BODARPS KYRKA

Kyrkomiljön
Bodarp ligger på Söderslätt cirka en mil nordväst om Trelleborg. Slättbygden har Sveriges bästa åkerjord. De goda förutsättningarna för odling gjorde redan under förhistorisk tid området attraktivt. Runt Bodarp finns flera synliga fornlämningar som visar på tidig bosättning. Kring 1000-talet, efter befolkningsökning och förbättringar inom jordbruket, skedde en omfattande bybildning. Under 1100-talet bildades socknarna och flera romanska kyrkor byggdes i området, ibland ersatte de en träkyrka. Socknarna på Söderslätt är små och kyrkorna ligger tätt. Bodarp omnämns första gången i skrift 1167 som Bothathorp men namnet har vikingatida ursprung. I bykärnan låg gårdarna samlade omgivna av odlingsmark indelad i en mängd smala tegar. Denna struktur behölls fram till enskiftet.

På en karta från början av 1700-talet fanns det fem gårdar och fem gathus i Bodarps by. Bytomten hade en rund form. Kyrkan låg i nordöstra delen av byn. I Bodarps socken ingick förutom kyrkbyn även byn Västra Värlinge. Vid enskiftet i början av 1800-talet omvandlades landskapet. Jorden sammanfördes i större enheter och några av gårdarna flyttades ut från bykärnan. De senaste decennierna har inneburit ökad mekanisering av jordbruket, sammanslagning till större enheter och flyttning från landsbygd till städer.

Bodarp är fortfarande idag en liten by med fyra gårdar och tre gathus inom samma utbredning som den gamla bytomten även om husen är senare. En gård är Hallongården där det finns ett café och stora hallonodlingar. Kyrkan ligger i nordöstra delen av byn som är omgiven av jordbruksmark. I väster och söder gränsar kyrkan mot gårdar som ligger tätt intill kyrkogårdsmuren. Mot norr och öster är det milsvid utsikt över jordbrukslandskapet. I öster finns Bode hög, en gravhög från järn eller bronsåldern. I norr finns en vattensamling som enligt traditionen varit en offerkälla.

Anläggningen ligger inom av länsstyrelsen utsedd särskilt värdefull kulturmiljö, Skegrie-Fuglie-Hammarlöv-V Tommarp-V Vemmerlöv. Kyrkan ligger dessutom inom riksintresse för kulturmiljövård, område M:K 136 Fuglie-Mellan Grevie-Skåre. Kyrkotomten (förutom den östra utvidgningen av kyrkogården) ligger inom reg.
fornlämning Bodarp 18:1 som utgör den gamla bytomten enligt karta från 1706. Fornlämningar skyddas enl. 2 kap. kulturmiljölagen.

Kyrkogården
Historia
Den äldsta delen av kyrkogården närmast kyrkan etablerades under medeltiden. Medeltida kyrkogårdar anses allmänt ha varit inhägnade, betade ängar, som även fungerade för profana ändamål. Gravarna utformades ofta som små kullar med träkors. På en så kallad geometrisk avmätning, karta från 1700 är kyrkogården närmast kvadratisk och är inhägnad. Den första kända utvidgningen skedde österut omkring 1930-40-talet. På den utvidgade delen anlades senare minneslunden och på 2000-talet askgravlunden.

Beskrivning
Kyrkogården omges på alla sidor av en delvis putsad bred gråstensmur. Den är avtäckt med taktegel och med gjutna betongskivor. Smidesgrindar i öster och söder i muren leder från byn till kyrkogården. Det finns kvar järnkrokar i muren för att binda upp kyrkobesökarnas hästar. Grinden i öster omges av kraftiga murade stolpar avtäckta med kalksten och krönta med lyktor. Kyrkan omges av gångar belagda med singel.
Söder om kyrkan finns stora buxbomsomgärdade gravar belagda med singel. Gravarna är så kallade gårdsgravar med flera stenar inom samma omgärdning. De har alla bott på samma gård men behöver inte vara släkt. Gårdsgravarna är uppdelade med Västra Värlinge by och Bodarps by för sig. Stenarna är högresta i granit och diabas bland annat i form av obelisker och avbrutna kolonner från sekelskiftet blandat med nyare lägre horisontella stenar. Några obelisker är krönta med urnor. Flertalet titlar är lantbrukare. En del gravkar, en stenram med planteringar, finns här liksom ett gjutjärnskors.

Längs västra muren är gravplatserna mindre och mer regelbundna med enskilda stenar. Intill långhusets södermur ligger äldre kalkstenshällar med oläslig text. Norr om kyrkan är gravmaterialet mycket uttunnat och bara enstaka stenar står på de buxbomsomgärdade gravplatserna.

I den östra utvidgade delen finns ett kvarter med enhetlig regelbunden form med låga horisontella stenar omgärdade av buxbom. Längst i öster är kyrkogården mestadels grässådd med minneslund och askgravlund. Dessutom finns ett lapidarium med liggande stenar i en grässlänt. Minneslund och askgravlund inramas av låga bokhäckar och markeras med ljushållare, bänkar och natursten med namnbrickor. Nyplanterade oxlar står längs muren i nordöstra hörnet. Kyrkogården saknar träd för övrigt, men en del vintergrönt växer på gravplatserna. En gammal stor ek med skrovlig stam står strax utanför västra muren.

Byggnader på kyrkogården
Inga byggnader finns på kyrkogården. Ett före detta bårhus, numera ekonomibyggnad, finns strax utanför i sydöst och ansluter till kyrkogårdsmuren. Fasaden är vitputsad och sadeltaket täckt med tegelpannor.

Källor och litteratur
Skåne, Landskapets kyrkor, red. Markus Dahlberg, Riksantikvarieämbetet, 2015
Sockenkyrkorna kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, 2008
Våra kyrkor, 1990
Skånska kyrkor, Skånes Hembygdsförbunds årsbok 1997
Underhållsplan för Bodarps kyrka, 2006-03-28, Restaurator
Bodarps kyrkogård, Vård och underhållsplan, Regionmuseet 2016
Helgedomar på Söderslätt I, Ernst Frostin 1960
Det medeltida Skåne, Peter Carelli, 2007
Blytak, Lotta Gustafsson, Riksantikvarieämbetet 1999
http://www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/samhallsplanering-ochkulturmiljo/landskapsvard/kulturmiljoprogram/oversiktligakommunbeskrivningar/Pages/Trelleborg.aspx
http://samla.raa.se/xmlui/bitstream/handle/raa/8480/Rapport_150019.pdf?sequence=1&isAllowed=y
http://blog.saxan-braan.se/wpcontent/uploads/2017/06/Länsstyrelsens_yttrande_om_blyplåt_på_kyrkor_2017.pdf