LYNGSJÖ KYRKA

Kyrkomiljön
Lyngsjö kyrka är högt belägen i det öppna odlingslandskapet vid Vramsån, cirka en mil sydväst om Kristianstad. Kyrkan ligger väster om landsvägen, väg 19, mellan Simrishamn och Kristianstad, medan samhället är beläget öster om vägen. Landsvägen gick tidigare genom byn, men har rätats ut och passerar nu väster om byn. På bevarade skifteskartor ligger kyrkan och byn åtskilda. Det är oklart huruvida kyrkan i äldre tider legat mitt i byn eller avskild från byn. Det ensliga läget vid ån och på avstånd från byn kan eventuellt höra ihop med en medeltida sätesgård. I forskningsprojektet Kulturlandskapet under 6000 år, det s k Ystadsprojektet, har några kyrkor undersökts, som t ex Bjäresjö kyrka och Sjörups gamla kyrka, och det har konstaterats att dessa kyrkor uppförts i närheten av huvudgården och därmed avskilda från byn. Genom forskningsprojektet som har haft som syfte att belysa sambanden mellan huvudgård, by och kyrka har Bjäresjö kommit att stå som modell för utvecklingen under medeltiden.

Östra delen av Lyngsjö socken tillhör Kristianstadslätten med bördig sandjord, medan den västra delen är mer backig. Jordbruk och boskapsskötsel har varit huvudnäringarna. Området är mycket fornlämningsrikt med flera bronsåldershögar som visar på en lång bosättningskontinuitet. Strax söder om kyrkogårdsmuren har en tidigmedeltida gravplats påträffats. En sten med runristningar påträffades 1992 inmurad i öppningen för den före detta sydingången och grunden till en stenbyggnad framkom vid en arkeologisk undersökning 2018. Enligt äldre uppteckningar skulle det ha funnits en underjordisk gång till ett förfallet stenhus, som skulle varit beläget i sydöst.

Gärds härad hade till en början sin tingsplats i Lyngsjö, men i mitten av 1700-talet flyttades tingsstället och gästgiveriet till Nöbbelöv. Norr om byn finns en välbevarad stenvalvsbro från 1765 över Vramsån. Vid bron finns även en helig källa, Sankta Helenas källa, vilken varit mycket välbesökt då vattnet ansågs helbrägdagörande. I närheten låg även galgbacken.

Östra Skånes järnvägar anlade runt sekelskiftet 1900 en bibana mellan Tollarp och Åhus med en hållplats förlagd vid Hommentorp, sydväst om kyrkan. Linjen lades ned redan 1936. Lyngsjö kyrka har varit annexkyrka till Köpinge kyrka.

Kyrkan och kyrkogården är belägna inom det fasta fornlämningsområdet Lyngsjö bytomt, Lyngsjö 77:1 och runristningen i kyrkans mur, Lyngsjö 95:1, skyddas enligt 2 kap. Kulturmiljölagen. Lyngsjö kyrkomiljö ingår i område Lyngsjö som är utvärderat som Särskilt värdefull kulturmiljö i Kulturmiljöprogram för Skåne, framtaget av Länsstyrelsen.

Kyrkogård
Kyrkogården omgärdas av en kallmurad naturstensmur, som i stort har samma utsträckning och med avfasade hörn som på kartor från tidigt 1800-tal. Huvudingången är från parkeringen i öster genom vita spritputsade kvadratiska grindstolpar täckta med svartmålad plåt samt med rikt utformade grindar i smide och gjutjärn. Grindar finns även i söder och väster. Dessa leder i dag ut på den angränsande åkern, men den södra ska enligt uppgift tidigare lett till skolan, och den västra till järnvägshållplatsen. Kyrkogården domineras av gräsbevuxna ytor med grusade gångar.

Byggnader på kyrkogården
Vid en arkeologisk undersökning 2018 i samband med plantering av träd på kyrkogården framkom nordöstra delen av en husgrund på kyrkogårdens södra sida. Husgrundens funktion är oklar, men kan eventuellt ha tillhört en klockstapel, kastal eller benhus. Öster om kyrkogårdsmuren vid parkeringens södra sida finns två byggnader. Den västra utgörs av en äldre redskapsbod med rödmålad panel med vagnsportar på norra gaveln. Öster om den uppfördes i slutet av 1980-talet eller i början av 1990-talet ett församlingshem med vitputsade fasader.

Källor och litteratur
Andersson, Hans, Anglert, Mats, By, huvudgård och kyrka. Studier i Ystadsområdets
medeltid. 1989.
Andersson, T, Lindbom, G, Ranta, H. 50 kyrkor i nordöstra Skåne. Regionmuseet
Kristianstad 2012.
Bauman, K. och Hallberg, G. (red) Skånska kyrkor. Skånes Hembygdsförbund Årsbok 1997.
Dahlberg, M (red.) Skåne landskapets kyrkor. Sockenkyrkorna, kulturarv och
bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet 2015.
Dahlberg, M. Franzén, K. (red) Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria.
Riksantikvarieämbetet 2008.
Hansen, Kenth, Vem satt på läktaren? Fyra typer av emporer i skånska kyrkors romanska
västtorn. Ingår i Fornvännen 2013.
Länsstyrelsen Skåne. Samhällsplanering & kulturmiljö. Kulturmiljöprogram. Särskilt
värdefulla kulturmiljöer i Skåne.
Sundnér, Barbro, Medeltida kyrkor i Skåne. Dokumentation utförd på 1990-talet. (opubl)
Underhållsplan för Lyngsjö kyrka, Ponnert Arkitekter AB, 2005-12-19.
Wickberg, Ylva. Klockarejorden 1:1, Arkeologisk undersökning på Lyngsjö kyrkogård år
2018. Sydsvensk arkeologi, rapport 2018:41.

Lantmäteriet - Historiska kartor
Riksantikvarieämbetet FMIS Fornsök, Kulturmiljöbild, Riksintressen för kulturmiljövården.