Kyrkomiljö
Önnestads socken är belägen i nordöstra Skåne, ungefär en mil nordväst om Kristianstad. Norra delen av socknen är en del av den uppodlade, öppna fullåkersbygden på Kristianstadslätten medan den södra delen utgörs av den småbrutna skogsbygden på Nävlingeåsen. Första skriftliga belägg för namnet Önnestad härrör från 1337; in ecclesie Ønastathæ, som innehåller øthna[r]stath, i betydelsen ödemark eller obebodd plats. I den så kallade kungalevslistan i Kung Valdemars Jordebok från 1231 finns emellertid också ett Ønæslef, som brukar identifieras med Önnestad. I socknen finns ett femtiotal fornlämningar från stenålder fram till järnålder bevarade. Mycket lite är känt om fornlämningsmiljön i kyrkbyn. Närområdet i övrigt representerar en rik bygd under järnåldern och det är troligt att en större gård eller mindre by kan ha funnits redan under 11001200-tal, då kyrkan i Önnestad byggdes. Det är känt att byn var stor under 1500-talet, med omkring 30 gårdar. Kartmaterial från 1760-talet avtecknar byn med en tätt liggande bebyggelse utmed bygatan som har en öst-västlig sträckning. Kyrkan låg i byns nordöstra utkant på en närmast kvadratiskt for-mad kyrkogård. Under 1860-talet drogs järnvägen mellan Hässleholm och Kristianstad fram och en station anlades i Önnestad strax norr om kyrkbyn, där började en ny bebyggelse växa fram. Samhället växte mycket snabbt under 1800-talets slut och 1900-talets början och kyrkan, med den då utvidgade kyrkogården, var snart helt kringbyggd. Intill stationen anlades tegelbruk, mejeri och bränneri. Väster om kyrkogården anlades en folkhögskola.
Idag ligger den gamla kyrkbyn mitt i Önnestad tätort, som framför allt består av en småskalig villabebyggelse av blandad ålder. Kring kyrkan finns den äldsta bebyggelsen; väster om kyrkan ligger den gamla prästgården, folkhögskolan, numera lantbruksskola, och hembygdsgården. Söder om kyrkan passerar den gamla bygatan och järnvägen skär genom samhällets nordöstra delar. Söder om kyrkan och byvägen byggdes ett församlingshem under 1900-talets senare del.
Önnestad kyrka och större delen av kyrkogården ligger inom det möjliga fornlämningsområdet för den historiska bytomten enligt karta från 1762. Området skyddas enligt Kulturmiljölagen 2 kap.
Kyrkogård
Kyrkogården har en långsträckt rektangulär utbredning i nordsydlig riktning med kyrkan i mitten. Kyrkogårdens äldsta, kända utbredning omfattade en kvadratisk yta närmast kyrkan. Alldeles norr om kyrkan syns denna äldsta avgränsning i form av en vall. Vid 1700-talets mitt låg gårdarna tätt inpå kyrko-gårdens södra halva medan norra halvan gränsade till odlingsmark. På en karta från 1880-talet har kyrkogården utvidgats mot söder på den gamla gårdsmarken tillhörande gårdarna nummer 5 och 7. 1881 görs en utvidgning mot norr på mark avsöndrad från prästgården. Nästa utvidgning sker först 1970 på en del av prästgårdens mark sydväst om den södra delen. Under 1970-talet togs en mängd stenramar och häckar kring gravplatser bort och grustäckta gravplatser samt mindre gångstråk såddes med gräs. Rygghäckar planterades i linjer med gravvårdarna. 1986 anlades en minneslunden i kyrkogårdens sydvästra hörn.
Idag ramas kyrkogården in av en vitputsad mur i söder och öster, och klippta häckar i väster och norr. Kring stora delar av kyrkogården finns också en trädkrans av lind. Den gamla kyrkogårdens gångsystem har en symmetrisk struktur uppbyggd kring en genomgående nordsydlig huvudaxel med kyrkan i dess mitt. Gångarna utgör till stora delar kvarterens avgränsning. På kyrkogården finns solitära träd av blodlönn, blodbok, tuja, tårbjörk, magnolia, lind och rönn.
Sedan 1970-talets rationalisering av kyrkogårdens fasta anordningar står de flesta gravstenarna direkt i gräset, med eller utan en planteringsyta framför.
Byggnader på kyrkogården
I kyrkogårdens sydvästra hörn finns en vitputsad servicebyggnad täckt av ett valmat tegeltak. Byggnaden ansluter till kyrkogårdsmuren och bildar avgränsning av kyrkogårdens sydvästra hörn. På östra sidan finns en brunmålad port och en dörr i norr en bred port. Små, spröjsade fönster i utgör ljusinsläpp. Byggnaden ska tidigare ha varit kyrkstall och brandstation.
Källor
Underhållsplan för Önnestad kyrka, Barup & Edström arkitektkontor AB, 2006.
Underhållsplan för Önnestad kyrkogård, Regionmuseet Skåne, 2016 (R2016:25)
Sockenkyrkorna kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, 2008.
Skåne, Landskapets kyrkor, red. Markus Dahlberg, Riksantikvarieämbetet, 2015.
Karlberg, Olle, Önnestads kyrka, 198?
Ranebo, Theodor. Inventering av kyrkklockor i Lunds stift. Pågående stiftsprojekt.
Wahlöö, Claes, Skånes kyrkor 1050-1949, Kävlinge, 2014.
Internet
Barbro Sundnér. Lunds universitet, Institutionen för arkeologi och antikens historia (2015). Medeltida kyrkor i Skåne: Del A. Svensk nationell datatjänst. Version 2.0. https://doi.org/10.5878/002642
Riksantikvarieämbetets söktjänst Fornsök: https://app.raa.se/open/fornsok/lamning/2dcca513-c291-4a12-8fe4-90a5b127e7f1