GUSTAV ADOLFS KYRKA

Kyrkomiljö
Viby kyrkby ligger i det öppna odlingslandskapet på Kristianstadslätten, vid Hammarsjöns västra strand, inom den historiska bytomten enligt karta från 1764. I väster gränsar Håslövs bytomt. De två byarna har historiskt sett varit nära sammankopplade geografiskt och organisatoriskt. Närområdet är rikt på förhistoriska boplatser och gravar. Väster om kyrkan överlappar bytomten en boplats med kulturlager från stenåldern fram till medeltid. Direkt söder om kyrkogården finns också boplatslämningar. Ungefär 600 meter nordost om kyrkan ligger en pestkyrkogård på en höjd i det flacka landskapet.

Namnet Viby förmodas vara sammansatt av orden vik och by, vilket syftar på en numer uppgrundad vik i den intilliggande Hammarsjön. År 1778 drev den lokale riksdagsmannen för bondeståndet, Nils Svensson i Håslöv, igenom namnbytet från Viby till Gustav Adolf för att ära kronprins Gustav Adolf, sedermera Gustav IV Adolf. Tätorten Viby har senare vuxit fram nordväst om kyrkbyn, kring järnvägsstationen som anlades 1886. Sedan 1945 går tätorten även under namnet Skånes Viby. Äldsta skriftliga belägg för Viby är inte helt klart. Enligt svenskt ortnamnsregister är det från år 1401 då ortnamnet skrevs Vigby. I skånsk ortnamnsdatabas anges däremot år 1394 som det äldsta skriftliga belägget då namnet skrevs Wyby.

Kyrkogård
1764 års karta visar en oregelbundet utformad kyrkogård med kyrkan på nordöstra delen och en klockstapel väster om kyrkan. Idag motsvarar detta den nordvästra delen av kyrkogården. Väster om kyrkogården ligger byns allmänning och öster om kyrkogården breder odlingslandskapet ut sig. Kyrkogårdens utbredning är densamma vid laga skiftet 1838, men klockstapeln är riven. 1884 och 1918 utvidgas kyrkogården åt öster. Fotografier från 1900-talets första decennier visar att kyrkogården hade en rik grönstruktur med trädkrans, klippta häckar, murgrönskullar och en del barrträd inne på kyrkogården. Kvarteren omgavs av grusade gångar. Sannolikt var det under 1960- eller 1970-talet som kyrkogården i allt större grad täcktes av gräsmatta. På 1980-talet anlades en minneslund på kyrkogårdens sydvästra del. Trädkransen togs ner under 2000-talet vilket gör att kyrkogården idag har en öppen karaktär utan rumsbildande grönska.

Kyrkogården omges på samtliga sidor av en mur, i väster är muren putsad och täckt med stenhällar och mindre ytor med cement. Längs södra gränsen är muren åt väster, den äldsta, täckt med enkupiga tegelpannor. Den senare utvidgade delen åt öster och längs hela norra gränsen är muren oputsad med kalkade fogar och tegeltäckt. I nordvästra hörnet markerar ett gravkapell kyrkogårdsgränsen.

Minneslunden i kyrkogårdens sydvästra hörn avgränsas av en högvuxen tujahäck som är planterad på insidan av kyrkogårdsmuren. I minneslunden är marken stensatt och en anläggning med planteringar, ljusytor och vattenspel är uppbyggd av svart sten. Kring stenanläggningen finns en öppen gräslagd yta som avgränsas i öster av en klippt bokhäck.

Huvudentrén till kyrkogården ligger i väster, mot den gamla byallmänningen som idag är skolgård. Fyra murade grindpelare med krenelerade listverk, täckta av tälttak och stenklot håller en dubbelgrind i mitten och enkla grindar på vardera sidan om denna. Pelarna är spritputsade med slätputsade partier på var sida. Grindarna är handsmidda och påkostat utsmyckade med många detaljer. De enda återstående träden av kyrkogårdens trädkrans står på var sida om västra grinden, innanför muren. I söder finns en dubbel trägrind i en öppning i muren. Muren har på ömse sidor grinden samma utförande som i väster med putsade ytor och täckning av stenhällar. Äldre fotografier visar att en smal väg löpte längs murens utsida. I norr finns en handsmidd dubbelgrind av enklare utförande än den i väster, fäst direkt i muren. Från de västra och norra grindarna till kyrkans ingångar i väster och norr är marken asfalterad. I övrigt är kyrkogårdens gångar täckta med mörkt grus.

Byggnader på kyrkotomten
1949 byggdes ett bårhus i kyrkogårdens nordvästra hörn efter ritningar av arkitekt Leon Nilson. Byggnaden har en sockel av granit med tjocka fogar. Väggarna är murade av tegel som slammats tunt och vitkalkats, så att teglet med mönstermurning längs gavelröstet är synlig. Över porten är ett försänkt kors i murverket. Porten är raksluten med omfattning av finhuggen granit. De dubbla portarna är klädda med kopparplåt. Byggnaden har ett sadeltak täckt med enkupigt lertegel.

Källor
Underhållsplan för Gustav Adolfs kyrka i Viby, Ponnert Arkitekter AB, 2008
Dahlberg, Markus (Red) (2015). Skåne, Landskapets kyrkor. Riksantikvarieämbetet
Wahlberg, Mats (red.) (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Språk- och folkminnesinstitutet (SOFI)

Internet

Barbro Sundnér. Lunds universitet, Institutionen för arkeologi och antikens histo-ria (2015). Medeltida kyrkor i Skåne: Del A. Svensk nationell datatjänst. Version 2.0. https://doi.org/10.5878/002642
Riksantikvarieämbetets söktjänst Fornsök: https://app.raa.se/open/fornsok/lamning/43a636b3-00de-4844-b10c-25a894f203fe (besökt 2021-10-14)
Lantmäteriets söktjänst Historiska kartor: https://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/searchresult.html?archive=GEOIN&firstMatchToReturnLMS=1&firstMatchToReturnREG=1&firstMatchToReturnRAK=1&yMin=6207049&xMin=452642&yMax=6208049&xMax=453642 (be-sökt 2021-10-14)
Skånsk ortnamnsdatabas: https://www3.isof.se/beb/SokResultat.aspx?kategori=ortnamn&sprak=1&namn=Viby&filnamn=600001558&landskap=Sk%c3%a5ne&lan=Kristianstads&harad=Villands&socken=Gustav+Adolf&kommun=Kristianstad&lokal=&id=C%3a%5cinskannat%5c23C34C16.pdf&ovrigt=&bild=Villands&artal=1394&belagg=Wyby&lanskod=&sockenkod=&sokharad=%25&soksocken=%25&sokkommun=%25&soklandskap=Sk%c3%a5ne&soklan=%25&sokbland=rubbet.ortnamn&sortering=Bel%c3%a4ggs%c3%a5r%2c+Bebyggelsenamn%2c+Socken%2c+H%c3%a4rad%2c+L%c3%a4n&soknamn=Viby%25&sokejnamn=&soklokal=%25&sokejlokal=&sokovrigt=&sokkategori=ortnamn&soksprak=Alla&rad=0&lng=14.237435&lat=56.015241&prec=E&kartsiffra=&ntolk=0&selindex=0&sida=0 (besökt 2021-10-14)

Övriga källor

Topografiska arkivet på Regionmuseet i Skåne Gustav Adolfs socken.