GUSTAFS KYRKA

Kapellag i (Stora) Tuna bildat omkring 1633 (eget pastorat 1777).

I: Det s. k. ENBACKA KAPELL uppfördes sannolikt 1633. Det var uppfört av timmer och hade rektangulär planform med sakristia i norr. En ombyggnad omtalas 1732, men det är inte säkert känt vad denna avsåg. Helt raserad i samband med att den befintliga kyrkan uppfördes.

I: GUSTAFS KYRKA uppfördes 1765-68 av byggmästaren Johan Schulzberg, på mark tillhörig Pehr Enwall i Enbacka. Planformen, som återstår intakt, består av ett tresidigt avslutat långhus, som även innefattar en i öster avdelad sakristia, samt västtorn.

Kyrkan, som är byggd av gråsten, är putsad med vita pilastrar och fönsteromfattningar och har mansardtak, valmat över koret. Tornet i väster har karnissvängd huv med lanternin. Invändigt är kyrkan en enskeppig salkyrka, täckt av tre stora kupolliknande kryssvalv rakavslutat korparti. Entrén till kyrkan sker genom tornets bottenvåning eller genom två portar på sydfasaden. Kyrkan restaurerades 1923 under ledning av Sigurd Curman, senare Erik Fant. Altartavlan av Pehr Hörberg skänktes av Gustav IV Adolf 1803.
Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 1996.

Kring Dalälvens dalgång tillkom redan under medeltid en rad större byar. Kommunikations-leder, bördig mark, vattenkraft och inte minst förekomsten av malm främjade länge samhälls-utvecklingen i området. Gustafs kyrkas historia präglas, liksom många andra kyrkor kring Dal-älven, av dessa förhållanden.

Nuvarande kyrkas föregångare var Enbacka kapell som låg norr om nuvarande kyrka, närmare älven. Kapellet uppfördes troligen 1633 men redan efter drygt ett sekel var byggnaden dels otillräcklig och dels i så pass dåligt skick att frågan om en ny kyrkobyggnad aktualiserades.

Mark för det nya projektet erhölls i Enbacka där man beslöt att uppföra en större kyrka av sten. I juni 1765 lades den första grundstenen till Gustafs kyrka och arbeten pågick till 1768. Som arkitekt och byggmästare engagerades Pehr Schultzberg från Västerås.

För mer historik se kyrkan/kyrkobyggnaden samt bifogad PDF.

Anläggningen består av en kyrkotomt med en kyrka.
Ingen begravningsplats finns i anslutning till kyrkotomten. Församlingens kyrkogård är för-lagd ca 1 km söder om kyrkan.

Kyrkotomten har karaktär av luftig stadspark med alléer och gräsmattor, enstaka buskar och kransplanterade träd längs med tomtgränsen i öster och i nord. Alléernas utförande varierar mellan grus, skifferplattor och asfalt.

Infartsväg till kyrkan finns numera endast i öster. Den gamla branta vägen från bäckens dal-gång mot tornets portal övergavs i samband med att landsvägens drogs över en bro längre upp i norr, troligen på 1940-talet. Kyrkan saknar därmed numera infart och allé mot sin huvudin-gång i väster.
Tomten avgränsas mot norr, öster och söder av ett gjutjärnstaket, västra sidan mot ravinen saknar inhägnad. År 1787 omnämns en inhägnad bestående av en kallmurad mur med ingång-ar i söder och öster. Nuvarande gjutjärnsstaket, i sen empirestil, tillkom 1867. Den har två ingångar, en i öster mot landsvägen samt en i söder mot parkeringsplatsen. Ingångarna markeras av dekorerade järnstolpar som kröns av urnor med förgyllda lågor. Grindarna är bortagna.