Kyrkomiljö
Skepparslöv ligger strax sydost om Kristianstad, i mötet mellan Kristianstadslättens
storskaliga jordbrukslandskap i öster och den till stor del skogsbevuxna Nävlingeåsen
i väster. Området i och omkring byn är mycket rikt på fornlämningar. På
slätten öster om byn ligger ett band av förhistoriska boplatser i nord-sydlig sträckning.
Här förekommer också stora mängder av lösfynd som exempelvis stenyxor,
benföremål och pärlor. På åsen finns flera förekomster av fossil åkermark och på
höjden strax söder om byn finns omfattande lämningar efter en skansanläggning.
Enligt skånsk ortnamnsdatabas är det äldsta skriftliga belägget för byn år 1178, då
namnet skrevs Schippersleph. Namnets efterled löv har innebörden arvegods och förleden
Schippers/Skeppars har förmodats vara ett okänt mansnamn.
Den historiska bytomten, enligt 1761-års karta, är registrerad som möjlig fornlämning.
Tomten omfattar kyrkan och båda kyrkogårdarna. Det historiska kartmaterialet
från 1700- och 1800-talen visar kontinuitet i bebyggelsen på var sida om landsvägen
som går i öst-västlig riktning genom byn. Kyrkans plats i den nordöstra delen
av byn är densamma som idag. Direkt väster om denna har en större allmänning
funnits, följt av ett annexhemman tillhörigt Norra Åsums församling. Annexhemmanets
byggnader flyttades ut i samband med laga skiftet. Fram till 1869 var Skepparslöv
annexförsamling till Norra Åsum. 1945 blev Skepparslöv åter annexförsamling,
men till Vä. År 1906 byggdes ett av stiftets första församlingshem i byn.
Idag är byggnaden såld och församlingshemmet inryms i den gamla folkskolan.
Kyrkogård
I Skepparslöv finns två kyrkogårdar; den äldsta kring kyrkan och en senare tillkommen
på andra sidan gatan i väster. Kyrkan ligger på den södra delen av den äldsta
kyrkogården som i samtliga väderstreck är omgiven av stenmurar med övertäckningar
av stenskivor och cement. Ingångar till kyrkogården finns i väster, rakt framför
västporten, och i det sydöstra hörnet. Båda dessa har kraftiga murade och putsade
pelare med bas, rusticering och utkragande krön under tälthuvar av plåt. Längs
västra, södra och delar av norra sidorna utgörs trädkransen av storvuxna oxlar. I
öster och norr har trädkransen kompletterats med nyplanterade oxlar på murens
utsida. Ett fåtal grustäckta gångar finns kvar. De flesta gravplatserna är placerade
direkt i gräsmattan. Norr om kyrkan finns flera solitära träd planterade. I nordvästra
hörnet gränsar kyrkogården mot den före detta folkskolan och där finns en
inkörsväg till kyrkogården. I nordöstra hörnet finns en muröppning med en enkelgrind.
Den äldsta kyrkogården utvidgades norrut under 1800-talet. Kyrkogårdsmuren
bakom folkskolan ändrades vid om- och tillbyggnad av skolhuset 1894. 1869 avstyckades
en del av annexhemmanets gamla tomt, rakt västerut från kyrkan, för
anläggande av ny kyrkogård, planteringsland för folkskolläraren och exercisplats
för skolbarnen.
Den nya kyrkogården är indelad i fyra kvadrater, åtskilda av grusgångar och norr
därom ett sammanhängande område med bland annat minnes- och askgravlund.
Inom de fyra kvadraterna ligger gravarna i nordsydliga rader, de flesta i gräset men
några med stenramar och någon enstaka med järnstaket. Kyrkogården omges av
klippta häckar av tuja och avenbok samt en trädkrans av oxel och några äldre lindar.
Mitt genom kyrkogården, i rak linje från entrén, markerar en allé med plataner och
klippt avenbokshäck mittgången. Den norra delen av kyrkogården avskärmas av
en rad med pelaravenbok och i anslutning till minnes- och askgravlund finns flera
olika sorters träd, bland annat pil, prydnadslönn och ginkgo samt lägre klippta
häckar av idegran och buxbom. Huvudentrén i öster har samma sorts kraftiga murstolpar
som på den gamla kyrkogården. En bredare grind finns i kyrkogårdens sydvästra
hörn.
Byggnader på kyrkotomten
Mot kyrkogårdens södra sida, mitt för kyrkan, finns ett område omgivet av klippta
häckar. Här uppfördes 1955 ett bårhus av murarmästaren Verner Holmqvist, efter
ritningar av arkitekten Eiler Graebe. Bårhuset ligger med entrégaveln åt söder. Marken
framför är stensatt. Byggnaden är rektangulär och vitputsad på en sockel av
mörkt grå granit, under ett sadeltak täckt med rött, enkupigt tegel. På entréfasaden
ryms en kraftig träport med dubbla dörrblad i en djup, stickbågig nisch. Entrén
flankeras av stickbågiga blinderingar, och i gavelfältet finns ännu en blindering i
form av ett kors.
Källor
Underhållsplan för Skepparslövs kyrka, Ponnert arkitekter AB, 2006
Svenskt ortnamnslexikon, Språk- och folkminnesinstitutet, 2003
Dahlberg, Markus (Red) (2015). Skåne, Landskapets kyrkor. Riksantikvarieämbetet
Meuller, Hagbert (1982). Skepparslövs kyrkor: S:t Petri kyrka o. 1170: 1843 års kyrka.
Skepparslöv: Skepparslövs kyrkoråd
Ranebo, Theodor. Inventering av kyrkklockor i Lunds stift. Pågående stiftsprojekt.
Internet
Riksantikvarieämbetets söktjänst Fornsök:
https://app.raa.se/open/fornsok/lamning/8db0990e-1059-4dd7-86fc-
65f315fc9e00 (besökt 2022-09-21)
Lantmäteriets söktjänst Historiska kartor: https://historiskakartor.lantmateriet.
se/hk/mapsearch (besökt 2022-09-21)
Skånsk ortnamnsdatabas: https://www3.isof.se/beb/SokResultat.aspx?kategori=
ortnamn&sprak=1&namn=Skepparsl%c3%b6v&filnamn=64831&landskap=
Sk%c3%a5ne&lan=Kristianstads&harad=G%c3%a4rds&socken=Skepparsl%
c3%b6v&kommun=Kristianstad&lokal=&id=c%3a%5cinskannat%
5c0000FD3F.pdf&ovrigt=&bild=G%c3%a4rds&artal=1178&belagg=
Schippersleph&lanskod=&sockenkod=&
sokharad=%25&soksocken=%25&sokkommun=%25&soklandskap=
Sk%c3%a5ne&soklan=%25&sokbland=rubbet.ortnamn&sortering=
Bel%c3%a4ggs%c3%a5r%2c+Bebyggelsenamn%
2c+Socken%2c+H%c3%a4rad%2c+L%c3%a4n&soknamn=skepparsl%
c3%b6v%25&sokejnamn=&soklokal=%25&sokejlokal=&sokovrigt=&
sokkategori=ortnamn&
soksprak=Alla&rad=0&lng=14.067607&lat=56.016645&prec=E&kartsiffra=&
ntolk=0&selindex=0&sida=0 (besökt 2022-09-21)
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
