LINDERÖDS KYRKA

Kyrkomiljö
Linderöds socken omnämns i skrift första gången 1332, då skrivet som Lynderyth som
troligen kommer av ordet Lind och Ryd, det senare med betydelsen - röjd plats.
Ortnamnet kan hänga samman med den tid då en fast bebyggelse etableras på platsen.
Ortnamn som slutar med -ryd tillhör en relativt sen ortnamnsgrupp som hittas framför
allt i ris- och skogsbygder. Arkeologiska undersökningar i området visar att det
förmodligen är först under yngre stenålder som man börjar röja i skogen och odla upp
små ytor i området. Kring de första århundradena efter Kristi födelse intensifieras
uppodlingen och röjningen av landskapet. Från denna tid finns röjningsrösen och en del
boplatslämningar i området. Det finns inte belagt när en fast bebyggelse etableras i
Linderöd men det sker sannolikt under vikingatid eller tidig medeltid då odlingen
intensifieras i området. När kyrkan byggdes under 1100- eller 1200-talet bör
bebyggelsen i Linderöd vara etablerad.

Vid enskiftet 1806 bestod byn av ett litet antal gårdar i en klunga ett stycke söder om
kyrkan. 1886 drogs järnvägen Hörby-Tollarp fram till byn. Järnvägen fick sin sträckning
mellan kyrkogården och bytomten där Linderöds station uppfördes. Ett
stationssamhälle med villor och småindustrier växte fram i anslutning till stationen
framför allt söder om järnvägen och ner mot landsvägen gamla E22 sträckning. 1967
lades stationen ner och järnvägsspåren togs bort. Den nuvarande bebyggelsen är
koncentrerad till området söder om järnvägen, det före detta stationssamhället och
söderut mot E22:ans gamla sträckning. Kyrkan står kvar som en solitär i byns nordöstra
del med endast prästgården intill kyrkogårdens nordöstra hörn. Den gamla kyrkogården
är belägen på en platå med åkermark och öppen mark närmast i norr, väster och öster.
Längre norrut finns ett skogsområde och i sluttningen söder om gamla kyrkogården
ligger den nya kyrkogården.

Delar av kyrkogården ingår i formlämningsområdet Linderöd
38:1 och skyddas enligt kulturmiljölagens 2 kap. Området utgör en del i den historiska
bytomten utifrån 1807 års karta. Även den medeltida kyrkan är utmärkt som
fornlämning, Linderöd 29:1.

Kyrkogård
Den äldsta avbildningen av kyrkogården syns på en enskifteskarta från 1807. Den visar
kyrkogården som en ojämn fyrhörning, omgiven av åkrar och utspridda gårdar. Kyrkan
låg mitt på kyrkogården och en klockstapel stod troligtvis i kyrkogårdens sydöstra hörn.
Den första kända utvidgningen av kyrkogården gjordes mellan åren 1873-74 åt norr och
väster. Samtidigt planterades den med träd och buskar. Nästa utvidgning gjordes mellan
1907-10, även denna gång åt norr och väster. Det utvidgade området kringgärdades
huvudsakligen med en enkel stenmur men den sydvästra sidan förstärktes med en
dubbelmur samt jordvall. I samband med utvidgningen anlades ett antal grusade gångar,
en ny huvudingång på östra sidan och en mindre grindöppning i väster. År 1922 när
prästgården hade byggts flyttades grindarna om. Under början av 1950-talet anlades den
nya kyrkogården planlagd av arkitekten Bo Lindborg. Den nya kyrkogården inramades
slutligen av avenbokshäckar och stängsel, samt en trädkrans av lind.

Kyrkogårdens äldsta delar kringgärdas av stenmurar som delvis har karaktär av låga
stödmurar. En mur finns också mellan den gamla högt belägna kyrkogården och den
senare kyrkogården i södra sluttningen. Dubbla grindöppningar med stenpelare och
smidesgrindar finns i väster och i öster. Ett par mindre grindöppningar finns i
kyrkogårdens norra del. En trädkrans av oxel växer längs västra och norra sidan av
kyrkogården medan södra och östra sidorna kantas av en hagtornshäck. Från västra
grinden leder en gång av betongplattor fram till kyrkans entré. Några större gångstråk
på kyrkogården är singeltäckta men i övrigt är kyrkogården grästäckt med glest placerade
gravstenar av varierande ålder. Vid gamla kyrkogårdens nordöstra respektive sydöstra
hörn finns återlämnade gravvårdar. Gravvårdarna är huvudsakligen från 1800-talet och
sekelskiftet tidigt 1900-tal.

Nya kyrkogården omges av stenmurar av olika utseende och har två grindöppningar
med tre grindblad fästa i betonggjutna grindpelare. Längs södra sidan finns en hamlad
lindallé. En större singeltäckt huvudgång löper från norr till söder med en lång trappa
längst i norr som leder upp till gamla kyrkogården. Huvudgången korsas av ett större
gångstråk i öst-västlig riktning och i övrigt finns mindre gångar i gravkvarteren. I
sluttningen från gamla kyrkogården är den nya kyrkogården terrasserad och avdelad med
klippta avenbokshäckar. Gravvårdarna på de terrasserade delarna är låga, rektangulära
stenar från 1900-talets andra hälft och framåt. Vid kyrkogårdens sydvästra hörn finns
ett kvadratiskt gravvårdskvarter med låga gravstenar huvudsakligen stående i gräs.
Längst i väster ligger ett område för urngravar från 1900-talets senare del och i sydöstra
delen en minneslund med inramning av träd och buskar.

Byggnader på kyrkogården
Ett bårhus ritat av länsarkitekten Manne Carlman uppfördes 1945 strax nordväst om
gamla kyrkogården. Bårhuset är byggt av tegel med vita slätputsade fasader och en låg
gråmålad sockel. Taket består av ett brant sadeltak täckt med enkupigt taktegel. På södra
gaveln finns en raksluten port med dubbla trädörrar. Ovanför porten hänger ett
metallkors i en halvcirkelformad blindering. En låg och bred granittrappa samt en
metallramp leder fram till entrén. På byggnadens långsidor finns två spröjsade fönster i
djupa fönsternischer. Väster om bårhuset finns en personal- och ekonomibyggnad. En
ekonomi och transformatorsbyggnad från 1950-talet finns intill på gamla kyrkogårdens
östra sida. Denna har vitputsade fasader och sadeltak av rött taktegel.

Källor
Den medeltida träskulpturen i Skåne, En bilddokumentation, Lena Liepe, Skriftserie Skånsk
medeltid och renässans 15. Lund 1995.
Linderöds kyrkogård, vård- och underhållsplan, 2016, Hanna Cöster, Maria Johansson och
Tony Svensson, Rapport R2016:43, Regionmuseet Kristianstad/
Landsantikvarien i Skåne
Linderöds medeltidskyrka, Anders Ranger, Linderöd 1993.
Medeltida inmurade fönsterramar i Lunds stifts kyrkor, Karl-Magnus Melin, Ur Aarbøger
For nordisk Oldkyndighed og Historie Annual of the Royal Society of Northern Antiquaries
2018, Köpenhamn 2022.
Skåne, Landskapets kyrkor, red. Markus Dahlberg, Riksantikvarieämbetet, 2015.
Skånes kyrkor 1050-1949, Wahlöö, Claes, Kävlinge 2014.
Sockenkyrkorna kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, 2008.
Underhållsplan för Linderöd kyrka, Opublicerad rapport. Barup och Edström
arkitektkontor AB, 2006.

Internet
Medeltida kyrkor i Skåne, Databas skapad av byggnadsarkeolog Barbro Sundnér, Webbsida
Svensk nationell datatjänst SND-ID: SND 0941, besökt den 2018-11-27:
https://snd.gu.se/sv/catalogue/study/snd0941