LOCKNE KYRKA

KYRKOMILJÖN

Kyrkan ligger i en sluttning mot Locknesjön i öster och ingår i Storsjöbygdens riksintresseområde för kulturmiljövården. Söder om kyrkan och kyrkogården ligger sockenstugan och en lång rad av kyrkstallar. Dessa restaurerades 2004. Här finns även verkstäder och garage för vaktmästeri. Parkeringen ligger i väster.

KYRKOANLÄGGNINGEN
Kyrkogården närmast kyrkan är den äldsta delen och omgärdas av ett spjälstaket i trä med murade, putsade staketstolpar i väster, söder och öster. Staketet restaurerades eller byggdes nytt på 1930-talet. 1961 restaurerades det igen. Stolparna är täckta med ett pyramidtak av kopparplåt och krönt med en kula. Kyrkogårdsentréer med grindar från 1925 finns i söder samt i väster. En stegport står mellan grinden i väster och kyrkans huvudingång. Den byggdes 1842 av Anders Bertilsson i Haga. Den har en klassisk form med en rundbåge och parställda kannelerade pilastrar med joniska kapitäl på stolparna. Stolparna och rundbågen täcks av falsad kopparplåt. Rundbågen kröns av tre förgyllda kulor. Mellan stolparna finns ett smäckert smide med en strålsol och årtalet 1842. Kyrkogården är stor och har kontinuerligt utvidgats mot norr och väster. Kyrkogården utvidgades västerut innan 1911 och har senare under 1900-talet utvidgats åt norr. Här är kvarteren uppdelade av låga buskar och den sluttar nedåt. År 1991 utvidgades den ytterligare åt nordväst och 2002 anlades en asklund nära den gamla kyrkogårdens norra hörn. 1979 lades sidogångarna på det som är nya kyrkogården igen. Nordöst om kyrkan på gamla kyrkogården ligger bårhuset med vitmålad locklistpanel. Det flacka pyramidtaket täcks av rundade skifferplattor med nock av kopparplåt. Takets kröns av ett kors. Portens dörrblad är täckta med masonitskivor vilka målats gråa.

Det står björkar på kyrkogården längs med staketet och som alléer längs gångarna. Gångarna är asfalterade. I hörnet sydost står ett äldre bårhus med spånklädda, tjärade väggar och naturstenssockel. Den har en hög tröskel och ett gammalt lås. Byggnaden har en vackert utformad taklist och taket täcks av skiffer och en vimpel med årtalet 1797. I öster bakom kyrkans sakristia finns uppställt gamla gravstenar på en stålställning. Några kors av trä från sent 1800-tal och tidigt 1900-tal står även på östra sidan. I övrigt finns det inga gravvårdar här. Söder om kyrkan finns gravstenar och kors från sent 1800- och tidigt 1900-tal. Fyra gravar är bevarade med stenläggning runt, men med gräs och inte grus som varit brukligt. Det beror på att det 1985 skedde en omläggning av ett antal grusgravar till gräsgravar, även på norra sidan. Åt väster finns grusgravar bevarade. Gravarna närmast sjön är från 1900-talets början samt från 1920 och framåt.

Lockne kyrka uppfördes 1791-93 efter ritningar av stiftsbyggmästare Simon Geting och står på delvis medeltida murar, troligen delar av sydmuren, vilket upptäcktes på 1930-talet vid en omfattande restaurering. Kyrkan är en tidigt nyklassicistisk kyrka med torn med karnischsvängd huv och lanternin och ett rektangulärt långhus med rakslutet korparti.

Den murade sockeln med ventilationsluckor är putsad med cement. Då marken sluttar blir också sockeln högre mot öster. Långhusets fasader är putsade med spritputs, men med slätputsade hörn och ramverk samt slätputs runt fönsteröppningarna. Fasaderna har restaurerats 1939, 1975, 1994 och senast 2000 då de putsades om. I norr och söder sitter ankarjärn. De rundbågiga fönstren är symmetriskt placerade, två på var sida om de från fasaden något utskjutande sidoportalerna på södra och norra sidan. De spröjsade fönstren med sex lufter är indragna i fasaden med solbänkar av kopparplåt. Fönstren målades om 1986. Långhuset täcks av ett valmat sadeltak, klätt med skifferplattor. Taket var tidigare klätt med spån, men 1923 byttes spånen ut mot skiffer på södra takfallet. 1939 lades skiffer på hela långhuset, och troligen också sakristian. Den södra och norra portalen är infattade i en risalit. Portarna är kopparplåtsklädda och har raka sidor liksom omfattningen i muren. Över portarna sitter ett tvåluftsfönster med rundbågig avslutning med åtta rutor i varje båge. Den södra portalen har en trappa av granit, liksom sockeln. Den norra portalen är igensatt, fönsterglasen har invändigt satts för och trappan har tagits bort. Istället har man klätt tröskeln med kopparplåt.

Tornet i väster har tre markerade våningar, varav de övre markeras med en bred, platt och putsad list. Tornets fasad är slätputsad, men bryts på entréplan av med spritputs med slätputsade hörn och omfattningar. På bottenvåningens södra och norra sida sitter ett fönster lika långhuset. På västra fasaden sitter ett spröjsat rundfönster indraget i en nisch med fönsterbleck av kopparplåt. Omfattningen runt fönstret är putsad. I den översta våningen innan tornhuven, som markeras av en kraftigt profilerad takfot, sitter kopparplåtsbeklädda rundbågiga ljudluckor i varje väderstreck. Ljudluckorna är djupt indragna i fasaden med en putsad omfattning som kröns av ett dekorativt överstycke. Ankarjärn är fästa i murverket strax under takfoten på samtliga sidor av tornet. Tornet har en karnischsvängd huv med urtavlor i alla väderstreck, vilka fick urverk 1923. De runda urverkstavlorna kröns av förgyllda klot. Tornuven kröns av en lanternin i trä med karnischsvängt pyramidtak, vilket avslutas med en förgylld glob med kors. Huvens och lanterninens tak är klädda med kopparplåt. Plåttäckningen utfördes 1923, tidigare var taken klädda med spån. Den västra portalen i tornet är infattad i en hög rundbågig slätputsad nisch. Öppningen, med den bakomliggande kopparplåtsklädda porten, har svagt rundade övre hörn. Ovan porten sitter inmurad i nischen en inskriptionstavla. Framför porten ligger två stenskivor som ansluter till den asfalterade gång som leder ned till vägen.

Sakristian i öster är lägre och smalare än långhuset med valmat sadeltak som täcks av skifferplattor. En hängränna av koppar samt ett stuprör finns på norra sidan, troligen tillkomna på 1950-talet. Skorstenen på sakristians tak är murad och putsad. De två tvåluftsfönstren på norra och södra sidan markeras av slätputsade och dekorativt utformade fönsterfoder. I vardera både sitter åtta rutor med grönt glas. Mellan ytterbågen och innerfönstret sitter galler. På södra fasaden finns en ingång till sakristian, vilken nås från en trappa i kalksten i fyra steg samt vilplan. Trappräcket är enkelt. Den breda enkeldörren är klädd med fastnitad kopparplåt. Ovanför ingången sitter en lampa.

HISTORIK FRÅN PROJEKTET SOCKENKYRKORNA. KULTURARV OCH BEBYGGELSEHISTORIA -

FÖRSAMLING 1995 - LOCKNE

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 846, 1900: 1674, 1995: 1699

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger i en sluttning i skogsmark nära Storsjöns sydöstra del. Miljön kring kyrkan ingår i Storsjöbygdens riksintresseområde.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: En murad kyrka, sannolikt från äldre medeltid, revs vid den nuvarande kyrkans uppförande, troligen med undantag av sydmuren. Flera arkivaliska källor vittnar om att kyrkan hade ett smalare kor. En planskiss utifrån summariska iakttagelser 1935 av framkomna grundmurar antyder ett rektangulärt långhus med en liten utbyggnad vid östgaveln, asymmetriskt förskjuten åt norr. Ett murat västtorn av okänd ålder omtalas redan 1695. Enligt en beskrivning av kyrkan 1775 fanns även en murad sakristia. Ett vapenhus skall ha uppförts i sten som ersättning för ett äldre timrat, troligen före 1735.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den nuvarande stenkyrkan, uppfördes 1791-93 av byggmästare Simon Geting efter egen ritning, delvis med återbruk av äldre murar. Den består av rektangulärt långhus med rakslutet korparti, sakristia i öster samt västtorn.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan, som är hållen i det sena 1700-talets nyklassicism, har vitputsade murar med stora rundvälvda fönsteröppningar. Långhus och sakristia täcks av valmade sadeltak, tornet av kupolhuv med fyrsidig lanternin, krönt av lågt pyramidtak. Ingång i väster samt mitt på långhuset sydsida, före 1935 även i norr. Kyrkorummet täcks av valmat vitmålat tunnvalv av trä. Innerväggarna är vitputsade med grå pilastrar mellan fönstren. Altaruppställningen påbörjad 1797 av Johan Edler d.ä., färdigställd av sonen Jonas Edler och delvis förändrad 1881 av Johan Edler d.y., som också målat altartavlan. Altarväggens skenarkitektur och draperier målades 1794 av Jonas Wagenius. Rikt förgylld predikstol med snidat draperi sannolikt skuren av Johan Edler d.ä. 1793-95. Sluten bänkinredning och orgelläktare i väster från byggnadstiden, den medeltidsinspirerade orgelfasaden från 1884. En mindre läktarunderbyggnad från 1966-67 utvidgades 1997. Kyrkan restaurerades 1881 av Johan Edler d.y., varvid valvet försågs med målade gördelbågar, borttagna 1935. Restaureringar har sedan genomförts 1912-13 efter förslag av arkitekt Sigurd Curman och 1935 efter ritningar av arkitekt Erik Fant. Restaureringsåtgärder har också utförts 1966-67 under ledning av byggmästare E. G. Lindahl, Östersund, och 1997 efter förslag av arkitekt Åke Månsson, Östersund.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.

HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - Lockne kyrka har troligen föregåtts av minst två kyrkor, varav åtminstone den ena medeltida kyrkan låg på samma plats som den nuvarande, på en höjd vid Locknesjön. Den nya kyrkans grund lades våren 1791 efter ritningar av byggmästaren Simon Geting. Ämbetets revision av Getings ritning negligerades. Uppbyggnaden var slutförd 1793, varefter följde inredningsarbeten. Snickarna Olof Olofsson, Haxäng, och Johan Lindstedt utförde träarbetena. Kyrkan tycks ha byggts delvis runt den gamla, som revs först 1793. Invigningen av den nya kyrkan ägde rum i januari 1797.
En nyklassicistisk stegport byggdes 1842 av Anders Bertilsson i Haga framför västingången.

PLAN OCH MATERIAL - Rektangulär kyrkobyggnad med kor och vidbyggd sakristia i öster och torn i väster. Ingång genom torn samt mittingång på södra långsidan. Motsvarande portal på nordsidan är interiört igenmurad. Separat senare upptagen ingång till sakristian från söder.
Materialet är gråsten med tegel i fönster- och dörromfattningar. Äldre murar ingår i sydmurens mitt. Lanternin av trä. Fasaderna spritputsade i vitt med slätputsade omfattningar. Grå putsad sockel. Takbeläggningen skiffer, svartmålad kopparplåt på tornet. Ursprungligen var taken spåntäckta.

EXTERIÖR - Följer Getings ritning förutom att småfönster saknas på tornets syd- och nordsida strax över dess gördelgesims samt att slutsten saknas över tornluckorna. Välbevarad sedan byggnadstiden med undantag av byte av takmaterial samt att portarna kopparbeklätts på 1840-talet.

INTERIÖR - Innertaket tunnvälvt i trä, vitmålat med en profilerad gråmarmorerad taklist. Väggar vita med grå pilastrar mellan fönsterna. Altaruppställningen är från 1797 av Johan Edler d.ä., boende på orten, och färdigställd av sonen Jonas Edler. Den omarbetades och förminskades av Johan Edler d.y. 1881 varvid även altarkorset med törnekrona avlägsnades samt de två stora förgyllda flankerade änglarna utförda av Jonas Edler. Bakomvarande öppning igensattes. Nuvarande altartavla av Johan Edler d.y. med motivet "Jesus hudflänges" efter gravyr av Gustave Doré. Hela korväggen, även bakom altaruppställningen, är dekorerad med skenarkitektur och draperimålning utförd 1794 av Jonas Wagenius. Den rikt förgyllda predikstolen med sitt snidade draperi är med största sannolikhet skuren av Johan Edler d.ä. åren 1793-95. I koret ett märkligt ståndur med urverk av torparen Nils Andersson, Lockne, och rikt utsirat fodral av Johan Edler d.y. från 1853. På nordsidan, framför tvärgången, dopplats med altaruppställning i barockstil snidad någon gång mellan åren 1670 och 1682 av Anders Olsson i Hållborgen. Dopängel snidad av Johan Edler d.ä. 1796.
Bänkinredningen är sluten i fyra kvarter med de gamla, numrerade dörrarna tillverkade av Lars Hansson i Tand. Delvis modern färgsättning. Läktaren tillkom 1794. Orgelfasaden tillhör 1884 års orgel, verket byggt 1966-67. Diskret läktarunderbyggnad. Trots viss förändring har kyrkorummet bevarat sin ursprungliga karaktär med högklassig inredning och dekormålning.
I sakristian en soffgrupp i nyrokoko snidad av Johan Edler d.y..

Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860. D 4, Härjedalen, Jämtland, Medelpad och Ångermanland

Kyrkogården närmast kyrkan är den äldsta delen och omgärdas av ett spjälstaket i trä med murade, putsade staketstolpar i väster, söder och öster. Staketet restaurerades eller byggdes nytt på 1930-talet. 1961 restaurerades det igen. Stolparna är täckta med ett pyramidtak av kopparplåt och krönt med en kula. Kyrkogårdsentréer med grindar från 1925 finns i söder samt i väster. En stegport står mellan grinden i väster och kyrkans huvudingång. Den byggdes 1842 av Anders Bertilsson i Haga. Den har en klassisk form med en rundbåge och parställda kannelerade pilastrar med joniska kapitäl på stolparna. Stolparna och rundbågen täcks av falsad kopparplåt. Rundbågen kröns av tre förgyllda kulor. Mellan stolparna finns ett smäckert smide med en strålsol och årtalet 1842. Kyrkogården är stor och har kontinuerligt utvidgats mot norr och väster. Kyrkogården utvidgades västerut innan 1911 och har senare under 1900-talet utvidgats åt norr. Här är kvarteren uppdelade av låga buskar och den sluttar nedåt. År 1991 utvidgades den ytterligare åt nordväst och 2002 anlades en asklund nära den gamla kyrkogårdens norra hörn. 1979 lades sidogångarna på det som är nya kyrkogården igen. Nordöst om kyrkan på gamla kyrkogården ligger bårhuset med vitmålad locklistpanel. Det flacka pyramidtaket täcks av rundade skifferplattor med nock av kopparplåt. Takets kröns av ett kors. Portens dörrblad är täckta med masonitskivor vilka målats gråa.

Det står björkar på kyrkogården längs med staketet och som alléer längs gångarna. Gångarna är asfalterade. I hörnet sydost står ett äldre bårhus med spånklädda, tjärade väggar och naturstenssockel. Den har en hög tröskel och ett gammalt lås. Byggnaden har en vackert utformad taklist och taket täcks av skiffer och en vimpel med årtalet 1797. I öster bakom kyrkans sakristia finns uppställt gamla gravstenar på en stålställning. Några kors av trä från sent 1800-tal och tidigt 1900-tal står även på östra sidan. I övrigt finns det inga gravvårdar här. Söder om kyrkan finns gravstenar och kors från sent 1800- och tidigt 1900-tal. Fyra gravar är bevarade med stenläggning runt, men med gräs och inte grus som varit brukligt. Det beror på att det 1985 skedde en omläggning av ett antal grusgravar till gräsgravar, även på norra sidan. Åt väster finns grusgravar bevarade. Gravarna närmast sjön är från 1900-talets början samt från 1920 och framåt.