KALLINGE KYRKA

Kyrkomiljön
Kallinge ligger strax norr om Ronneby och är kommunens näst största tätort. På platsen invid Ronnebyån fanns sedan åtminstone 1600-talet de båda byarna Kalleberga och Häggatorp. Ett industrisamhälle etablerades efter att Kockums Mekaniska Verkstad 1849 köpt Kallebergas kvarn, kallad Kallinge kvarn, och anlagt det kopparverk som sedermera utvecklades till Kockums Jernverks AB. Namnet Kallinge antogs officiellt i och med att en poststation inrättades 1889. Kring samma tid blev närbelägna Bredåkra hed förläggningsplats för Blekinge bataljon och när Blekinge flygflottilj anlades 1944 inleddes en andra expansiv fas för Kallinge som ännu synliggörs i ett stort antal byggnader, mest villor men även flerfamiljshus och offentliga byggnader, uppförda från sent 1940-tal till mitten av 1960-talet.

Kyrkan är belägen centralt i samhället på en bergknalle öster om Ronnebyån och det gamla järnverket. Strax nordväst om kyrkan ligger det gamla brukskapellet, en nationalromantisk träbyggnad som fungerat som utställningslokal för Kockums vid industriutställningen i Malmö 1896 och därefter flyttades till Kallinge. Kapellet har senare fungerat som fritidsgård och idag även som förskola.

Kyrkotomt
Kallinge kyrka uppfördes på en tomt skänkt av Kockums Jernverks AB. Närheten till Ronneby församlings kyrkogård i Bredåkra har medfört att kyrkogård inte finns. Den gräsbeklädda kyrkotomten, som kring kyrkan utgörs av en bergknalle, avgränsas i söder av Kyrkvägen, i öster och norr av Ronnebyvägen och i väster av den lövträdsbevuxna sluttningen ner mot bruket och ån. I det nordöstra hörnet stod åtminstone ända in på 1950-talet en äldre byggnad tillhörande bruket, och denna del med tillfartsväg från väster, idag gångstig, utgör en separat fastighet. Avgränsningen mellan fastigheterna är ännu tydligt avläsbar i vegetationen, bland annat genom en häck i den öst-västliga tomtgränsen.

Kyrkotomten har främst utbredning öster om kyrkan i form av en större gräsbevuxen yta med lägre marknivå som bryts upp av en grusad gång i öst-västlig riktning mot kyrkans huvudentré. Utmed den östra gränsen växer en rad högväxta lindar som sannolikt är planterade i samband med kyrkans uppförande. Den sydöstra sidan har partiellt tagits i anspråk för parkeringsplatser som avgränsas mot den gräsade ytan av en yngre trädrad. Nivåskillnaderna kring kyrkan tas i öster och sydöst upp av en slänt som fram till 1990-talet var bevuxen med städsegröna buskar, troligen bergstall, men som då planterades med perenner och buskar samt fyra idag mycket högresta pelaraspar som markerar släntens krön. Möjligen är dessa förändringar samtida med att de blomsterplanteringar som tidigare flankerade den grusade gången avlägsnades och belysning utmed gången tillkom. Den högre hårdgjorda markytan kring kyrkan nås i öster via en bred trappa i granit med svartmålat smidesräcke, det senare ska ha tillkommit kring 1960 och snart därpå kompletterats med ett räcke på den mindre stödmur som löper runt slänten. Utmed kyrkans sydöstra fasad finns en smalare trappa i liknande utförande ner till den lägre belägna delen söder om kyrkan som utöver mindre gräsade ytor främst upptas av gatstensbelagda gångar till suterrängvåningens entréer och till församlingshemmet i väster. En mindre trappa finns även norr om kyrkan, vid den gångväg som leder från parkeringsplatsen nordost om kyrkotomten. Den norra delen av tomten är i övrigt gräsbevuxen, delvis med berg i dagen, och har vegetation av friare karaktär, bland annat i form av högre lövträd. Området väster om kyrkan upptas närmast i sin helhet av församlingshemmet. Även här är marken belagd med gatsten och kring byggnaderna finns planteringar, häckar och buskar.

Byggnader på kyrkotomten
Församlingshemmet väster om kyrkan uppfördes enligt olika uppgifter i underhållsplanen på 1960- eller 1970-talet och utgörs av sex sammanfogade rektangulära byggnadskroppar med olika riktning och nockhöjd. Byggnaden är uppförd i gult tegel med sadeltak avtäckta med rött enkupigt tegel.

Källor och litteratur
Kallinge kyrka, Underhållsplan (2005-12-16), Ponnert Arkitekter AB, Degeberga/Lund.
Uppdatering av vård- och underhållsplan, Kallinge kyrka, Rapport 2019:63, Ankdammen Konsult, Karlskrona (2019).
Tuulse, A. m.fl. Sveriges kyrkor - konsthistoriskt inventarium, Blekinge Band IV, Ronneby kyrkor, Stockholm: Generalstabens litografiska anstalts förlag, 1959.
Svensson, B.O. Kallinge kyrka, Ronneby: Svenska kyrkan, 2009.
Ullén, M. (red.). Blekinge Landskapets kyrkor, Stockholm: Riksantikvarieämbetets förlag, 2002.
Riksantikvarieämbetet. Fornsök: https://app.raa.se/open/fornsok/, hämtad 2020-06-12.
Platsbesök 2020-04-20.

Den första kyrkan i Kallinge brukssamhälle uppfördes 1897 av Kockums jernverks AB. Träbyggnaden, vilken ursprungligen byggts som utställningslokal i Malmö 1896, används numera som föreningslokal. Den nuvarande kyrkan är belägen strax söder om sin föregångare, vid landsvägen Ronneby - Kallinge. Den uppfördes 1937-39 efter arkitekt Herbert Kockums ritningar. Den vitputsade tegelkyrkan består av ett rektangulärt långhus med koret i väster, smalare förhall i väster samt ett sidoställt torn mitt på norra sidan. Långhus och förhall täcks av sadeltak. Fönsteröppningarna är rundbågiga, trekopplad fönstergrupp i öster. Tornet har rundbågiga ljudgluggar i alla väderstreck och kröns av en liten spira på ett flackt torntak. En korgbågig smyg markerar huvudingången i öster. Kyrkorummet är treskeppigt och av hallkyrkomodell. Det präglas av de nio höga tegelvalven (kryssvalv med ribbor) vilka bärs upp av fyra granitkolonner med reliefprydda kapitäl (evangelistsymboler). Koret, den västligaste travén, markeras genom sitt stjärnvalv, sitt högre golv samt den kraftiga belysningen från ett stort sydfönster. Väggar och valv är vitputsade. Den fasta inredningen är ritad av arkitekten.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1998