HOFTERUPS KYRKA

Kyrkogården
Den äldst bevarade kartan, där Hofterups kyrka finns redovisad, är en ägodelningskarta över Hofterup från 1757. Kyrkogården ligger fritt strax söder om byn, avgränsad av en mur mot det omgivande åkerbrukslandskapet. Kyrkogården utvidgas 1894 mot söder och väster, och utläggs i kvarter efter länsträdgårdsmästaren Bengt Kjelssons ritningar. 1915 görs en utvidgning mot norr. Ett område i nordost har sedan 1987 avgränsats för urnsättning. I sydöst finns en minneslund från 1995, och mot lands-vägen en askgravplats från 2004. Väster om kyrkogården ligger kyrkstugan, och öster där om en parkering med en kompostanläggning på mark som ägs av kyrkan.

Kyrkogården utgörs av en nästan kvadratisk yta, som avgränsas av en låg stenmur i söder, väster och norr. I norr är muren avtäckt med betong. Den östra avgränsningen består av en högre gråstensmur från 1915. Längs landsvägen finns en rad med högresta lindar och en midjehög häck av aronia. Trädkransen och häcken, som senast kompletterats 2013, fortsätter runt kyrkogården i söder och norr. Från huvudentrén, utformad 1896 i svartmålat gjutjärn med en pargrind och mindre sidogrindar innanför grindstolparna, leder en stensatt gång upp mot kyrkans västportal. Grindpartiet är smyckat med heraldiska liljor. I öster finns en öppning ut mot parkeringen. Det har tidigare funnits två stigluckor till kyrkogården, av vilka inga rester finns bevarade.
Kyrkan ligger mitt på kyrkogården, omgärdad av singel. Från kyrkan strålar gångar ut i alla väderstreck och indelar kyrkogården i symmetriska, buxbomskantade kvarter. Gravplatserna är belagda med singel och omgärdade av buxbom. Ett fåtal gravar omgärdas av låga stenramar eller järnstaket. Inom de enskilda gravplatserna finns en relativt gles växtlighet i form av bl.a. olika blommor och barrbuskar, ofta satta i en planteringsränna framför respektive gravsten. Gravmaterialet är relativt varierat med gravstenar från olika tidsperioder, även om granitvårdar från tiden kring sekelskiftet dominerar. Bland de äldre typerna märks t.ex. tunna, skånska kalkstensvårdar med barockinfluerat uttryck, låga naturromantiska stenar med rankor, kors och textplattor i marmor, obelisker, kolonner och nationalromantiska stenar med grövre behuggning.
Ett antal gravstenar står uppställda mot östmuren och formar ett enkelt lapidarium.

Längs absidfasaden står 3 st medeltida, trapetsformade gravhällar i sandsten. Den norra från 1786 över Rasmus Olsson är dekorerad med en dödskalle med korslagda ben, som symboliserar livets förgänglighet. På gravstenen längst söderut märks ett kors med två tvärarmar och inskriften 1701 EHS. På den tredje stenen kan man skönja Salomos sigill. I kyrkogårdsmurens nordvästra hörn finns inmurat två delar av en ytterligare medeltida sten. Några gravar är av personhistoriskt intresse, däribland Nils Anderssons (1864-1921). Nils var jurist med ett stort antal förtroendeuppdrag, men är mest känd för sitt arbete med att insamla och uppteckna svensk folkmusik. Genom sitt kulturintresse blev han vän med både August Strindberg, Anders Zorn och Carl Milles. Milles har gestaltat hans gravsten, prydd av ett notblad och en flöjt, vilket Nils själv trakterade. Den spröda originalstenen föll samman under en storm 2007 och har ersatts av en kopia. Resterna av den gamla stenen har grävts ned. Bland gravminnena ska också nämnas släkten Hofverbergs, som i fyra generationer innehaft prästämbetet i Hofterup mellan 1715 och 1883. Carl Jakob Hofverberg (1802-1883), som även var prost och filosofie jubeldoktor, ligger begravd med sin familj i kyrkogårdens västra del. I öst finns, i anslutning till lapidariet, sex av släktens äldre gravstenar uppställda. Inne i nykyrkan hänger dessutom flera kistplåtar av silver uppsatta över släkten.

Ett område i nordöst är avgränsat för urngravsättning. På gräsmattan intill de resta stenarna står en vindflöjel med ett gapande drakhuvud och årtalet 1851 med genom-bruten text. Denna vindflöjel satt på kyrkspiran fram till 1912, då den ersattes av dagens konstruktion. Minneslunden i nordväst är gestaltad som en öppen, cirkulär grässatt plats omgärdad av en singelgång, avgränsad med växter mot den traditionella begravningsplatsen. I växtkransen märks bl.a. olika marktäckare, buxbomsbuskar och sorgeträd i form av hängbjörkar. I hörnet mot landskapet finns en liten fältsten och blomsterhållare. Askgravplatsen i väster har en enkel gestaltning med en grässatt yta, ett träd och en ljushållare. Minnesplaketterna ligger direkt i gräset.

Byggnader på kyrkogården
Utöver kyrkan saknas byggnader på kyrkogården.

Källor och litteratur
A Catalogue of Wall-Paintings in the Churches of Medieval Denmark 1100-1600. Scania, Halland, Blekinge. Bd I-IV, Knud Banning, Köpenhamn, 1976-1982.
Barsebäck och Hofterups kyrkor, Rikard Holmberg och Elisabeth Hervius (1972), Harjägers härad, Skåne band 1:2, Sveriges kyrkor, Stockholm
Skåne, Landskapets kyrkor, red. Markus Dahlberg, Riksantikvarieämbetet,
(utkast) opublicerad 2012
Sockenkyrkorna kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, 2008
Underhållsplan för Hofterups kyrka 2004-12-10, Restaurator (2010), Lund
Regionmuseets i Kristianstads arkiv, Lund, mappar 1-2: Hofterups kyrka
http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html, Riksantikvarieämbetet Fornsök, hämtad 2014-10-15
http://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/search.html, Lantmäteriet, hämtad 2014-10-15
http://www.kavlinge.se/download/18.f8873cc141a12daff3168a/1382011873058/Tematisk+%C3%B6versiktsplan+Kulturmilj%C3%B6program.pdf, Kulturmiljöprogram Kävlinge kommun (samrådshandling), hämtad 2014-08-15.

http://www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/landskaps vard/ kulturmiljoprogram/sarskilt-vardefulla-kulturmiljoer-i-skane/kavlinge/Pages/ Hofterup_.aspx, hämtad 2014-10-16

http://www.raa.se/publicerat/varia2012_17.pdf, Riksantikvarieämbetet, hämtad
2014-09-08.

Intervju med representanter från Västra Karaby pastorat, möte 2014-10-22

Se även beskrivning av Hofterups kyrkomiljö under miljö.

Kyrkogården
Den äldst bevarade kartan, där Hofterups kyrka finns redovisad, är en ägodelningskarta över Hofterup från 1757. Kyrkogården ligger fritt strax söder om byn, avgränsad av en mur mot det omgivande åkerbrukslandskapet. Kyrkogården utvidgas 1894 mot söder och väster, och utläggs i kvarter efter länsträdgårdsmästaren Bengt Kjelssons ritningar. 1915 görs en utvidgning mot norr. Ett område i nordost har sedan 1987 avgränsats för urnsättning. I sydöst finns en minneslund från 1995, och mot lands-vägen en askgravplats från 2004. Väster om kyrkogården ligger kyrkstugan, och öster där om en parkering med en kompostanläggning på mark som ägs av kyrkan.

Kyrkogården utgörs av en nästan kvadratisk yta, som avgränsas av en låg stenmur i söder, väster och norr. I norr är muren avtäckt med betong. Den östra avgränsningen består av en högre gråstensmur från 1915. Längs landsvägen finns en rad med högresta lindar och en midjehög häck av aronia. Trädkransen och häcken, som senast kompletterats 2013, fortsätter runt kyrkogården i söder och norr. Från huvudentrén, utformad 1896 i svartmålat gjutjärn med en pargrind och mindre sidogrindar innanför grindstolparna, leder en stensatt gång upp mot kyrkans västportal. Grindpartiet är smyckat med heraldiska liljor. I öster finns en öppning ut mot parkeringen. Det har tidigare funnits två stigluckor till kyrkogården, av vilka inga rester finns bevarade.
Kyrkan ligger mitt på kyrkogården, omgärdad av singel. Från kyrkan strålar gångar ut i alla väderstreck och indelar kyrkogården i symmetriska, buxbomskantade kvarter. Gravplatserna är belagda med singel och omgärdade av buxbom. Ett fåtal gravar omgärdas av låga stenramar eller järnstaket. Inom de enskilda gravplatserna finns en relativt gles växtlighet i form av bl.a. olika blommor och barrbuskar, ofta satta i en planteringsränna framför respektive gravsten. Gravmaterialet är relativt varierat med gravstenar från olika tidsperioder, även om granitvårdar från tiden kring sekelskiftet dominerar. Bland de äldre typerna märks t.ex. tunna, skånska kalkstensvårdar med barockinfluerat uttryck, låga naturromantiska stenar med rankor, kors och textplattor i marmor, obelisker, kolonner och nationalromantiska stenar med grövre behuggning.
Ett antal gravstenar står uppställda mot östmuren och formar ett enkelt lapidarium.

Längs absidfasaden står 3 st medeltida, trapetsformade gravhällar i sandsten. Den norra från 1786 över Rasmus Olsson är dekorerad med en dödskalle med korslagda ben, som symboliserar livets förgänglighet. På gravstenen längst söderut märks ett kors med två tvärarmar och inskriften 1701 EHS. På den tredje stenen kan man skönja Salomos sigill. I kyrkogårdsmurens nordvästra hörn finns inmurat två delar av en ytterligare medeltida sten. Några gravar är av personhistoriskt intresse, däribland Nils Anderssons (1864-1921). Nils var jurist med ett stort antal förtroendeuppdrag, men är mest känd för sitt arbete med att insamla och uppteckna svensk folkmusik. Genom sitt kulturintresse blev han vän med både August Strindberg, Anders Zorn och Carl Milles. Milles har gestaltat hans gravsten, prydd av ett notblad och en flöjt, vilket Nils själv trakterade. Den spröda originalstenen föll samman under en storm 2007 och har ersatts av en kopia. Resterna av den gamla stenen har grävts ned. Bland gravminnena ska också nämnas släkten Hofverbergs, som i fyra generationer innehaft prästämbetet i Hofterup mellan 1715 och 1883. Carl Jakob Hofverberg (1802-1883), som även var prost och filosofie jubeldoktor, ligger begravd med sin familj i kyrkogårdens västra del. I öst finns, i anslutning till lapidariet, sex av släktens äldre gravstenar uppställda. Inne i nykyrkan hänger dessutom flera kistplåtar av silver uppsatta över släkten.

Ett område i nordöst är avgränsat för urngravsättning. På gräsmattan intill de resta stenarna står en vindflöjel med ett gapande drakhuvud och årtalet 1851 med genom-bruten text. Denna vindflöjel satt på kyrkspiran fram till 1912, då den ersattes av dagens konstruktion. Minneslunden i nordväst är gestaltad som en öppen, cirkulär grässatt plats omgärdad av en singelgång, avgränsad med växter mot den traditionella begravningsplatsen. I växtkransen märks bl.a. olika marktäckare, buxbomsbuskar och sorgeträd i form av hängbjörkar. I hörnet mot landskapet finns en liten fältsten och blomsterhållare. Askgravplatsen i väster har en enkel gestaltning med en grässatt yta, ett träd och en ljushållare. Minnesplaketterna ligger direkt i gräset.

Byggnader på kyrkogården
Utöver kyrkan saknas byggnader på kyrkogården.

Källor och litteratur
A Catalogue of Wall-Paintings in the Churches of Medieval Denmark 1100-1600. Scania, Halland, Blekinge. Bd I-IV, Knud Banning, Köpenhamn, 1976-1982.
Barsebäck och Hofterups kyrkor, Rikard Holmberg och Elisabeth Hervius (1972), Harjägers härad, Skåne band 1:2, Sveriges kyrkor, Stockholm
Skåne, Landskapets kyrkor, red. Markus Dahlberg, Riksantikvarieämbetet,
(utkast) opublicerad 2012
Sockenkyrkorna kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, 2008
Underhållsplan för Hofterups kyrka 2004-12-10, Restaurator (2010), Lund
Regionmuseets i Kristianstads arkiv, Lund, mappar 1-2: Hofterups kyrka
http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html, Riksantikvarieämbetet Fornsök, hämtad 2014-10-15
http://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/search.html, Lantmäteriet, hämtad 2014-10-15
http://www.kavlinge.se/download/18.f8873cc141a12daff3168a/1382011873058/Tematisk+%C3%B6versiktsplan+Kulturmilj%C3%B6program.pdf, Kulturmiljöprogram Kävlinge kommun (samrådshandling), hämtad 2014-08-15.

http://www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/landskaps vard/ kulturmiljoprogram/sarskilt-vardefulla-kulturmiljoer-i-skane/kavlinge/Pages/ Hofterup_.aspx, hämtad 2014-10-16

http://www.raa.se/publicerat/varia2012_17.pdf, Riksantikvarieämbetet, hämtad
2014-09-08.

Intervju med representanter från Västra Karaby pastorat, möte 2014-10-22

Se även beskrivning av Hofterups kyrkomiljö under miljö.