.
Ornäsbjörk växer utmed muren och längs mittaxeln på 1910 års utvidgning. Björkar finns också i glesa rader på avsatserna i söder. Här har man planterat tujor och tallar på den nedersta terrassen. Måbär ingår i de fåtaliga familjegravs- och kvarters- häckarna på 1910 års område. Häggmispelhäck växer i gränsen mot 1860 års utvidgning. Området upptas i övrigt av trädbevuxna ytor. Alla gångvägar är asfalterade, raka och bildar i stort sett ett rutnätsmönster. Plattgångar finns på urngravsområdet och på 1910 års utvidgning.
Runt 28 grusgravar är bevarade och ligger spridda på den äldre delen av kyrkogården. Av gravarna är två kringgärdade med järnstaket och en igensådd prästgrav invid den södra korsarmen har järnstolpar och kättingar. De äldsta gravvårdarna återfinns på ursprunglig plats nära kyrkan. Hit hör bl a en i täljsten över stiftaren av Nordmarks fattigskola, Per Norder. En högrest gravvård i sten över bruksägaren J C Ahlund, 1808-1841 omgiven av järnstaket finns intill muren sydväst om kyrkan.

KYRKOMILJÖN: Kyrkomiljön ligger med kyrka och äldre kyrkogård söder om byvägen och en nyare kyrkogård norr om den samma. Framför kyrkan finns en stor grusplan med församlingshus i väster. Nordmarks kyrka invigdes 1731 och är en korskyrka i trä. På 1740-talet tillkom sakristian och ett tjugotal år senare byggdes vapenhuset. Begravningar har skett inne i kyrkan bl a för prosten Risell. Hans gravhäll, gjuten av tackjärn, ligger i mitten av kyrkan. En klockstapel genom vilket man passerar för att komma in på kyrkogården, står mitt för kyrkan huvudingång i väster sammanbyggd med stenmuren. Klockstapeln tillkom samtidigt som kyrkan och är i faluröd träpanel med klockformigt tak. Strax norr om stapeln ligger ett vitputsat bårhus som numera används som förråd liksom de gamla kyrkstallarna i väster.
KYRKOGÅRDEN: I samband med kyrkobygget togs också begravningsplatsen i bruk. Denna var till en början oinhägnad och försågs med stenmur vid 1750-talets slut. Kyrkogården har sedermera utvidgats vid tre tillfällen; 1817 öster om kyrkan, 1860 söderut och 1910 norr om byvägen. Allmänningen låg på sistnämnda utvidgnings nordöstra hörn. På den sista avsatsen mot söder finns ett utrymme för urngravar. Begravningsplatsen renoverades 1957 då ett större antal grusgravar igensåddes och gångvägar asfalterades.
Äldsta delen är anlagd på plan mark liksom hela den utvidgning som lades på norra sidan landsvägen. 1860 års utvidgning i söder ligger på ett lägre plan och sluttar starkt ned åt söder bildande avsatser. Trappor i sten kantade av järnräcken leder ned till varje avsats. Båda kyrkogårdsdelarna är rektangulära till formen och den senaste delen orienterad i östväst. En stenmur kringgärdar kyrkogården runt kyrkan utom längs den södra gränsen och ut vidgningen på andra sidan vägen. I norr tangerar muren kyrkobyggnaden. Omgivningarna består av gles bebyggelse i väster, skola och skolgård i öster, skogsmark i norr och öppen bygd med åkermark i söder.
Ornäsbjörk växer utmed muren och längs mittaxeln på 1910 års utvidgning. Björkar finns också i glesa rader på avsatserna i söder. Här har man planterat tujor och tallar på den nedersta terrassen. Måbär ingår i de fåtaliga familjegravs- och kvarters- häckarna på 1910 års område. Häggmispelhäck växer i gränsen mot 1860 års utvidgning. Området upptas i övrigt av trädbevuxna ytor. Alla gångvägar är asfalterade, raka och bildar i stort sett ett rutnätsmönster. Plattgångar finns på urngravsområdet och på 1910 års utvidgning.
Runt 28 grusgravar är bevarade och ligger spridda på den äldre delen av kyrkogården. Av gravarna är två kringgärdade med järnstaket och en igensådd prästgrav invid den södra korsarmen har järnstolpar och kättingar. De äldsta gravvårdarna återfinns på ursprunglig plats nära kyrkan. Hit hör bl a en i täljsten över stiftaren av Nordmarks fattigskola, Per Norder. En högrest gravvård i sten över bruksägaren J C Ahlund, 1808-1841 omgiven av järnstaket finns intill muren sydväst om kyrkan.

KYRKOMILJÖN: Kyrkomiljön ligger med kyrka och äldre kyrkogård söder om byvägen och en nyare kyrkogård norr om den samma. Framför kyrkan finns en stor grusplan med församlingshus i väster. Nordmarks kyrka invigdes 1731 och är en korskyrka i trä. På 1740-talet tillkom sakristian och ett tjugotal år senare byggdes vapenhuset. Begravningar har skett inne i kyrkan bl a för prosten Risell. Hans gravhäll, gjuten av tackjärn, ligger i mitten av kyrkan. En klockstapel genom vilken man passerar för att komma in på kyrkogården, står mitt för kyrkan huvudingång i väster sammanbyggd med stenmuren. Klockstapeln tillkom samtidigt som kyrkan och är i faluröd träpanel med klockformigt tak. Strax norr om stapeln ligger ett vitputsat bårhus som numera används som förråd liksom de gamla kyrkstallarna i väster.
KYRKOGÅRDEN: I samband med kyrkobygget togs också begravningsplatsen i bruk. Denna var till en början oinhägnad och försågs med stenmur vid 1750-talets slut. Kyrkogården har sedermera utvidgats vid tre tillfällen; 1817 öster om kyrkan, 1860 söderut och 1910 norr om byvägen. Allmänningen låg på sistnämnda utvidgnings nordöstra hörn. På den sista avsatsen mot söder finns ett utrymme för urngravar. Begravningsplatsen renoverades 1957 då ett större antal grusgravar igensåddes och gångvägar asfalterades.
Äldsta delen är anlagd på plan mark liksom hela den utvidgning som lades på norra sidan landsvägen. 1860 års utvidgning i söder ligger på ett lägre plan och sluttar starkt ned åt söder bildande avsatser. Trappor i sten kantade av järnräcken leder ned till varje avsats. Båda kyrkogårdsdelarna är rektangulära till formen och den senaste delen orienterad i östväst. En stenmur kringgärdar kyrkogården runt kyrkan utom längs den södra gränsen och ut vidgningen på andra sidan vägen. I norr tangerar muren kyrkobyggnaden. Omgivningarna består av gles bebyggelse i väster, skola och skolgård i öster, skogsmark i norr och öppen bygd med åkermark i söder.
Ornäsbjörk växer utmed muren och längs mittaxeln på 1910 års utvidgning. Björkar finns också i glesa rader på avsatserna i söder. Här har man planterat tujor och tallar på den nedersta terrassen. Måbär ingår i de fåtaliga familjegravs- och kvarters- häckarna på 1910 års område. Häggmispelhäck växer i gränsen mot 1860 års utvidgning. Området upptas i övrigt av trädbevuxna ytor. Alla gångvägar är asfalterade, raka och bildar i stort sett ett rutnätsmönster. Plattgångar finns på urngravsområdet och på 1910 års utvidgning.
Runt 28 grusgravar är bevarade och ligger spridda på den äldre delen av kyrkogården. Av gravarna är två kringgärdade med järnstaket och en igensådd prästgrav invid den södra korsarmen har järnstolpar och kättingar. De äldsta gravvårdarna återfinns på ursprunglig plats nära kyrkan. Hit hör bl a en i täljsten över stiftaren av Nordmarks fattigskola, Per Norder. En högrest gravvård i sten över bruksägaren J C Ahlund, 1808-1841 omgiven av järnstaket finns intill muren sydväst om kyrkan.

FÖRSAMLING 1995 - NORDMARK

BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 1451, år 1900: 2501, år 1995: 540

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Socknen i Nordmarks bergslagsbygd utbröts som kapellförsamling 1731 ur Färnebo.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger i bruksbygden norr om Filipstad på en odlad höjd mellan Nordmarksälven och Sandsjöälven. Bergslagsmiljön är av medeltida ursprung och utgör riksintresseområde som även omfattar herrgården och kyrkan.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den första kyrkan uppfördes 1727-31 och utgör den nu befintliga. Den timrade kyrkan har korsformad plan med tresidigt avslutat korparti i öster. År 1744 vidbyggdes en sakristia i öster och 1760 tillkom vapenhus framför de västra, södra och norra korsarmsgavlarna. Kyrkans planform har därefter förändrats i marginell omfattning.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Även kyrkans exteriör, med rödfärgad panel under branta, valmade och spånbelagda sadeltak är typisk för byggnadstiden. Ingångar via vapenhusen. Kyrkorummet täcks av korsade trätunnvalv. Av den fasta inredningen som successivt anskaffades under 1700-talet återstår predikstol från 1758-59 av Isac Schullström och altaruppsats från 1760-61, den senare i rik rokoko av för landskapet ovanligt slag. Kyrkans interiör omdanades märkbart 1875. Vid den därpå följande restaureringen 1938, utförd av Einar Lundberg, var avsikten att framhäva kyrkans 1700-talskaraktär, vilket framförallt avsåg en återgång av kyrkorummets och de fasta inventariernas färgsättning; i samband därmed återställdes även den gamla bänkinredningen samt en läktarunderbyggnad i väster tillkom.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1994 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2005.

KYRKOMILJÖN: Kyrkomiljön ligger med kyrka och äldre kyrkogård söder om byvägen och en nyare kyrkogård norr om den samma. Framför kyrkan finns en stor grusplan med församlingshus i väster. Nordmarks kyrka invigdes 1731 och är en korskyrka i trä. På 1740-talet tillkom sakristian och ett tjugotal år senare byggdes vapenhuset. Begravningar har skett inne i kyrkan bl a för prosten Risell. Hans gravhäll, gjuten av tackjärn, ligger i mitten av kyrkan. En klockstapel genom vilken man passerar för att komma in på kyrkogården, står mitt för kyrkan huvudingång i väster sammanbyggd med stenmuren. Klockstapeln tillkom samtidigt som kyrkan och är i faluröd träpanel med klockformigt tak. Strax norr om stapeln ligger ett vitputsat bårhus som numera används som förråd liksom de gamla kyrkstallarna i väster.
KYRKOGÅRDEN: I samband med kyrkobygget togs också begravningsplatsen i bruk. Denna var till en början oinhägnad och försågs med stenmur vid 1750-talets slut. Kyrkogården har sedermera utvidgats vid tre tillfällen; 1817 öster om kyrkan, 1860 söderut och 1910 norr om byvägen. Allmänningen låg på sistnämnda utvidgnings nordöstra hörn. På den sista avsatsen mot söder finns ett utrymme för urngravar. Begravningsplatsen renoverades 1957 då ett större antal grusgravar igensåddes och gångvägar asfalterades.
Äldsta delen är anlagd på plan mark liksom hela den utvidgning som lades på norra sidan landsvägen. 1860 års utvidgning i söder ligger på ett lägre plan och sluttar starkt ned åt söder bildande avsatser. Trappor i sten kantade av järnräcken leder ned till varje avsats. Båda kyrkogårdsdelarna är rektangulära till formen och den senaste delen orienterad i östväst. En stenmur kringgärdar kyrkogården runt kyrkan utom längs den södra gränsen och ut vidgningen på andra sidan vägen. I norr tangerar muren kyrkobyggnaden. Omgivningarna består av gles bebyggelse i väster, skola och skolgård i öster, skogsmark i norr och öppen bygd med åkermark i söder.
Ornäsbjörk växer utmed muren och längs mittaxeln på 1910 års utvidgning. Björkar finns också i glesa rader på avsatserna i söder. Här har man planterat tujor och tallar på den nedersta terrassen. Måbär ingår i de fåtaliga familjegravs- och kvarters- häckarna på 1910 års område. Häggmispelhäck växer i gränsen mot 1860 års utvidgning. Området upptas i övrigt av trädbevuxna ytor. Alla gångvägar är asfalterade, raka och bildar i stort sett ett rutnätsmönster. Plattgångar finns på urngravsområdet och på 1910 års utvidgning.
Runt 28 grusgravar är bevarade och ligger spridda på den äldre delen av kyrkogården. Av gravarna är två kringgärdade med järnstaket och en igensådd prästgrav invid den södra korsarmen har järnstolpar och kättingar. De äldsta gravvårdarna återfinns på ursprunglig plats nära kyrkan. Hit hör bl a en i täljsten över stiftaren av Nordmarks fattigskola, Per Norder. En högrest gravvård i sten över bruksägaren J C Ahlund, 1808-1841 omgiven av järnstaket finns intill muren sydväst om kyrkan.

KYRKOMILJÖN: Kyrkomiljön ligger med kyrka och äldre kyrkogård söder om byvägen och en nyare kyrkogård norr om den samma. Framför kyrkan finns en stor grusplan med församlingshus i väster. Nordmarks kyrka invigdes 1731 och är en korskyrka i trä. På 1740-talet tillkom sakristian och ett tjugotal år senare byggdes vapenhuset. Begravningar har skett inne i kyrkan bl a för prosten Risell. Hans gravhäll, gjuten av tackjärn, ligger i mitten av kyrkan. En klockstapel genom vilken man passerar för att komma in på kyrkogården, står mitt för kyrkan huvudingång i väster sammanbyggd med stenmuren. Klockstapeln tillkom samtidigt som kyrkan och är i faluröd träpanel med klockformigt tak. Strax norr om stapeln ligger ett vitputsat bårhus som numera används som förråd liksom de gamla kyrkstallarna i väster.
KYRKOGÅRDEN: I samband med kyrkobygget togs också begravningsplatsen i bruk. Denna var till en början oinhägnad och försågs med stenmur vid 1750-talets slut. Kyrkogården har sedermera utvidgats vid tre tillfällen; 1817 öster om kyrkan, 1860 söderut och 1910 norr om byvägen. Allmänningen låg på sistnämnda utvidgnings nordöstra hörn. På den sista avsatsen mot söder finns ett utrymme för urngravar. Begravningsplatsen renoverades 1957 då ett större antal grusgravar igensåddes och gångvägar asfalterades.
Äldsta delen är anlagd på plan mark liksom hela den utvidgning som lades på norra sidan landsvägen. 1860 års utvidgning i söder ligger på ett lägre plan och sluttar starkt ned åt söder bildande avsatser. Trappor i sten kantade av järnräcken leder ned till varje avsats. Båda kyrkogårdsdelarna är rektangulära till formen och den senaste delen orienterad i östväst. En stenmur kringgärdar kyrkogården runt kyrkan utom längs den södra gränsen och ut vidgningen på andra sidan vägen. I norr tangerar muren kyrkobyggnaden. Omgivningarna består av gles bebyggelse i väster, skola och skolgård i öster, skogsmark i norr och öppen bygd med åkermark i söder.
Ornäsbjörk växer utmed muren och längs mittaxeln på 1910 års utvidgning. Björkar finns också i glesa rader på avsatserna i söder. Här har man planterat tujor och tallar på den nedersta terrassen. Måbär ingår i de fåtaliga familjegravs- och kvarters- häckarna på 1910 års område. Häggmispelhäck växer i gränsen mot 1860 års utvidgning. Området upptas i övrigt av trädbevuxna ytor. Alla gångvägar är asfalterade, raka och bildar i stort sett ett rutnätsmönster. Plattgångar finns på urngravsområdet och på 1910 års utvidgning.
Runt 28 grusgravar är bevarade och ligger spridda på den äldre delen av kyrkogården. Av gravarna är två kringgärdade med järnstaket och en igensådd prästgrav invid den södra korsarmen har järnstolpar och kättingar. De äldsta gravvårdarna återfinns på ursprunglig plats nära kyrkan. Hit hör bl a en i täljsten över stiftaren av Nordmarks fattigskola, Per Norder. En högrest gravvård i sten över bruksägaren J C Ahlund, 1808-1841 omgiven av järnstaket finns intill muren sydväst om kyrkan.

KYRKOMILJÖN: Kyrkomiljön ligger med kyrka och äldre kyrkogård söder om byvägen och en nyare kyrkogård norr om den samma. Framför kyrkan finns en stor grusplan med församlingshus i väster. Nordmarks kyrka invigdes 1731 och är en korskyrka i trä. På 1740-talet tillkom sakristian och ett tjugotal år senare byggdes vapenhuset. Begravningar har skett inne i kyrkan bl a för prosten Risell. Hans gravhäll, gjuten av tackjärn, ligger i mitten av kyrkan. En klockstapel genom vilken man passerar för att komma in på kyrkogården, står mitt för kyrkan huvudingång i väster sammanbyggd med stenmuren. Klockstapeln tillkom samtidigt som kyrkan och är i faluröd träpanel med klockformigt tak. Strax norr om stapeln ligger ett vitputsat bårhus som numera används som förråd liksom de gamla kyrkstallarna i väster.
KYRKOGÅRDEN: I samband med kyrkobygget togs också begravningsplatsen i bruk. Denna var till en början oinhägnad och försågs med stenmur vid 1750-talets slut. Kyrkogården har sedermera utvidgats vid tre tillfällen; 1817 öster om kyrkan, 1860 söderut och 1910 norr om byvägen. Allmänningen låg på sistnämnda utvidgnings nordöstra hörn. På den sista avsatsen mot söder finns ett utrymme för urngravar. Begravningsplatsen renoverades 1957 då ett större antal grusgravar igensåddes och gångvägar asfalterades.
Äldsta delen är anlagd på plan mark liksom hela den utvidgning som lades på norra sidan landsvägen. 1860 års utvidgning i söder ligger på ett lägre plan och sluttar starkt ned åt söder bildande avsatser. Trappor i sten kantade av järnräcken leder ned till varje avsats. Båda kyrkogårdsdelarna är rektangulära till formen och den senaste delen orienterad i östväst. En stenmur kringgärdar kyrkogården runt kyrkan utom längs den södra gränsen och ut vidgningen på andra sidan vägen. I norr tangerar muren kyrkobyggnaden. Omgivningarna består av gles bebyggelse i väster, skola och skolgård i öster, skogsmark i norr och öppen bygd med åkermark i söder.
Ornäsbjörk växer utmed muren och längs mittaxeln på 1910 års utvidgning. Björkar finns också i glesa rader på avsatserna i söder. Här har man planterat tujor och tallar på den nedersta terrassen. Måbär ingår i de fåtaliga familjegravs- och kvarters- häckarna på 1910 års område. Häggmispelhäck växer i gränsen mot 1860 års utvidgning. Området upptas i övrigt av trädbevuxna ytor. Alla gångvägar är asfalterade, raka och bildar i stort sett ett rutnätsmönster. Plattgångar finns på urngravsområdet och på 1910 års utvidgning.
Runt 28 grusgravar är bevarade och ligger spridda på den äldre delen av kyrkogården. Av gravarna är två kringgärdade med järnstaket och en igensådd prästgrav invid den södra korsarmen har järnstolpar och kättingar. De äldsta gravvårdarna återfinns på ursprunglig plats nära kyrkan. Hit hör bl a en i täljsten över stiftaren av Nordmarks fattigskola, Per Norder. En högrest gravvård i sten över bruksägaren J C Ahlund, 1808-1841 omgiven av järnstaket finns intill muren sydväst om kyrkan.

KYRKOMILJÖN: Kyrkomiljön ligger med kyrka och äldre kyrkogård söder om byvägen och en nyare kyrkogård norr om den samma. Framför kyrkan finns en stor grusplan med församlingshus i väster. Nordmarks kyrka invigdes 1731 och är en korskyrka i trä. På 1740-talet tillkom sakristian och ett tjugotal år senare byggdes vapenhuset. Begravningar har skett inne i kyrkan bl a för prosten Risell. Hans gravhäll, gjuten av tackjärn, ligger i mitten av kyrkan. En klockstapel genom vilken man passerar för att komma in på kyrkogården, står mitt för kyrkan huvudingång i väster sammanbyggd med stenmuren. Klockstapeln tillkom samtidigt som kyrkan och är i faluröd träpanel med klockformigt tak. Strax norr om stapeln ligger ett vitputsat bårhus som numera används som förråd liksom de gamla kyrkstallarna i väster.
KYRKOGÅRDEN: I samband med kyrkobygget togs också begravningsplatsen i bruk. Denna var till en början oinhägnad och försågs med stenmur vid 1750-talets slut. Kyrkogården har sedermera utvidgats vid tre tillfällen; 1817 öster om kyrkan, 1860 söderut och 1910 norr om byvägen. Allmänningen låg på sistnämnda utvidgnings nordöstra hörn. På den sista avsatsen mot söder finns ett utrymme för urngravar. Begravningsplatsen renoverades 1957 då ett större antal grusgravar igensåddes och gångvägar asfalterades.
Äldsta delen är anlagd på plan mark liksom hela den utvidgning som lades på norra sidan landsvägen. 1860 års utvidgning i söder ligger på ett lägre plan och sluttar starkt ned åt söder bildande avsatser. Trappor i sten kantade av järnräcken leder ned till varje avsats. Båda kyrkogårdsdelarna är rektangulära till formen och den senaste delen orienterad i östväst. En stenmur kringgärdar kyrkogården runt kyrkan utom längs den södra gränsen och ut vidgningen på andra sidan vägen. I norr tangerar muren kyrkobyggnaden. Omgivningarna består av gles bebyggelse i väster, skola och skolgård i öster, skogsmark i norr och öppen bygd med åkermark i söder.
Ornäsbjörk växer utmed muren och längs mittaxeln på 1910 års utvidgning. Björkar finns också i glesa rader på avsatserna i söder. Här har man planterat tujor och tallar på den nedersta terrassen. Måbär ingår i de fåtaliga familjegravs- och kvarters- häckarna på 1910 års område. Häggmispelhäck växer i gränsen mot 1860 års utvidgning. Området upptas i övrigt av trädbevuxna ytor. Alla gångvägar är asfalterade, raka och bildar i stort sett ett rutnätsmönster. Plattgångar finns på urngravsområdet och på 1910 års utvidgning.
Runt 28 grusgravar är bevarade och ligger spridda på den äldre delen av kyrkogården. Av gravarna är två kringgärdade med järnstaket och en igensådd prästgrav invid den södra korsarmen har järnstolpar och kättingar. De äldsta gravvårdarna återfinns på ursprunglig plats nära kyrkan. Hit hör bl a en i täljsten över stiftaren av Nordmarks fattigskola, Per Norder. En högrest gravvård i sten över bruksägaren J C Ahlund, 1808-1841 omgiven av järnstaket finns intill muren sydväst om kyrkan.