På en karta från 1838 är kyrkogården betydligt mindre och kyrkan placerad i mitten. Senare har kyrkogården utökats mot norr och ungefär dubblerat sin yta. 1917 ritade T. Wåhlin kyrkogårdsgrindarna. Vid slutet av 1980-talet anlades minneslunden.
Hela kyrkogården omgärdas av avenbokshäck, mot väster även av lindar. Råån rinner längs västra kanten. Kyrkan ligger på en höjd och kyrkogården sluttar på alla sidor, brantast mot Råån. Genom grindarna i trä mellan murpelare i norr går en singelgång
böjd upp mot kyrkans entré. Längs den omgärdande häcken går en singelgång, liksom runt kyrkan. De flesta gravplatserna är buxbomsinramade, några få har stenramar, en har järnkätting. Gångarna mellan buxbomskvarteren är mycket smala. Kyrkogården är mycket välbevarad i sin struktur utan gräsbesådda gravar. I backen ner mot Råån finns minneslunden med ett vattenspel och en ljusbärare. Gravstenarna är varierande. Några har porslinsmedaljonger med Thorvaldsens motiv Natten. Den tillhör hans mest populära relief och visar den personifierade Natten sväva stillsamt fram med sina två barn, i bakgrunden flyger en uggla. Originalet i marmor gjorde Thorvaldsen 1815 och sedan kopierades den i porslin i stort antal.
En hög gravsten från 1899 har fornnordiskt tema med en drakslinga. Även järnkors förekommer på gravarna. Under en strävpelare på kyrkan står en gravsten från 1600-talet.
På utvidgade delen finns mindre askgravplatser längs rygghäckar av buxbom i raka rader, framför går gångar med betongplattor.
Till största delen är det lantbrukare som är begravda här men finns också ovanligt många godsägare. Karmelitbröderna som har ett kloster i närbelägna Norraby ligger begravda här, bl a Wilfrid Stinissen som också var författare.
Den ryska författaren Leo Tolstojs son med samma namn ligger begravd här. Han kom sjuk till Sverige för att få vård, förälskade sig i doktorns dotter och blev kvar i Skåne.
Andra litterära referenser som hör till Sireköpinge är skalden Esaias Tegnér som gärna besökte Martina von Schwerin som bodde på Sireköpinge säteri.
Byggnader på kyrkogården
Ett fd bårhus ritat av Sigfrid Sterner 1939, är numera personalrum och toalett och ligger på västra sidan. En byggnad med förråd och garage, ritat av Mikael Forsberg 1998 finns vid det sydvästra hörnet. Båda byggnaderna är vitputsade med röda tegelsadeltak med skarpskurna gavlar enligt skånsk/dansk tradition.
Källor och litteratur
A Catalogue of Wall-Paintings in the Churches of Medieval Denmark 1100-1600. Scania, Halland, Blekinge. Bd I-IV, Knud Banning, Köpenhamn, 1976-1982.
Sockenkyrkorna kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, 2008
Skåne, Landskapets kyrkor, red. Markus Dahlberg, Riksantikvarieämbetet, (utkast)
opublicerad 2012
Underhållsplan för Sireköpinge kyrka 2011-02-01, ItArk Arkitektkontor AB , Helsingborg
Regionmuseets i Kristianstads arkiv, Lund, : Sireköpinge kyrka
Theodor Wåhlin. Arkitekten och restaureringskonsten. Hans Ponnert. 2011
http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html,
Riksantikvarieämbetet Fornsök, hämtad 2015-02-02
https://etjanster.lantmateriet.se/historiskakartor/ hämtad 2015-02-02
http://www.lansstyrelsen.se/skane/sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/landskapsvard/kulturmiljoprogram/sarskilt-vardefulla-kulturmiljoer-i-skane/helsingborg/Pages/Raans_dalgang.aspx hämtad 2015-02-10
http://www.raa.se/app/uploads/2012/06/M_riksintressen3.pdf - hämtad 2015
Se även beskrivning av Sireköpinge kyrkomiljö under Miljöer.
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
