KALLS KYRKA

FÖRSAMLING 1995 - KALL

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 1005, 1900: 2227, 1995: 694

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. Huså bruk utgjorde en tid egen kapellförsamling, sannolikt utan särskild kapellbyggnad. Befolkningstal 1805: värdet avser år 1810. År 1805 hade församlingarna Undersåker, Mörsil, Åre och Kall tillsammans 2688 inv.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kalls kyrka ligger på en höjd ovanför Kallsjön i odlingsbygd på gränsen till fjällzonen. Kyrkomiljön och den omgivande bygden utgör riksintresse.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: Medeltida stenkyrka, riven 1868. Kyrkan var före 1750-talet en rektangulär salkyrka, vars planform bör ha tillkommit under 1300- eller 1400-talet, kanske genom om- eller tillbyggnad av en äldre kyrka. 1756-58 förlängdes kyrkan åt öster och erhöll ett tresidigt avslutat korparti och en murad sakristia i norr. Ett murat vapenhus i väster hade senast vid 1800-talets början ersatt ett äldre i trä. En minnessten på den nuvarande kyrkogården markerar platsen för den rivna kyrkan. Ny kyrka byggdes något längre i sydost.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Kalls nuvarande kyrka av sten uppfördes 1862-66 efter ritningar av Emil Edvard von Rothstein med Johan Nordell som byggmästare. Den består av långhus, tresidig korabsid i öster, torn i väster med vapenhus i bottenvåningen och vidbyggd sakristia i sydost.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan präglas av nyklassicism med inslag av medeltidsinspiration och nyrenässans. Långhuset har flackt sadeltak, liksom sakristian. Korabsidens sidor kröns av trekantsgavlar, som bär radiellt utgående sadeltak. Tornet kröns av en låg men spetsig spira. De vitputsade fasaderna har rundvälvda fönsteröppningar och inslag av blinderingar. Tornet har kopplade ljudgluggar och tandlist. Ingångar finns i tornets bottenvåning och på långhusets nordfasad. Kyrkorummet täcks av kassettindelat tredingstak av trä över långhuset, korutsprånget av putsat hjälmvalv. Korvalvet har lisener som utgår från väggpilastrar, vilka flankeras av målade, perspektiviskt målade kolonner, liksom valvets målade rankornamentik sannolikt från byggnadstiden. Korfönstrens glasmålningar av Torsten Nordberg insattes 1954-55. Altaruppsatsen med kors, svepeduk och två profilörer, den slutna bänkinredningen, västläktaren och orgelfasaden, sannolikt dekorerade av Nils Magnus Åkerström, som utfört snideri och måleri i kyrkan 1867. Predikstolen av Pehr Fredric Flygt och Olof Jensson Wold 1866. Läktarunderbyggnaden tillkom 1925-26 då utrymmet under läktaren avskildes med en trävägg och inreddes till kyrksal efter ritningar av arkitekten Ivar Stål och försågs med predikstol och andra inventarier från gamla kyrkan, sluten bänkinredning och altartavla med Korsfästelsen, målad av Pelle Havne 1932. Kyrkan restaurerades 1954-55 efter ritningar av arkitekten Gösta Rollin. Textilierna på väggen under läktaren har komponerats av Anita Persson.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.

KYRKOMILJÖN
Kalls kyrka ligger på en höjd i odlingsbygden norr om Kallsjön på gränsen till fjällzonen i väster. Intill kyrkan och kyrkogården ligger Kalls skola och bibliotek och ett litet centrum med mataffär och bensinpump. Väster om kyrkan ligger ett församlingshem i trä med faluröd panel som är sammanbyggt med lokaler för verkstad och vaktmästare. Kyrkomiljön och den omgivande bygden utgör riksintresse för kulturmiljövården.

KYRKOANLÄGGNINGEN
Kyrkogården är mycket stor. Den sträcker sig i norr ända upp till landsvägen. Kyrkogården är gräsbevuxen och gångarna är belagda med asfalt. Det finns också gångar med kalkstensplattor. Den äldsta delen av kyrkogården ligger på båda sidor om kyrkans huvudentré i väster. Här finns många gravstenar från slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Kyrkogården omges av en kallmur av natursten. Vid ingångarna till kyrkogården finns murade och vitputsade stigportar med smidesgrindar. Strax norr om kyrkan ligger ett bårhus, antagligen byggt på 1950-talet, av murad huggen kalksten.

Kalls kyrka uppfördes 1862-66 efter ritningar av Emil Edvard von Rothstein. Johan Nordell från Gävle anlitades som byggmästare. Den består av långhus med tresidigt avslutad korabsid i öster, torn i väster med vapenhus i bottenvåningen och vidbyggd sakristia i sydost. Kyrkans exteriör präglas av nyklassicism med inslag av medeltidsinspiration och nyrenässans. Den har bland annat framskjutande gavelpartier och blinderingar på de putsade fasaderna.

Den putsade sockeln är målad grå. Murarna är uppförda av sten. De vitputsade fasaderna har rundvälvda fönsteröppningar och inslag av blinderingar. Hörnlisenerna har samma kulör som kyrkans väggar. På både norra och södra fasaden är fasaden centralt framskjuten med ett gavelparti. På norra fasaden finns där en portal medan det på södra fasaden är ett fönster. Korabsidens sidor kröns av trekantsgavlar, som bär radiellt utgående sadeltak. Det finns blinderingar i form av kors på trekantsgavlarna. Ingångar finns i tornets bottenvåning och på långhusets nordfasad, eftersom det är härifrån man nalkas kyrkan. De kopplade mycket höga dörrarna är kopparbeslagna. Fönstren är målade röda. Det finns sex rundbågiga fönster på norra väggen samt ett runt fönster ovanför norra entrén, tre rundbågiga fönster i korabsiden och fem fönster på södra väggen. På södra fasaden ligger sakristian. Den har mindre rundbågiga fönster med endast en båge, två åt öster och två åt väster samt två blindfönster mot söder. Solbänkarna täcks av en plåt med putskant.

Långhuset har flackt sadeltak, liksom sakristian. De täcks av en skivtäckt, falsad kopparplåt med förskjutna falser (lagt 1970) precis som korabsidens tak och lanterninen. Ursprungligen hade samtliga tak spån. Tornet har ljudöppningar med kopplade luckor och tandlist. Tornet kröns av en låg men spetsig spira som står på muren, även den täckt av kopparplåt. Spirans träkonstruktion revs 1971 och istället byggdes en ny spira av en stålkonstruktion med samma utseende som originalet. Tornspiran har luckor i kopparplåt som skjuter ut likt takkupor med sadeltak. På tornet ovanför huvudentrén i väster finns en förgylld inskription på en stenplatta, "Byggd under konung Carl DXVBLG" d.v.s. 1866.