RÖRUMS KYRKA

Kyrkomiljö
Rörums kyrka ligger i ett kuperat backlandskap mellan Kivik och Simrishamn. Byns omgivningar består av ett öppet åker- och beteslandskap. Strax söder om byn, intill Rörums Södra å, är landskapet mycket kuperat med spridda dungar och buskage. Längs ån finns ett finns ett av Skånes vattenfall, Forsemölla och i dess närhet ligger Sträntemölla, en kvarnmiljö med anor från 1300-talet. Genom byn rinner också Rörums norra å.

Enligt en gammal tradition låg byn tidigare närmre havet och hette då Röwijk. En legend berättar hur en engelsk prins och hans prinsessa led skeppsbrott i Röwijk. Folket i byn plundrade skeppet och högg ihjäl prinsen. Prinsessan flydde men föll ned och drunknade i en bottenlös göl. Upp ur gölen flöt dock hennes ena guldsko som ännu ska finnas kvar. Ingen har dock kunnat säga var eftersom den som yppar dess gömställe förlorar talförmågan enligt sägen. Illdådet i Röwijk ledde till att byn sattes i brand och blev fördömt att brinna vart sjunde år. För att sona sina brott skulle man bygga en kyrka men dess placering bestämdes genom övernaturliga krafter. Uppbyggandet stördes av att byggnadsmaterialet flyttades om nätterna till en helt annan plats. Kyrkans byggnadsplats fick ändras och kring denna växte sedan den nya byn upp.

Rörum ligger intill landsvägen och ett gästgiveri från 1700-talet finns ännu kvar i byn. Vid 1800-talets början var byn en av de största i Albo härad. Efter skiftet 1864 återstod endast fem gårdar i byn. Sedan dess har byn kompletterats med ny bebyggelse på de gamla tomtplatserna. Bebyggelsen motsvarar i stort byns utbredning före laga skifte och består av gatehus och enstaka gårdar som ligger tätt längs med bygatan, eller i anslutning till den, i ett slingrande gatunät. Mitt i byn på en liten höjd ligger den nuvarande kyrkan från 1880. Platsen för den medeltida kyrkan var strax söder den nuvarande kyrkogården. Den gamla kyrkplatsen är ännu i bruk som kyrkogård.

Kyrkan och kyrkotomten ligger inom registrerad fornlämning Rörum 37:1. Forn-lämningen avser utbredningen för Rörums gamla bytomt enligt 1864 års karta och skyddas enligt 2 kap. kulturmiljölagen.
Rörum är representativt för 1800-talets utskiftade skånska kyrkbyar och upptaget i länsstyrelsens kulturmiljöprogram för särskilt värdefulla kulturmiljöer. Betydelsefulla element i bymiljön är framför allt bebyggelsens struktur och det äldre byggnadsbeståndet.

Kyrkogård
Platsen för Rörums medeltida kyrka och är ännu i bruk som kyrkogård och ligger alldeles söder om den nya kyrkplatsen. Kyrkogården sluttar mot öster och omges av en stödmur murad av gråsten med en låg måbärshäck innanför. Ingång till kyrkogården är från byvägen i väster genom en öppning med grindpelare av sten och grind av smidesjärn. Kyrkogården är till största delar grästäckt med en gång i mitten kantad av hamlad lind. Gravstenarna står glest och flertalet har hög ålder. Gången slutar i öster vid en cirkelformad askgravlund/urnlund anlagd omkring 2005, omgiven av tujahäck.

Nya kyrkogården ligger högt över omgivningarna framför allt i öster och i söder intill byvägen. Begränsningen består av stödmurar av kluven granit med en klippt häck innanför. I norr finns en tujahäck. I söder växer en allé av hamlade lindar medan östra sidan kantas av låga lönnar. Ingångar finns i väster och söder med grindöppningar av samma utseende som till gamla kyrkogården. Från västra kyrkogårdsgrinden leder en gång fram till en öppen plats av byasten framför kyrkans huvudentré. Kyrkogården är i övrigt grästäckt med ett gångstråk av singel närmast kyrkan. Intill den öppna platsen väster om kyrkan finns två höga blodbokar gräs med små planteringsytor intill stenen. Gravvårdarna tillhör framför allt 1900-talet och flertalet är låga och av modern karaktär. Gravvårdarna är ordnade i rader från norr till söder med en liten planteringsyta intill stenarna. Norr om kyrkan finns ett nyare gravområde från omkring 1960-talet där gravplatserna är ordnade från öst till väst. Söder om kyrkan finns ett område med huvudsakligen äldre gravstenar från sent 1800-tal eller tidigt 1900-tal. Gravvårdarna framför allt i de äldre gravplatsområdena både på gamla och nya kyrkogården vittnar om att traktens näringar funnit inom jordbruk, fiske och sjöfart. På senare gravvårdar är titlar kopplade till hantverk och handel vanliga.

Byggnader på kyrkogården
I nordöstra sidan av kyrkogården ligger ett bårhus med spritputsade, vita fasader och gråmålad sockel. Taket täcks av rött enkupigt tegel och i söder leder en murad hög trappa upp till en bräddörr. I norra gavelsidan finns en ljusöppning av betongglas formad till ett latinskt kors. En bred port med brunmålade brädtäckta dörrblad finns mot öster.

På nya kyrkogården norr om kyrkan finns ett modernt ekonomihus med personalutrymme, wc och förråd. Fasaderna är putsade och vitmålade och taket är täckt med rött taktegel.

Källor
Heliga S:ta Gertrud av Nivelles i Lunds stift : en historisk pilgrimsresa i modern tid, Dafvid Hermansson, Simrishamn 2009.
Orgelinventering, Anders Johnsson, Lunds stift 2016.
Rörum och Vik genom tiderna, Rörums Byalag 1989.
Sockenkyrkorna kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, 2008.
Skåne, Landskapets kyrkor, red. Markus Dahlberg, Riksantikvarieämbetet, 2015.
Underhållsplan för Rörums kyrka, Ponnert Arkitekter AB 2004.

Internet
Länsstyrelsens kulturmiljöprogram - Rörum-Sträntemölla, websida: https://www.lansstyrelsen.se/skane/besok-och-upptack/kulturmiljoprogram/omraden/rorum-strantemolla.html
Riksantikvarieämbetets digitala fornlämningsregister Fornsök, websida: http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html