YSBY KYRKA

FÖRSAMLING 1995 - YSBY
BEFOLKNINGSTAL - 1805: 372, 1900: 963, 1995: 739

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Ysby medeltidskyrka ligger enskilt i västra utkanten av tätorten. Bebyggelsen radar upp sig längs landsvägen i öster och ett par hundra meter väster om kyrkan passerar Lagan. Socknen består till största delen av öppen odlingsmark i Lagans dalgång. En äldre föregångare till den befintliga kyrkan kan möjligen ha funnits vid byn Hov, men denna har ej kunnat bekräftas genom konkreta fynd.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av ett rektangulärt långhus med smalare rakslutet kor. I väster ett torn och på korets norra sida en vidbyggd sakristia. Kyrkan är en av Hallands bäst bevarade medeltida sockenkyrkor i tegel, och byggnaden har i huvudsak bevarat sina medeltida mursträckningar. Tornet är dock till skillnad från långhus och kor murat i natursten, men torde ändå härröra från romansk tid. Kyrkan hade förr ett murat vapenhus i söder, som revs vid en ombyggnad 1831. Tornet fick på 1840-talet den nuvarande överdelen. År 1953 tillkom en sakristia i norr.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan är utvändigt vitputsad och långhuset har rundbågiga fönsteröppningar. På långhusets nord- och sydsidor finns en trappstegsfris under takfoten, och korets gavelröste är utsmyckat med en trekopplad blindering. Långhus och kor täcks av separata sadeltak och tornet kröns av en flack huv och lanternin. Huvudingång genom tornets bottenvåning i väster. Kyrkan är invändigt vitputsad. I koret finns ett medeltida kryssvalv, medan långhuset täcks av ett högt trätunnvalv. Före 1844 fanns dock kryssvalv även i långhuset. I koret finns en av landskapets mest fullständiga senmedeltida målningssviter, med bl.a. Yttersta domen på östväggen (framtagna och restaurerade 1908-09 och 1953). Korets nuvarande utseende är mycket ett resultat av en restaurering 1953. Då flyttades sakristian, som tidigare var inrymd bakom altaret, till en ny utbyggnad på korets norra sida. Altaruppsatsen från 1760 av bildhuggaren Johan Joakim Beckman flyttades samtidigt till långhuset, varigenom koret frilades. Predikstolen i barock inköptes på 1760-talet från Veinge.

ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Vid kyrkan bevaras cuppan till en medeltida, fyrsidig granitdopfunt (ibland tolkad som en vigvattensfunt).

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2001.

Ysby kyrkogårdstomt kringgärdas av en murad, fogad, stenmur, med grind i öster och nordöst. Innanför muren löper en trädrad av äldre träd. Östra grinden är av smide och hänger i två fyrkantiga stenpelare. Innanför grinden står två parklyktor med kopparhuv och gult antikglas. Kyrkans gångar är grusade. Gravvårdarna ligger i huvudsak i öst-västlig riktning med häckar eller vintergröna växter emellan. Gravvårdarna är övervägande gräsbevuxna med en liten yta för plantering eller stenkant och grus. Större grusade gravvårdar med stenkant förekommer.
Grusgången från östra entrén och fram till huvudingången samt en på kyrkans norra sida och gången mot bårhuset i väster, kantas av hamlade oxlar. Bårhuset utgörs av en putsad tegelbyggnad avfärgad i vit kulör med kyrkspånsbelagt sadeltak, kopparbeslagen pardörr och brosten av granit. Parkeringen är asfalterad och ligger öster om kyrkogårdsmuren.
Nordost om kyrkan ligger församlingshemmet (Vitslammat tegel, sadeltak med rött, tvåkupigt, lertegel, vita snickerier).

En vaktmästeribyggnad (falurödfärgad locklistpanel, sadeltak med svart plåt och bruna snickerier) ligger i kyrkogårdens nordvästra hörn.