TORSÅKERS KYRKA

Torsåkers kyrka är placerad i nordvästra hörnet på den omgivande kyrkogården. På västra sidan och delar av norra kyrkogården finns en kallmurad stenmur som i söder övergår i stödmur. I norr och öster avgränsas kyrkogården av en granhäck. Utanför muren löper en trädkrans av lövträd. Ingångar finns i väster och sydost. Kyrkogården är sedan 1988-89 återigen gräsbelagd med ett enkelt system av grusgångar, efter att den grusades på 1940-talet. Grusgångar finns från ingångarna fram till vapenhuset och kring själva kyrkan. Framför vapenhuset finns en grusad plan med bänkar. På kyrkogårdens sydöstra del växer en del buskar, bl a en gravplantering med syren öster om koret. Gravvårdarna finns framförallt söder om kyrkan. De är placerade i nord-sydliga rader.

Norr om kyrkan är en gravkällare bestående av en hög täckt med slaggsten avgränsad av en kallmurad naturstensmur. I väster har den en segmentformad spritputsad fasad med järnport. Över ingången finns en inskriftstavla av kalksten med texten: Fru Inga Magdalena Rosander född Lindholm d. 20 januari 1794 död på Sörby d 7 januari 1836 samt hennes äldste som Hofrätts notarien Filip Edvard Rosander som sitt 23die år afled d. 9 martii samma år. Sv Ps. Boken No 488.

Sörmländska kyrkor 58, 1944
Inventeringstillfället

FÖRSAMLING 1995 - FRUSTUNA

BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 384, år 1900: 435, år 1995:

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. Införlivad i Lästringe 1980.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger avskilt på en höjd i åkermark med säteriet Sörby närmast, förbundet med kyrkan genom en allé. På parallella höjdsträckningar finns fornlämningar och äldre bytomtslägen. Torsåker ligger sydligast i en fornlämningsrik bygd som sträcker sig upp mot kyrkorna runt sjön Klämmingen, Gåsinge, Dillnäs, Kattnäs och Frustuna.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av ett påfallande långsträckt långhus, ett oktogonalt högkor i öster, en rymlig sakristia i norr, vapenhus framför långhusets sydportal samt västtorn. Större delen av långhuset och nedre delen av västtornet kvarstår av den äldsta stenkyrkan, sannolikt uppförd under 1100- eller tidigt 1200-tal. Under 1200-talets senare eller 1300-talets förra hälft erhöll kyrkan ett nytt, rakslutet korparti av långhusets bredd. Det befintliga vapenhuset i reveterat trä är tidigast från 1600-talets början (fanns dock 1685). Georg Bernhard von Scheven, ägare till Sörby gård i Torsåker, lät omkring 1730 åter bygga om korpartiet och öster därom uppföra ett gravkor (används nu som högkor). Ytterligare ett gravvalv inrättades under tornet. Sakristian tillbyggdes 1773-74, möjligen med återbruk av murar från en äldre sakristia.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Västtornets resning är resultat av förändringar i flera etapper. Sannolikt påmurades det tidigare blott påbörjade västtornet redan under 1200- eller 1300-talet. På 1730-talet lät von Scheven även "uppbygga det förfallna kyrkotornet...". Tornets enkla huv torde ha fått sin nuvarande utformning efter en brand 1779. Exteriören får emellertid framförallt sin prägel av det med lisener och blindfönster artikulerade gravkoret. Gravvalvet under tornet markeras i exteriören av en en frontongavel med nu igenmurad nedgång. Medeltidskyrkan välvdes omkring 1500. Bänkinredningen härrör delvis från 1615 och är den äldsta bevarade i Södermanland. Altartavla, predikstol och delar av bänkinredningen nyanskaffades av von Scheven i samband med 1730-talets om- och tillbyggnad. Altartavlan från 1732 är målad av Georg Engelhard Schröder.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.