GÄRDSLÖVS KYRKA

Kyrkomiljön
Gärdslöv ligger på Söderslätt cirka tre mil nordöst om Trelleborg och en och en halv mil från sydkusten. Slättbygden har Sveriges bästa åkerjord. I norra delen av slätten där Gärdslöv ligger övergår marken i ett odlat backlandskap med dungar av lövskog. De goda förutsättningarna för odling gjorde området attraktivt redan under förhistorisk tid. Kring 1000-talet, efter befolkningsökning och förbättringar inom jordbruket, skedde en omfattande bybildning. Under 1100-talet bildades socknarna och flera romanska kyrkor byggdes i området, ibland ersatte de en träkyrka. Gärdslövs by omnämns första gången i skriftliga källor år 1334. På Söderslätt är socknarna små och kyrkorna ligger tätt. Byarna var omgivna av odlingsmark indelad i en mängd smala tegar. Denna struktur behölls fram till enskiftet i början av 1800-talet då landskapet omvandlades. Markerna dikades ut. Jorden sammanfördes i större enheter, byarna splittrades och de flesta av gårdarna flyttades ut från bykärnan. Gärdslöv bestod av cirka ett 30 tal gårdar före enskiftet enligt karta från 1803. Byn hade en samlad nästan rund form med kyrkan i norra delen. Byn låg på den tiden alldeles intill den stora Näsbyholmssjön. Näsbyholms gård vid sjön har anor från 1300-talet. Den första kända ägaren på 1300-talet var far till ärkebiskopen i Lund. Vid reformationen 1536 drogs egendomen in till danska kronan och förlänades till olika adelsmän. Sedan 1700-talet ägs Näsbyholm av släkten von Blixen-Finecke som även varit kyrkans patronus. Näsbyholmssjön dikades ut på 1860-talet och blev en mycket mindre sjö vilket påtagligt förändrade landskapet kring Gärdslöv. I ett statistiskt lexikon från 1870-talet anges att till Näsbyholms slott hörde 108 torp, statarbostäder, två fattighus, tre skolor, en väderkvarn och ett tegelbruk. DagensNäsbyholm byggdes upp 1955 efter en brand och ligger ett par kilometer från Gärdslöv. På 1840-talet uppfördes ett enkelt fattighus i Gärdslöv av C F von Blixen- Finecke. Prästgården i Gärdslöv uppfördes 1865 av Näsbyholmstegel.

De senaste decennierna har inneburit ökad mekanisering av jordbruket, sammanslagning till större enheter av jorden och minskat behov av arbetskraft i lantbruket. Därmed minskade befolkningen. Idag är Gärdslöv en liten by utan service. Bebyggelsen är gles med några hus och gårdar längs byvägen och Lovisefarmsvägen söder om kyrkan. Den senare vägen är gammal och finns på karta från 1600-talet.

Kyrkan ligger på en liten höjdplatå i ett böljande odlingslandskap med utskiftade gårdar. Kyrkogården är belägen intill byvägen i norra delen av Gärdslöv. I väster, norr och öster omges kyrkogården av jordbruksfält och betesmark. Mot söder gränsar kyrkogården till byvägen och den före detta prästgården i tegel från 1905. Längre söderut ligger före detta skolan samt fattighuset som numera är kulturhus. Nordväst
om kyrkan finns en fornlämning i form av en backe som innehållit en borgruin brukad troligen under en relativt kort period 1250-1370. Arkeologiska utgrävningar har hittat bland annat mynt och keramik från 1200-talet och en stor mängd tegel.

Kyrkogården ligger inom Riksintresse för naturvård, N87: Backlandskapet söder om Romelåsen samt inom Riksintresse för rörligt friluftsliv, 4:2: Sjö och åslandskapet vid Romelåsen i Skåne. Anläggningen ligger dessutom inom av länsstyrelsen utsedd särskilt värdefull kulturmiljö, Svaneholm-Skurup-Stjärneholm. Kyrkogården ligger inom reg. fornlämning Gärdslöv 45:1 som utgör den ungefärliga utsträckningen av bytomten enligt storskifteskarta från 1754. Fornlämningar skyddas enl. 2 kap. kulturmiljölagen.

Kyrkogården
Historia
Den äldsta delen av kyrkogården närmast kyrkan etablerades under medeltiden. Medeltida kyrkogårdar anses allmänt ha varit inhägnade, betade ängar, som även fungerade för profana ändamål. Gravarna utformades ofta som små kullar med träkors. Under andra hälften av 1800-talet omgestaltades ett stort antal kyrkogårdar i Skåne då de fick stramare planlösningar med gångar och kvarter och omgärdade
gravplatser. Gärdslövs kyrkogård var på karta från 1803 liten, mångkantig och oregelbunden. I väster avslutades kyrkogården intill kyrkväggen. Kyrkogården har förmodligen utökats under 1800-talet. 1953 utökades med ett stort område i öster som planerades med gravplatser längs rygghäckar. På 2010-talet byggdes stödmuren av betong längs vägen.

Beskrivning
Kyrkogården har en rektangulär form norr om kyrkan och triangulär form söderut. Kyrkogården omges i norr av en kallmurad stengärdsgård som är en stödmur mot den lägre omgivningen. Ovanpå växer en blandhäck. Längs vägen avgränsar en stödmur av betong snart överväxt med vildvin. Nyplanterade rönnar växer i norr och längs vägen. Den lägre östra utvidgningen från 1953 omges av en trädkrans av pyramidavenbok och en häck av avenbok.

Kyrkan ligger på en höjd och nivåskillnaderna på kyrkogården tas upp med grässlänter, två mot söder och en i öster. I väster finns en smidesgrind mellan murade grindstolpar dekorerade med tandsnitt som på kyrktornet och med pyramidtak. Två stora kastanjer markerar ingången. Även från kyrkans parkering i sydöstra hörnet finns grindar.

Kyrkan omges av en stensättning med kullersten och därutanför av singel. Gravarna är belagda med singel och omges av buxbomshäckar. Enstaka gravplatser har stenomfattning eller smidesräcke. Stenarna är högresta blandat med lägre horisontella nyare stenar. Kyrkogården är glest belagd. Flera gravstenar är borttagna och marken är istället grässådd. Lantbrukaren är den vanligaste titeln men här finns även
arbetaren, gårdsdrängen, skogvaktaren, sadelmakaren, smedmästaren och medaljören. Nordöst om kyrkan har släkten von Blixen-Finecke en gravplats omgiven av en vitputsad mur avtäckt med tegelpannor. Gravstenarna är infällda i muren. Här vilar bland annat Bror Fredrik von Blixen-Finecke som är född på Näsbyholm. Han var i sitt första äktenskap gift med författaren Karen Blixen. De bodde i Kenya vilket är
skildrat både i böcker och i filmen Mitt Afrika. Utökningen i öster från 1953 ligger betydligt lägre än den äldre kyrkogården och avdelas med en grässlänt och en lång stentrappa. Här är gravstenarna placerade längs rygghäckar av tuja. Gravplatserna omges av buxbom. På denna del finns även minneslunden med ett sorgeträd med hängande grenar. Största delen av utvidgningen är grässådd utan gravplatser.

Byggnader på kyrkogården
Inga byggnader förutom kyrkan finns på kyrkogården. En ekonomibyggnad från 1993 ligger strax utanför muren i sydöstra hörnet. Fasaden är vitputsad och sadeltaket är täckt med tegelpannor.

Källor och litteratur
Skåne, Landskapets kyrkor, red. Markus Dahlberg, Riksantikvarieämbetet, 2015
Sockenkyrkorna kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, 2008
Skånska kyrkor, Skånes Hembygdsförbund årsbok 1997
Gärdslövs kyrka, Underhållsplan, 2016-02-10, Barup &Edström Arkitektkontor
Gärslövs kyrka, Erik Mårtensson, 1989
Byggnadsarkeologisk undersökning, Andersson, Cronvall 1984-01-20, Regionmuseet
Kyrkorivningar och kyrkobyggen i Skåne 1812-1912, Siegrun Fernlund, 1982
Det medeltida Skåne, Peter Carelli, 2007
Skånes medeltida dopfuntar, Lars Tynell, 1913-1921
Den medeltida träskulpturen i Skåne. En bilddokumentation, Lena Liepe 1995
http://enjoysweden.se/object/nasbyholm-slott/
http://runeberg.org/hgsl/5/0298.html