BRÖNNESTADS KYRKA

Kyrkomiljön
Brönnestads kyrkby är belägen en dryg mil söder om Hässleholm, i den sydvästra delen
av häradet som i äldre tider kallades Göingeholm. Socknen består av kuperad jordbruksbygd
med stora inslag av lövskog söder om Finjasjön. Fornlämningar från bronsoch
äldre järnålder visar på lång kontinuitet av mänsklig aktivitet i trakten. Ort- och
sockennamnet skrevs 1405 skrevs Brunstathe, där förleden innehåller bruni- med betydelsen
svedjeland. En alternativ tolkning har varit att namnet syftar på en plats med
brunnar.

Kyrkan med klockstapel och gamla kyrkgården är belägna på en liten höjd invid landsvägen
och Brönnestadsån som passerar i norr. En viss koncentration av den omgivande bebyggelsen,
som främst består av gårdar och enfamiljshus från 1900-talet, kvarstår
norr om ån där byn var belägen innan skiftena. Nya kyrkogården med före detta sockenstuga
i tegel anlades kring sekelskiftet 1900 mellan landsvägen och ån. Öster om
gamla kyrkogården finns en grusad parkering och snett emot denna en ekonomibyggnad
med vaktmästeri och wc.

Kyrkogård
Brönnestads kyrkogårds äldsta delar på kullen vid kyrkan har medeltida anor. Den första
kända avbildningen finns på en karta från 1734 och liksom på de tidigare nämnda
laveringarna från 1700-talet har kyrkogården samma utsträckning som idag. På andra
sidan landsvägen tillkom nya kyrkogården kring sekelskiftet 1900.

Den kuperade gamla kyrkogården omgärdas av en bogårdsmur som delvis är fogad
och delvis utförd i kallmursteknik. Ingångar med svarta smidesgrindar i stenstolpar
återfinns i öster, sydost och norr. Den östra vid parkeringen fungerar i dag som huvudentré.
På laveringen från 1700-talet syns kyrkstigen från byn leda upp till norra
entrén som vid denna tid lär ha fungerat som huvudingång men idag är igensatt genom
planteringar vid minneslunden. Ingången i sydost är senare tillkommen och
ersatte en motsvarighet i sydväst, vilken i sin tur bör ha tillkommit i samband med att
prästgården efter en brand på 1770-talet förlades söder om kyrkan. Frånsett de grusade
gångarna som löper mellan ingångarna och runt kyrkan är mark och gravplatser med
få undantag gräsbevuxna.

Gravplatserna är koncentrerade söder om kyrkan, där äldre högresta gravvårdar från
decennierna kring sekelskiftet 1900 och järnkors från 1800-talet blandas med lägre
hållna stenar av enklare karaktär från 1900-talets andra hälft liksom mer organiskt
formade stenar från 2000-talet. Ett säreget inslag är en pyramidformad gravsten från
1793. En enstaka gravplats inramas av kedjor i pollare och ytterligare en av klippta
buxbomshäckar, annars är gravstenarna placerade rakt i gräset. Norr om kyrkan finns
ett mindre antal sporadiskt utplacerade små gravstenar. I vinkeln mellan norra korsarmen
och långhuset återfinns en terrasserad singelbelagd gravplats med två järnkors
samt en kalkstensvård. Gravar finns även utmed östra gränsen, bland annat ett gravkvarter
för släkten Ehrenborg där gravstenarna flankeras av högresta
tujor och enar
samt rhododendron. Vegetationen är i övrigt relativt begränsad och utgörs främst av
fler inslag av tujor, formklippt buxbom, samt på flera gravplatser ormbunkar. Utmed
södra gränsen växer fyra relativt unga klotlönnar, möjligen planterade i samband med
att äldre trädkransar togs ner på både gamla och nya kyrkogården i början 2000-talet.

Vid den norra ingången anlades 2009 en minneslund efter ett förslag av Pål Reijer som
inte utfördes i sin helhet. Platsen är gestaltad med två högresta rundbågiga granitstenar
placerade i smala planteringsytor. Framför grinden som flankeras av sittbänkar
växer ormbunkar och i öster avgränsar rosenbuskar. Platsen inramas även av unga
rönnar. Söder om minneslunden återfinns urngravplats med liggande minnesstenar i
slänten upp mot kyrkan.

Nya kyrkogården avgränsas i norr och väster av en stödmur och hagtornshäck med inslag
av lind och syren, i öster av ett trästaket och den gamla sockenstugan samt i söder
av ett svartmålat järnstaket med två ingångar. De grusade gångsystemen är rätvinkliga
och vissa gravplatser omgärdas av stenramar, särskilt större familjegravar med gestaltning
typisk för 1920- och 1930-tal. Annars dominerar låga och rektangulära vårdar
av svart, grå och röd granit med polerad framsida, i västra delen ordnade utmed rygghäckar
av avenbok. Utmed södra gränsen växer tre högresta pelarekar.

Byggnader på kyrkogården
Klockstapeln direkt öster om kyrkan är en av Skånes äldsta träbyggnader, bockkonstruktionen
i ek har genom dendrokronologisk undersökning konstaterats vara fällda
vintern 149192. Planformen är rektangulär, fasaderna klädda med rödfärgad lockpanel
och i den svagt indragna klockvåningen återfinns rektangulära ljudluckor av vitmålad
stående panel med svartmålade bandgångjärn. Huven utgörs av ett plåtklätt valmat
sadeltak som kröns av två vimplar i smide.

På nya kyrkogården återfinns den gamla sockenstugan med skolsal som senare använts
som bårhus. Byggnaden har oputsade fasader av rött tegel i blockförband, tinnar vid
gavlarna och sadeltak avtäckt med enkupigt tegel.

Källor och litteratur
Brönnestads kyrka Underhållsplan (2005-11-28), Restaurator AB, Malmö.
Brönnestads kyrkogård Vård- och underhållsplan (2013), Regionmuseet Kristianstad/
Landsantikvarien i Skåne.
Brönnestad kyrka, 2008:14. Brandskydd och elinstallationer Antikvarisk kontrollrapport.
Regionmuseet Kristianstad, 2008.
Brönnestads kyrkas inventarier Efter en inventering av Skånes Hembygdsförbund.
Brönnestads kyrkoråd, 1988.
Dahlberg, M och Sjöström, I [red.]. Skåne Landskapets kyrkor, Stockholm:
Riksantikvarieämbetets förlag, 2015.
Karlsson, T. och Bratt, A. Mariakyrkan i Brönnestad. Brönnestads kyrkoråd, 2003.
Karlson, W. Johan Ullberg: en skånsk träskulptör under 1700-talet: http://
kulturarvsdata.se/ raa/fornvannen/html/1929_348, hämtad 2018-02-23.
Lantmäteriet. Historiska kartor: https://historiskakartor.lantmateriet.se/
historiskakartor/search.html, hämtad 2021-03-05.
Svenska kyrkan. Sösdala församling. Brönnestads kyrka: https://www.svenskakyrkan.se/
sosdala/bronnestads-kyrka, hämtad 2021-03-03.
Riksantikvarieämbetet. Fornsök: https://app.raa.se/open/fornsok/, hämtad 2021-03-05.