HÄSSLEHOLMS KYRKA

Järnvägsknuten Hässleholm har fått sitt namn efter Hässleholmsgården, en gård med medeltida anor vars dåvarande ägare August Ehrenborg upplät mark för stationsbygge och järnvägens framdragning när Södra stambanan anlades kring 1860. Ehrenborg var en ivrig förespråkare för järnvägen och hans kraftansträngningar för att påverka stambanans sträckning var helt avgörande för Hässleholms tillkomst. Trakten utgjordes innan järnvägens ankomst av små bondbyar och några mindre herrgårdar i ett öppet landskap med hedmarker, åkrar och ängar. Hovdala var bygdens enda större gods och Västra Göinges häradscentrum med tingsplats och gästgiveri låg i Röinge by ett par kilometer öster om Hässleholmsgården. Utöver Ehrenborgs mark kom en stor del av stationssamhället att växa fram på Läreda bys marker.

SJ:s förste chefsarkitekt Adolf Edelsvärd ansvarade under 40 år för SJ:s arkitektur och hans inflytande i den svenska stadsbyggnadshistorien är synnerligen påtagligt. Edelsvärd presenterade 1859 en idealstadsplan för stationssamhällena, där trädkantade avenyer, bredare huvudgator och smalare bakgator bands samman med torg och parker i en rutnätsplan. Hässleholm är ett av de tydligaste exemplen i landet där Edelsvärds idealplan utförts i full uträckning, mycket tack vare att staden till stor del anlades på tidigare obebyggd mark.

Det nya stationssamhället växte snabbt. Redan 1866 flyttades tingsplatsen till Hässleholm och 1870 var invånarantalet 700. Stationssamhället blev municipalsamhälle 1888 och köping 1901. I samband med att Hässleholm 1914 fick stadsrättigheter tillkom en mer stadsmässig och högre bebyggelse och märkesbyggnader som stadshotell, vatten- torn, brandstation och skolor. Kyrkligt hade Hässleholm alltjämt tillhört Stoby och Vankiva församlingar, men nu uppfördes en kyrka i staden, placerad som pendang till stationshuset i andra änden av Första avenyn på mark som efter August Ehrenborgs tidiga bortgång 1873 hade donerats av hans mor Amelie.

Källa: Hässleholms kyrka, Kulturhistorisk karaktäristik och bedömning, Henrik Nilsson, Laserna restaurering, 2022-08-30.

Järnvägsknuten Hässleholm har fått sitt namn efter Hässleholmsgården, en gård med medeltida anor vars dåvarande ägare August Ehrenborg upplät mark för stationsbygge och järnvägens framdragning när Södra stambanan anlades kring 1860. Ehrenborg var en ivrig förespråkare för järnvägen och hans kraftansträngningar för att påverka stambanans sträckning var helt avgörande för Hässleholms tillkomst. Trakten utgjordes innan järnvägens ankomst av små bondbyar och några mindre herrgårdar i ett öppet landskap med hedmarker, åkrar och ängar. Hovdala var bygdens enda större gods och Västra Göinges häradscentrum med tingsplats och gästgiveri låg i Röinge by ett par kilometer öster om Hässleholmsgården. Utöver Ehrenborgs mark kom en stor del av stationssamhället att växa fram på Läreda bys marker.

SJ:s förste chefsarkitekt Adolf Edelsvärd ansvarade under 40 år för SJ:s arkitektur och hans inflytande i den svenska stadsbyggnadshistorien är synnerligen påtagligt. Edelsvärd presenterade 1859 en idealstadsplan för stationssamhällena, där trädkantade avenyer, bredare huvudgator och smalare bakgator bands samman med torg och parker i en rutnätsplan. Hässleholm är ett av de tydligaste exemplen i landet där Edelsvärds idealplan utförts i full uträckning, mycket tack vare att staden till stor del anlades på tidigare obebyggd mark.

Det nya stationssamhället växte snabbt. Redan 1866 flyttades tingsplatsen till Hässleholm och 1870 var invånarantalet 700. Stationssamhället blev municipalsamhälle 1888 och köping 1901. I samband med att Hässleholm 1914 fick stadsrättigheter tillkom en mer stadsmässig och högre bebyggelse och märkesbyggnader som stadshotell, vatten- torn, brandstation och skolor. Kyrkligt hade Hässleholm alltjämt tillhört Stoby och Vankiva församlingar, men nu uppfördes en kyrka i staden, placerad som pendang till stationshuset i andra änden av Första avenyn på mark som efter August Ehrenborgs tidiga bortgång 1873 hade donerats av hans mor Amelie.

Kyrkan är belägen på en höjd i östra utkanten av stadskärnans rutnätsplan, på det så kallade Kyrktorget med parkliknande karaktär. Närmiljön präglas av tegelarkitektur från i viss mån tidigt 1900-tal men i större utsträckning från efterkrigstiden. Under en period på 1950-talet var Hässleholm Sveriges snabbast växande stad. Söder om kyrkan ligger Kyrkskolan från 1906 och i norr församlingshemmet ritat av Valdus Wikén 1952 och tillbyggt 1974 efter ritningar av Torsten Thuresson. I öster ansluter Hembygdsparken samt ett mer oregelbundet anlagt villaområde, vars brokiga byggnadsbestånd speglar den svenska villaarkitekturens utveckling under 1900-talet.

Kyrkotomt

Hässleholms kyrka omges av en mindre kyrkotomt med karaktär av stadspark dominerad av gräsade ytor och lövträd. Begravningar sker på Östra kyrkogården.

Källor och litteratur

Hässleholms kyrka Underhållsplan (2005-06-09), Restaurator AB, Malmö.

Dahlberg, M och Sjöström, I [red.]. Skåne Landskapets kyrkor, Stockholm: Riksantikvarieämbetets förlag, 2015.

Hässleholms kommun. Kulturmiljöplan för Hässleholms stad (antagen 2021-06- 23): https://www.hassleholm.se/download/18.163d09f17c0749178e9a34/1632300742923/
Kulturmiljöplan%20för%20Hässleholms%20stad.pdf, hämtad 2022-08-22 Länsstyrelsen i Skåne.

Riksantikvarieämbetet. Fornsök: https://app.raa.se/open/fornsok/, hämtad 2022-08-30.

Platsbesök 2021-09-16.

Källa: Hässleholms kyrka, Kulturhistorisk karaktäristik och bedömning, Henrik Nilsson, Laserna restaurering, 2022-08-30.