VANKIVA KYRKA

Kyrkomiljön
Kyrkbyn Vankiva ligger cirka 3 kilometer norr om Hässleholm strax intill länsväg 117. Socknen utgörs i söder kring kyrkbyn och Almaån av öppen slättbygd och längre
norrut ut av dalbygder och småbruten skogsmark. Området har en lång kontinuitet av mänsklig aktivitet, bland annat har ett 20-tal stenåldersboplatser samt gravfält, skeppssättningar och domarringar från järnåldern påträffats. Bland de senare utmärker sig Mala stenar vid tätorten Mala en dryg halvmil norr om kyrkbyn, ett järnåldersgravfält med flera skeppssättningar och ett stort antal resta stenar. Området är utpekat som särskilt värdefull kulturmiljö, vilket även är fallet för den gamla landsvägen mellan kyrkbyn och Finja som delvis bevarar sin ålderdomliga sträckning uppe på åsarna. En knapp kilometer norr om kyrkbyn har en mindre tätort med samma namn vuxit fram under 1900-talet.

Vankiva kyrka är belägen på en liten höjd där omgivningarna utöver det öppna odlingslandskapet domineras av närbelägna Vankiva gård, en av traktens största mjölkgårdar med huvudbyggnad, flyglar, grävda dammar och ekonomibyggnader. Socken- och bynamnet skrevs 1481 Wandhkiffä, där förleden har betydelsen vatten och efterleden kiv (strid) och byn tros ha fått sitt namn efter ett bäckmöte öster om kyrkan.

Kyrkan och Gamla kyrkogården ligger inom registrerat fornlämningsområde Vankiva 27:1 som avser bytomten enligt 1704 års karta och skyddas enligt 2 kap. kulturmiljölagen.

Kyrkogård
De äldsta delarna av Vankiva kyrkogård är samtida med kyrkan och den medeltida utsträckningen bör i stora drag motsvara det som idag benämns Gamla kyrkogården, det vill säga den lilla höjd på vilken kyrkan är belägen. Kyrkogården tycks ha omgärdats av en mur allt sedan 1600-talet och har idag kallmurade delvis pågjutna stödmurar i samtliga väderstreck utom öster. I sydost finns en stensatt trappa som ledde från prästgården som var placerad direkt söder om kyrkan innan den revs 1943. Frånsett den grusade gång som leder från huvudentrén vid den gamla bygatan i väster och vidare runt kyrkan är marken i sin helhet gräsbevuxen, med ett fåtal kvarvarande äldre gravstenar placerade rakt i gräset. De äldsta utgörs av tre små runda vårdar från 1790-talet med inskription BH, vilket lär stå för Björneholm. Växtligheten är sparsmakad, med enstaka inslag av tuja, syren, buxbom och rhododendron. Utmed kyrkogårdsmuren finns ett fåtal äldre högväxta träd som tidigare ingått i en trädkrans i form av kastanj, ask och lönn.

Nya kyrkogården anlades i väster på andra sidan bygatan 1874 efter dåtidens ideal med grusade gångar i strikt rutnätsmönster kring en centralaxel i östvästlig riktning samt trädplanteringar och grusade gravplatser. Denna karaktär är ännu välbevarad i nordöstra delen med ett flertal större familjegravar omgärdade av stenramar eller infattningshäckar av liguster. Äldre gravstenar dominerar, bland annat ett flertal naturromantiska gravvårdar i sandsten med bladornamentik, textplatta och krönkors i marmor. Västra delen har idag såtts igen med gräs och endast enstaka gravplatser är ännu grusade. Gravstenarna är till största del låga och breda från tiden efter 1930, men ett fåtal äldre högresta eller små anspråkslösa vårdar finns bevarade. Centralaxeln kantas här av en lindallé.

1938 utökades Nya kyrkogården åt söder efter förslag av Gustaf Rudolf Persson och Ivar Granberg. Denna del karaktäriseras idag av omgestaltningar under 1960-talet med gräsade ytor där gravplatserna är ordnade utmed rygghäckar av klippt tuja och gångarna kantas av stora idegransklot. Gravstenarna är genomgående låga och breda. De kvarter som tagits i bruk under 1900-talets senare decennier eller senare har mer individuellt utformade vårdar. I sydvästra hörnet planerades för ett gravkapell som aldrig kom till utförande. Platsen fungerar sedan 1995 som minneslund. Utmed södra gränsen finns även en askgravlund anlagd 2008 vid en äldre ek. Både minnes- och askgravlund är gestaltade med stensatta ytor, planteringar och vattenspel.

Byggnader på kyrkogården
1952 invigdes ett gravkapell gjutet av skyddsbetong och placerat under Gamla kyrkogården efter ritningar av Leon Nilson. Ingången i form av en pardörr med stående brunmålad panel och omfattning av huggen granit återfinns i södra stödmuren i anslutningen till parkeringen. Gravkapellet är ännu i bruk och har invändigt vitputsade väggar och tak och golvbeläggning av cementmosaik. Öster om parkeringen finns en relativt sentida garagebyggnad med rödmålad panel och flackt sadeltak.

Direkt norr om Nya kyrkogården ligger ett före detta kommunal- och skolhus, sannolikt uppfört på 1860-talet, som idag fungerar som församlingshem. Byggnaden har murverk i rött tegel och hörnkedjor, listverk och fönsterkrön i gult tegel. Sadeltaket är belagt med eternitplattor. Direkt väster om församlingshemmet finns vaktmästeri och wc i en byggnad klädd med rödmålad locklistpanel, vita knutar och brant sadeltak avtäckt med betongtegel.

Källor och litteratur
Vankiva kyrka Underhållsplan (2001-11-12), Restaurator AB, Lund.
Vankiva kyrkogård Vård- och underhållsplan (rapport 2013:48), Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne, 2013.
Vankiva kyrka Underhållsplan 2020 (rapport 2020:48), Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne, 2013.
Dahlberg, M och Sjöström, I [red.]. Skåne Landskapets kyrkor, Stockholm: Riksantikvarieämbetets förlag, 2015.
Wahlberg, M [red.]. Svenskt ortnamnslexikon, Uppsala: Institutet för språk och folkminnen, 2003.
Länsstyrelsen i Skåne. Kulturmiljöprogram. Hässleholms kommun: https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/kulturmiljoprogram/oversiktliga-beskrivningar/oversiktliga-kommunbeskrivningar/hassleholm.html, hämtad 2021-03-09.
Länsstyrelsen i Skåne. Kulturmiljöprogram. Vankiva: https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/kulturmiljoprogram/omraden/kulturmiljoprogram-vankiva.html, hämtad 2022-01-02.
Länsstyrelsen i Skåne. Kulturmiljöprogram. Mala: https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/kulturmiljoprogram/omraden/kulturmiljoprogram-mala.html, hämtad 2022-01-02.
Riksantikvarieämbetet. Forndok: https://app.raa.se/oppnadata/forndok/search?3, hämtad 2022-01-03.
Riksantikvarieämbetet. Fornsök: https://app.raa.se/open/fornsok/, hämtad 2022-01-03.
Platsbesök 2021-05-04.