UNDERSÅKERS KYRKA

HISTORIK FRÅN PROJEKTET SOCKENKYRKORNA. KULTURARV OCH BEBYGGELSEHISTORIA -

FÖRSAMLING 1995 - UNDERSÅKER

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 674, 1900: 3311, 1995: 3154

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. Befolkningstal 1805: värdet taget från år 1810. År 1805 hade församlingarna Undersåker, Mörsil, Åre och Kall tillsammans 2688 inv.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger i en skarp sydsluttning ovanför Indalsälven. Öster om kyrkan och bebyggelsen, på en odlad udde vid Prästfallet i älven, ligger prästgården och ruinen av Undersåkers gamla kyrka. Genom dalgången passerade en av pilgrimsledarna till Nidaros (Trondheim). Undersåkers kyrka ligger i en miljö med kulturvärden av riksintresse. I samhället Järpen uppfördes 1981 ett kapell efter ritningar av arkitekt Rolf Bergh.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: belägen på annan plats (UNDERSÅKERS KYRKORUIN). Undersåkers gamla kyrka av sten revs när nya kyrkan uppfördes på 1850-talet. Av kyrkan återstår murar till 1,5 -2 m höjd. Dessa består av granit och kalksten och är lagda i förband utan synliga skarvar. En teckning från 1828 visar att kyrkan då bestod av ett murat långhus, täckt av sadeltak, med sakristia vid östgaveln och vapenhus vid västgaveln, de senare av trä och sannolikt eftermedeltida. Ingång fanns på vapenhusets sydsida. De bevarade murarna återstår efter långhuset, vars rektangulära salkyrkoplan daterar det till tidigast 1200-talets senare del. Nederdelen till en ursprunglig sydportal har bevarats, spår i nordmuren antyder ytterligare en portal, senare igensatt. I väster finns en sekundärt uppbruten portal. Enligt teckningen från 1828 var sydportalen då ersatt av ett litet fönster, ytterligare två stora fönster fanns i söder. 1748 togs ett fönster upp i norr. Samma år fick kyrkan två trävalv. Väster om kyrkan stod en öppen klockstapel av klockbockstyp med sadeltak. År 1952 utfördes en arkeologisk undersökning i ruinen som sedan konserverades i etapper.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den nuvarande stenkyrkan uppfördes 1850-56 av byggmästaren Alfred M. Svensson från Stockholm efter ritningar av arkitekten Albert Törnqvist. Den består av rektangulärt långhus med rakslutet korparti i öster, vidbyggd sakristia vid östgaveln samt västtorn.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan är nyklassicistisk med inslag av medeltidsinspiration. Gråstensmurarna är vitputsade med utspringande lisener i hörnen och diskreta rundbågsfriser under takfotslisten. Fönstren är stora och rundvälvda. Taken är plåtklädda; sadeltak över långhuset, valmtak över sakristian, vars murkrön ligger i samma höjd som långhusets, lanterninhuv med spetsig spira på tornet. Ingångar i väster via tornets bottenvåning samt mitt på långhusets sydsida (motsvarande ingång i norr igensatt 1936). Kyrkorummet täcks av ett putsat flackt trätunnvalv. Innerväggarna är slätputsade. Den arkitektoniskt utformade altaruppsatsen utförd av Göran Sundin och bildsnidaren Söderqvist vid byggnadstiden. Målningen med Kvinnorna vid graven av Göran Sundin 1854-55, flankerad av målningar med Petrus och Paulus i sidopartiernas bågfält. Predikstol från 1800-talets andra hälft. Den slutna bänkinredningen från byggnadstiden, senare ändrad. På läktaren i väster en orgel med fasad från 1873-74. Läktarunderbyggnaden från 1984. 1891 och 1901 försågs kyrkans väggar och valv med delvis figurativa dekormålningar av konstnären Sven Linnborg. 1936-37 restaurerades kyrkan av byggmästaren J. A. Sandberg efter program av antikvarien Eric Festin, varvid Linnborgs målningar övertäcktes med undantag av på västväggen under läktaren (dolda av läktarunderbyggnaden) och delar av gamla kyrkans inredning placerades i kyrkorummet. 1984 restaurerades kyrkan efter ritningar av arkitekten Jörgen Grönvik.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.

HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - Redan i mitten av 1700-talet, och åter på 1830-talet väcktes förslag att bygga gemensam kyrka för Undersåker och Mörsil. Ett ny- eller tillbyggnadsförslag upprättades även av byggmästaren Simon Geting för Undersåkers kyrka. Församlingarna kunde emellertid inte enas om kyrkplatsens belägenhet. Även sedan mörsilborna dragit sig ur hade man svårighet att bestämma var den nya kyrkan skulle byggas. Slutligen kompromissade man om en plats några hundra meter väster om den gamla medeltida kyrkan, varav idag endast murrester återstår. Ritning upprättades av byggmästaren Daniel Andersson i Järpen. Vid granskningen på ÖIÄ ersattes den dock med en ny upprättad av Albert Törnqvist. Grunden lades 1850, men inte förrän 1855-56 efter flera byggstopp stod kyrkan färdig. Som byggmästare stod Alfred M. Svensson från Stockholm. Invigningen skedde 1856.

PLAN OCH MATERIAL - Rektangulärt kyrkorum med kor i öster med bakomliggande vidbyggd lägre sakrista samt torn i väster. Ingång genom tornportal och mittingång på sydsidan. Motstående ingång på nordsidan igensatt interiört 1936. Separat senare upptagen ingång till sakristian från norr.
Material gråsten med tegel i dörr- och fönsteromfattningar. Fasaderna slätpusade och avfärgade i vitt, röda taklister och kopparbeklädd lanternin. Gråputsad sockel. Koppartak, ursprungligen spåntak.

EXTERIÖR - En nyklassicistisk kyrka med nygotiska drag i den smäckra lanterninen med spira. Följer ämbetets ritning, förutom att man lade till även en ingång på nordsidan och att markerade rundfönster inte tycks ha utförts på västgaveln. Förutom ändring av takmaterial mycket välbevarad exteriör sedan byggnadstiden.

INTERIÖR - Väggar putsade i en ljus varm ton. Marmorerad profilerad taklist. Altaruppställning mot korväggen med sakristians dörrar inkomponerade. Ursprungligen bestod sakristiedörrarna av dubbeldörrar. Inramningen utförd av Göran Sundin och en bildsnidare Söderqvist. Den stora altartavlan i dess mitt "Kristi uppståndelse" målad av samme Sundin 1854-55. I de rundbågiga sidofälten stående gestalter i grisaille målade av Göran Sundin på 1850-talet eller av Sven Linnborg 1891. Kororgel byggd 1988. Mycket rikt ornamenterad predikstol från andra hälften av 1800-talet, gråvit med förgyllda emblem. En äldre altaruppsats från 1671, troligen ett verk av Anders Olsson i Hållborgen, placerad på norra långväggen framför den igensatta porten där ett dopaltare iordningställts. Dopfunt av trä från 1680-tal av jämtlandstyp med pelikan.
Ursprunglig bänkinredning i fyra kvarter med moderniserade sittbänkar. Bänköverstyckena på de främsta bänkarna snidade av skulptören G. A. Söderin i Revsund, de förgyllda urnorna vid dess avslutning uppsatta 1891 på bänkhörnen. Läktaren delvis troligen ursprunglig. Övre delen av läktarbarriären inklädd med masonit 1936. Läktarunderbyggnad med synlig panel, ett något främmande inslag i kyrkorummet. Orgelfasad snidad av Olof Andersson och Jonas Olofsson i Hålland 1873-74, verket byggt 1969.

Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860, Del 4 Härjedalen, Jämtland, Medelpad och Ångermanland. 1997

Öster om kyrkan längs med vägen finns gårdbebyggelse och odlad mark. Där ligger prästgården och ruinen av Undersåkers medeltida kyrka. Undersåkers kyrka ligger i en miljö med kulturvärden av riksintresse. Genom dalgången passerade en av pilgrimslederna till Nidarosdomen i Trondheim.

Kyrkogårdens äldsta del ligger öster och söder om kyrkan. På andra sidan E14 ligger den nya kyrkogården på terrasser i sluttningen. På kyrkogårdens äldsta del finns inte så många gravvårdar bevarade. Den är gräsbevuxen och har ett enkelt system av grusgångar. Den omges av en mur av skiffer. Ett bårhus/kapell är placerat utanför kyrkogården i norr. Det är byggt omkring mitten av 1900-talet.

Kyrkobyggnaden är uppförd i nyklassicistisk stil men uppvisar i byggnadsdetaljer inslag av nygotisk dekor bland annat i den smäckra tornlanterninen med spira. Den består av rektangulärt långhus med rakslutet korparti i öster, vidbyggd sakristia vid östgaveln samt västtorn. Kyrkan byggdes 1850-56 av byggmästare Alfred M Svensson från Stockholm efter ritningar av Överintendentämbetets arkitekt Albert Törnqvist.

KYRKOMILJÖN
Undersåkers kyrka ligger på en terrass i en brant, bergig sluttning högt ovanför Indalsälven. Den är orienterad med koret i öster. Den gamla vägen mot Åre och Trondheim passerar söder om kyrkan medan nya E14 är insprängd i berget söder om gamla vägen. Vid uppfarten till kyrkan ligger församlingshemmet i en röd tegelbyggnad. Den äldre sockenstugan är flyttad några meter västerut och utgör idag hembygdsgård. Öster om kyrkan längs med vägen finns gårdbebyggelse och odlad mark. Där ligger prästgården och ruinen av Undersåkers medeltida kyrka. Undersåkers kyrka ligger i en miljö med kulturvärden av riksintresse. Genom dalgången passerade en av pilgrimslederna till Nidarosdomen i Trondheim.

KYRKOANLÄGGNINGEN
Kyrkogårdens äldsta del ligger öster och söder om kyrkan. På andra sidan E14 ligger den nya kyrkogården på terrasser i sluttningen. På kyrkogårdens äldsta del finns inte så många gravvårdar bevarade. Den är gräsbevuxen och har ett enkelt system av grusgångar. Den omges av en mur av skiffer. Ett bårhus/kapell är placerat utanför kyrkogården i norr. Det är byggt omkring mitten av 1900-talet. Det i tegel murade bårhuset är vitkalkat och har fyra smala höga fönster på den västra väggen. Där finns också ett kors. Taket täcks av skiffer.

Kyrkobyggnaden är uppförd i nyklassicistisk stil men uppvisar i byggnadsdetaljer inslag av nygotisk dekor bland annat i den smäckra tornlanterninen med spira. Den består av rektangulärt långhus med rakslutet korparti i öster, vidbyggd sakristia vid östgaveln samt västtorn. Kyrkan byggdes 1850-56 av byggmästare Alfred M Svensson från Stockholm efter ritningar av Överintendentämbetets arkitekt Albert Törnqvist. Samma arkitekt och byggmästare stod även bakom uppförandet av kyrkan i Mörsil under samma tid. Församlingen hade först inlämnat ett förslag till en ny kyrka som upprättats av den lokale byggmästaren Daniel Andersson från Järpen men detta förslag godtogs inte av ÖIÄ. Kyrkan överensstämmer idag med Överintendentämbetets ritning, med undantag av att man vid bygget lade till en ingång på nordsidan och att ett rundfönster på västgaveln inte tycks ha utförts. Frånsett byte av takmaterial från spån till plåt är kyrkan mycket välbevarad till sin stil sedan byggnadstiden.

Kyrkans gråstensmurar är vitputsade med utspringande lisener i hörnen och en diskret rundbågsfris under takfotslisten. Sockeln är gråputsad. De murade profilerade takfotslisterna är avfärgade i rödbrun kulör. Taken är täckta av kopparplåt. Sadeltaket över långhuset har skivtäckning med förskjutna falser, valmtaket över sakristian likaså. Lanterninen med sin spetsiga spira på tornet är kopparbeklädd.

Det är tegel i dörr och fönsteromfattningarna. Långhusets fönster är stora och rundvälvda. Fönsterbågarna är målade vita medan karmen är rödbrun. Det finns fyra fönster på norra respektive södra fasaden. På tornet löper takfotslisten från långhuset vidare som en midja runt tornet. Ovanför listen finns runda fönster åt söder väster och norr och ovanför dessa finns de rundbågiga ljudöppningarna med luckor av trä. Dessa är målade i samma rödbruna färg som fönstrens karmar.

Förutom ingången i väster via vapenhuset i tornet finns en ingång mitt på långhusets sydsida. Motsvarande ingång i norr igensattes 1936, men dörren finns kvar i exteriören. De rundbågiga portalerna är placerade i en större nisch och har dubbeldörrar med spegelfyllningar. Dörrarna är liksom övriga snickerier målade rödbruna. Precis ovanför portalerna är ett rundfönster inkorporerat inom samma rundbågiga nisch. Sakristians murkrön ligger i samma höjd som långhuset. Sakristian har en liten utbyggnad mot norr med en separat ingång, som också leder ned till elcentralen i källaren. Bredvid denna finns en blinddörr. Entrén till sakristian är upptagen vid kyrkans ombyggnad 1936-37.