LANDA KYRKA

KYRKOGÅRDEN
Kyrkan omges av en kallmurad skalmur med tre stigluckor, en i väster, en i norr och en i söder. På ömse sidor om den västra stigluckan finns trappsteg av natursten över/i muren. I muren finns vidare två smidesgrindar, vilka hänger i fyrsidiga stenstolpar, en vid bårhuset i norr och den andra vid kyrktomtens spets i söder. Innanför muren växer en ung trädrad. Öster om kyrkogårdsmuren och följandes kyrkogårdstomten i söder, rinner ett vattendrag.

Norr om kyrkan ligger en grusad parkering, väster om denna har en yngre kyrkogård anlagts. Dessa kringgärdas av häckar och runt kyrkogården växer en ung trädrad. Kyrkogården runt kyrkan är i huvudsak gräsbevuxen med gravvårdar av sten. Ett fåtal gravvårdar med stenkant och stenfyllning förekommer. Gångarna från stigluckorna, samt fram till och runt kyrkan är grusade. Gruset ligger på väv. I mittstråket från västra stigluckan och fram till kyrkans entré ligger stora stenhällar. Nordost om koret står en vigvattensten. med trepassformad skål i cuppan.

Vid omläggning av kyrkogårdsmuren år 1846 plockades kyrkogårdens gravstenar bort och lades ovanpå kyrkogårdsmuren. De som ville fick ta hem sina gravstenar. Kyrkogården utvidgades mot norr 1988, efter förslag upprättat av Johan Eriksson, Borås. 1993 upptogs en öppning till nya kyrkogården, norr om kyrkan, om ca 2.5 m. På kyrkogården finns en altarsten med relikgömma. Utvidgning av kyrkogården 1915, efter förslag av Gustaf Holmdahl. Norra och södra stigporten av trä ersattes av nya av sten. Utvidgning av kyrkogården mot norr. I ordningsställande av containerplats m.m. år 1989.

STIGLUCKOR - Västra stigluckan har valmat tak belagt med enkupigt rött lertegel. Sockeln är av natursten och fogad. Murarna är putsade och avfärgade i vit kulör. Stigporten har rundbågeformade beklädnadsportar mot öster och väster, vilka är täckmålade i mörkbrun kulör. Inne i stigluckan är marken belagd med stenhällar. I norra delen finns sittbänkar av trä efter väggarna. I södra delen finns ett litet förrådsutrymme med ett litet enluftsfönster mot söder. Norra och södra stigluckan har sadeltak belagda med enkupigt rött lertegel och en träspira i ena nocken. Dessa har endast rundbågeformade beklädnadsportar på utsidan av stigluckan mot kyrkan är stigluckorna "öppna". Inne i stigluckorna finns sittbänkar av trä på sidorna.

BÅRHUS OCH VAKTMÄSTERI - Bårhuset ligger utanför norra muren med södra fasaden i muren. Förutom bårhus rymmer byggnaden vaktmästeri och toaletter. Byggnaden är uppförd på en gjuten betongplatta och fasaderna är putsade med cementputs samt avfärgade i vit kulör. Byggnaden har ett sadeltak belagt med enkupigt rött tegel. Entrén till bårhuset sker från väster, via en fiskbensmönstrad dubbeldörr täckmålad i brun kulör. I fasaden ovan entrén sitter ett latinskt kors. En fiskbensmönstrad dubbeldörr till vaktmästeriets förråd finns i norra fasaden. Entréerna till vaktmästeriet och toaletterna sker från söder via enkeldörrar med glas i övre partiet. Sistnämnda dörrar är täckmålade i gul kulör. Fönstren utgörs av enluftsfönster med isolerglas varav 3 st mot norr och 2 st mot söder. Täckplåtar och hängrännor av koppar.

FÖRSAMLING 1995 - LANDA
BEFOLKNINGSTAL - 1805: 530, 1900: 683, 1995: 702

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger tämligen enskilt vid Lundaån, mitt i dalgången med öppen odlingsmark. Socknen består till övervägande delen av öppen odlingsmark i dalgångarna ned mot Landabukten. I övrigt utgörs landskapet av kuperade skogsmarker.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Murad stenkyrka bestående av ett rektangulärt långhus med tresidig avslutning i öster, en vidbyggd sakristia på korets norra sida och ett torn i väster. I långhusets västra del torde betydande mursträckningar av en romansk stenkyrka ingå. Denna kyrka hade ett rektangulärt långhus och ett smalare rakslutet kor. Enligt beskrivning 1788 hade koret ett murat valv, möjligen ett tunnvalv. Samma år förlängdes kyrkan österut varvid den erhöll den nuvarande koravslutningen. Något senare, 1794, tillkom tornet i väster. Sakristian tillbyggdes i samband med en genomgripande restaurering 1915 (enligt inventeringsprotokollet 1830, ATA, var sakristian tidigare inrymd i kur vid predikstolen).

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan är utvändigt vitputsad. Långhuset har sadeltak och tornet, som är relativt lågt och kraftigt, kröns av en något svängd huv och slank lanternin. Ingångar genom tornets bottenvåning samt direkt till korpartiet i sydväst. Vid restaureringen 1915 påträffades senmedeltida målningar på långhusets norra sida, bestående av figurativa arkadomslutna scener. Efter dokumentation (ATA) putsades de åter över. Målningarna håller nu, vid en pågående restaurering år 2000, åter på att friläggas, och även målningar på den södra väggen har framkommit. Kyrkorummet täcks av ett trätunnvalv med synliga tvärbjälkar och en markerad taklist. Det dekorerades 1804 med figurativt måleri av kyrkomålarna Peter Hallberg och Jacob Magnus Hultgren. Både altaruppsats och predikstol är från 1600-talet.

ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Cuppan till en medeltida stendopfunt förvaras på Hallands länsmuseum i Halmstad.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2001.