FJÄLLSJÖ KYRKA

Söder om kyrkan anlades en kyrkogård 1832 med en bogårdsmur av timmer. 1925 utökas kyrkogården åt söder. 1939 skedde en större utvidgning mot nordöst på platsen där den äldre kyrkan legat. Fjällsjö kyrka ersatte en medeltida kyrka som låg ett hundratal meter söder om dagens kyrka nere vid älven. Platsen för den gamla kyrkan markeras med ett träkors. I öster och söder omgärdas kyrkogården av en tät granhäck och i väster av ett trästaket. Kyrkobyggnaden fungerar ännu idag som kyrkogårdens gräns mot norr. Trästaket står vid den nedre delen av kyrkogården. Strax söder om kyrkobyggnaden finns ett bårhus från 1933. Bårhuset har målats om 1979 samt på 1990-talet, troligen i samband med kyrkans utvändiga ommålning. Enligt en nedteckning från 1867 av Karl Sidenbladh skall det på den gamla kyrktomten en bit från nya kyrkan ha stått ett så kallat benhus.

Fjällsjö kyrka uppfördes mellan åren 1817-1818. Jon Mattson från Avaträsk var byggmästare.

HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - I Fjällsjö fanns enligt Hülphers 1780 en liten kyrka "af träd med platt tak". 1811 beslöt sockenstämman bygga en ny kyrka ca 200 m från den gamla kyrkplatsen. K. Maj:t gav tillstånd att bygga i trä, och ritning till en tornlös kyrka uppgjordes 1814 vid ÖIÄ. Kyrkan byggdes 1817-18 av byggmästare Jon Mattsson. 1818-21 byggdes ett torn. Invigning skedde aldrig.

PLAN OCH MATERIAL - Ritningen från 1814 följdes ej. Rektangulärt kyrkorum med kor och smalare sakristia i öster, torn i väster. Ingång genom tornet. Senare tillbyggnad vid sakristians norra sida.
Byggd i trä i dubbelt resvirke med ut- och invändig liggande panel, ytterligare isolerad genom panel och sågspånsfyllning 1902 och 1946. Väggarna i långhuset nu nära 1,5 m tjocka. Ytterpanelen från början delvis spånklädd och gulmålad med vita lister. Gråstensgrund. Takbeläggning ursprungligen spån, bytt till svartmålad plåt.

EXTERIÖR - Fönstren rundbågade, med foder upptill tresidiga, försedda med småspröjsat glas. Tornkroppen och lanterninens tak svagt karnissvängda, tornspiran nedtill med lökliknande ansvällning. Flöjel på taket med årtalet 1817.

INTERIÖR - Väggar och tunnvalv panelade, ursprungligen målade vita. Altarprydnad, predikstol och läktare 1828 ljusblå. På korväggen fanns då altartavla med motivet "Tron, Hoppet och Kärleken". I kompositionen ingick änglar, målade av Olof Hägglund, vilka enligt Åslund 1878 "hafva nemligen påtagligen vålnader af kanariefoglar i mångdubblad storlek". I slutet av 1800-talet pryddes hela altarväggen med skenarkitektur, vilken efter att ha varit övermålad en period nu åter är framtagen, som fond för ett medeltida altarskåp. Predikstolen tillkom 1863 med den i Bjärtrå som förebild. Tidigare hade 1600-talspredikstolen från gamla kyrkan nyttjats.
Sluten bänkinredning från 1970-talet. Orgel från Åkerman & Lund från 1882, verket ombyggt av samma firma 1945.

Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860, Del 4 Härjedalen, Jämtland, Medelpad och Ångermanland. 1997

FÖRSAMLING 1995 - FJÄLLSJÖ

BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 229, år 1900: 2124, år 1995: 1227

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken, tidigast omnämnd 1535 (Styffe).

LÄGE OCH OMGIVNING - Socknen ligger i skogsbygden i den västligaste delen av landskapet omkring dalgången utmed Fjällsjöälven, som tillhör Ångermanälvens vattensystem. Namnet Kyrkbacken i Sunnansjö kan tala för en äldre kyrka där. Den befintliga kyrkan ligger för sig utanför tätorten Backe på en höjd ovanför Fjällsjön. Norr om kyrkan ligger prästgården från 1800-talet.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: Troligen medeltida träkyrka. Den var enligt ett sockenstämmoprotokoll 15 alnar lång och 9 1/2 bred, dvs cirka 9 x 5,7 meter. Enligt en uppgift från 1700-talet hade kyrkan en takryttare mittpå taket. En madonnabild från 1200-talet och ett senmedeltida altarskåp är bevarade.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Träkyrka, bestående av rektangulärt kyrkorum med sakristia i en smalare utbyggnad bakom koret samt ett torn, byggd 1818-21 av byggmästare Jon Mattsson.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan är uppförd av dubbelt resvirke samt klädd med panel och senare isolerad, vilket gör att väggarna är nära 1,5 m tjocka. Fönstren är rundbågiga. Tornhuven är karnissvängd liksom lanterninens huv. Ingången går genom tornet. Kyrkorummet täcks av ett tunnvalv. Korväggen pryds av en målad skenarkitektur från 1800-talets slut. Vid en renovering 1863 insattes en ny predikstol. Innerväggar och tak kläddes 1902 med masonitplattor med fältindelning vid en restaurering av arkitekt Fritz Eckert, då också nya öppna bänkar med gavlar tillkom liksom ny altarprydnad med förgyllt kors och svepduk. År 1909 avlägsnades fasadernas spånbeklädnad och ersattes av brädfodring, samma år byggdes ett litet arkivrum till vid sakristian. 1933 fick kyrkan en altartavla av Olle Hjortzberg i samband med att den skenarkitekturen från 1800-talet målades över. Masonitskivorna togs bort 1974-75 av arkitekt Hans Thunell, då också arkitekturmålningen i koret kom till heders. I stället för Olle Hjortzbergs altartavla, som flyttades till södra väggen, sattes det senmedeltida altarskåpet upp i koret och nya bänkar installerades. En predikstol från 1600-talet finns bevarad i sakristian (vägledningen). Den nuvarande predikstolen från 1863 har haft den i Bjärtrå som förebild. Orgelfasaden härrör från 1882.

Dopfunt av trä i nygotisk stil. Kyrkans äldsta föremål är en 1200-talsmadonna av norsk-engelsk typ samt ett senmedeltida altarskåp med målade dörrar och Kristus som Smärtoman i corpus. Madonnan kan vara tillverkad i Norrland eller Tröndelagen på 1200-talet men går stilmässigt tillbaka på engelsk 1100-talsskulptur.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 1998.

KYRKOMILJÖN

Fjällsjö kyrka ligger strax utanför centrala Backe samhälle. Omgivningarna präglas av ett öppet jordbrukslandskap med bebyggelse i norr och öst. Kyrka och begravningsplats ligger på en åt söder något sluttande mark. Fjällsjöälven har sitt lopp söder om kyrkomiljön. Prästgården i nordöst är troligen från 1800-talets slut med tillhörande jordkällare och ekonomibyggnader. Mot vattnet ligger kyrkogårdsförvaltningens förråd och byggnader. Församlingshemmet från 1957 döljs bakom en ekonomibyggnad i öst.

KYRKOANLÄGGNINGEN
Söder om kyrkan anlades en kyrkogård 1832 med en bogårdsmur av timmer. 1925 utökas kyrkogården åt söder. 1939 skedde en större utvidgning mot nordöst på platsen där den äldre kyrkan legat. Fjällsjö kyrka ersatte en medeltida kyrka som låg ett hundratal meter söder om dagens kyrka nere vid älven. Platsen för den gamla kyrkan markeras med ett träkors. I öster och söder omgärdas kyrkogården av en tät granhäck och i väster av ett trästaket. Kyrkobyggnaden fungerar ännu idag som kyrkogårdens gräns mot norr. Trästaket står vid den nedre delen av kyrkogården. Strax söder om kyrkobyggnaden finns ett bårhus från 1933. Bårhuset har målats om 1979 samt på 1990-talet, troligen i samband med kyrkans utvändiga ommålning. Enligt en nedteckning från 1867 av Karl Sidenbladh skall det på den gamla kyrktomten en bit från nya kyrkan ha stått ett så kallat benhus.

Fjällsjö kyrka uppfördes mellan åren 1817-1818. Jon Mattson från Avaträsk var byggmästare. Det är en träkyrka på naturstensgrund med väggarna utförda i stolpkonstruktion med liggande panel på förvandring och gavelröstena klädda med spån. Kyrkan är byggd i en nyklassicistisk stil och består av ett enskeppigt långhus med en i öst lägre sakristia med separat ingång i söder och en mindre tillbyggnad för arkiv åt norr samt torn med huvudentré i väster. Hörnen på långhus och torn markeras av släta hörnkedjor av brädor. På långhusets fasad finns fyra fönster på var sida med rundbågig avslutning. Fönstren sitter i djupa nischer med tredingsformat krön precis som ljudluckorna på tornet. Glasrutorna är av äldre modell. Långhusets sadeltak är täckt av ett galvaniserat och falsat svartmålat plåttak vilket 1960 ersatte ett tidigare spåntak. På den östra delen av taknocken sitter en spånklädd spira med flöjel.

Sakristian är en mindre tillbyggnad mot långhuset och har liksom tornet och långhuset panel på förvandring med en dropplist av trä och med en grund av natursten och gjuten betong. Sakristian täcks av ett sadeltak som är spåntäckt i likhet med gavelröstet. Från öster leder en trappa ned till källaren och i norr finns en låg tillbyggnad utan fönster, likaså med spåntäckt tak. Sakristians två fönstren i öster har samma utformning som långhusets fönster.

Det kvadratiska tornet har en enkel men markerad takfot och en lanternin som avlutas med en spånklädd spira med flöjel och förgylld kyrktupp. Klockvåningen och ljudluckorna, med tredingsformad avslutning, markeras genom den under ljudluckorna profilerade listen. Ljudluckorna är av pardörrstyp och målade i en ljusblå kulör med markerade gångjärn. Lanterninen är liksom tornhuven täckt med ett spåntak. Lanterninen har rundbågiga fönster med tredingsformad omfattning åt alla väderstreck. I bottenvåningen på tornet finns huvudingången och ett fönster lika långhusets åt söder och norr. Högre upp sitter ett enluftsfönster med tolv rutor och med ett i nederkant dekorerat fönsterfoder mot norr, söder och väster. Västportalen nås genom en tresidig trätrappa med handledare i metall samt en åt norr liggande handikappramp av trä med metallräcke. Porten är en dubbeldörr med mönsterlagd slätspont målad i en brun kulör. Portalomfattningen utgörs av två rikt utformade pilastrar med utskurna motiv som kors och blomma, vilka bär upp en med pilastrar inramad inskriptionstavla med tandsnittsdekoration och texten "GÅN IN I HANS PORTAR MED TACKSÄGELSE. I HANS GÅRDAR MED LOF, TACKEN HONOM. LOFVEN HANS NAMN Ps. 100:4".

Kyrkans exteriör är relativt välbevarad förutom mindre förändringar. Kyrkan genomgick enligt skriftliga källor från 1923 en grundlig restaurering 1864 men uppgifter saknas på vad som genomfördes, både invändigt och utvändigt. Arkivet byggdes till 1901 mot sakristians norra vägg och 1925 byggdes den södra ingången till sakristian. Långhusets takspån ersattes 1960 av ett falsat plåttak och skorstenar på sakristian och långhuset har troligen vid installation av elvärmen avlägsnats. I mitten av 1990-talet målades fasaden om och takspånen tjärades sommaren 2004. Svarta hängrännor sitter på samtliga fasader åt söder och norr samt vitmålade stuprör i varje hörn på långhus, sakristia och torn.