HÖGBO KYRKA

Högbo kyrkogård anlades 1838 och har därefter utvidgats vid två tillfällen under 1800-talet och ett år 1906. Den sista utvidgningen gällde området närmast kyrkan vilket avviker något från de äldre kvarteren. Här har ingen högre vegetation använts för att dela raderna, vilket ger en något friare struktur. Den äldre delen av kyrkogården har kvar mycket av sitt ursprungliga mönster med strikt linjära indelningar av gravar och kvarter. Detta är också den del som står för det tydligaste karaktärsdraget på Högbo kyrkogård. I norr avslutas anläggningen av ett naturrum avsett för friluftsgudstjänster, markerat med ett stort kors. I sen tid har även en minneslund anlagts i ett av de äldre kvarteren. Gravarna är av olika ålder men huvudsakligen av samma storlek. Ett flertal större familjegravar finns dock längs kyrkogårdens yttre kanter och några enstaka, mer påkostade har fått tydligt framträdande placeringar. Runt kyrkogården står planterade lönnar vilka ansluter till skogspartiet längs dess västra sida. Detta skänker en behaglig skugga och lummighet till miljön. Kyrkogården omgärdas även av staket och slaggstensmurar. De senare belyser kopplingen till järnbruket.

På sluttningen strax väster om kyrkogården ligger ett bårhus, delvis inbyggt i åsen som en slaggstenskällare. Detta uppfördes 1931 med en tempelliknande utformning och putsades i vitt och grått. Porten, fönstren och fönsterluckorna målades gröna och plåttaket svart. Dess ursprungliga funktion är numera ersatt av funktionen som förråd och garage.