BODSJÖ KYRKA

KYRKOMILJÖN

Bodsjö kyrka ligger på en öppen platå ovan det smalare partiet av Bodsjön, det så kallade det Flatnorsundet. Det är en samlad miljö med kyrka, sockenstuga, kyrkstallar, f.d. prästgård samt det s.k. Boddas bönhus. Denna timrade byggnad ligger sydöst om kyrkan och är med dendrokronologisk metod daterat till 1291. Den äldre prästgården ligger norr om kyrkan liksom de gamla kyrkstallarna och den kopia av bönhuset som är byggd. Kyrkstallarna renoverades 1970 och målades med falu rödfärg. Dörrar och fönsterfoder målades i en brun kulör samt fönsterbågar i vitt. Samtliga tak har lagts om med impregnerat virke. 1915 gjordes en plan över kyrkstallarna som visar att de sammanlagt var nitton stycken och utspridda över kyrkoområdet. En träkyrka, troligen medeltida, revs när den nuvarande kyrkan uppfördes på samma plats.

KYRKOANLÄGGNINGEN
Kyrkan omges av kyrkogården i alla väderstreck. Den äldre kyrkogården närmast kyrkan omges av ett vitt trästaket med murade staketstolpar vilka kröns av ett plåttak med gulmålad kula. Staketet täcks av plåt. Väster om den äldre kyrkogården ligger den nya kyrkogården med gravar från 1910-1970-talet. Den nyare kyrkogården har successivt utvidgats. Den omgärdas åt öster och väster av ett smidesstaket och ansluter väl till trästaketet. Mot norr finns endast en avgränsning av den nya kyrkogården genom ett dike. Samtliga gångar runt kyrkan och på kyrkogården är grusbelagda. I sydväst ligger en parkliknande anläggning med gräsmatta samt bro över en mindre bäck. Det finns ingen gravsättning i öster då staketet går strax intill sakristian. Portal och staketstolpar putsades om 1995. Stegporten i väster från 1845 med girlang och förgylld strålsol av plåt leder in till kyrkogården och fram till kyrkan. Gravkapellet byggdes 1955 i en klassicerande stil med en souterrängvåning. Arkitekt var troligen Karl Martin Westerberg som var arkitekt för den omfattande restaureringen av kyrkan 1954-56. Den har ett högt och brant tak täckt av skiffer och en väggpanel lika kyrkan, både till utförande samt färgsättning. Invändigt utfördes altaruppsats och sniderier av Adolf Söderin från Revsund som även tillverkat kopian av nummertavlan inne i kyrkan.

Bodsjö kyrka byggdes 1794 - 1796. Byggmästare var Pål Pehrsson. Kyrkan uppfördes med ett timrat långhus, sakristia och torn i stolpkonstruktion. Fasaderna är panelklädda med en nedre bröstning av liggande panel målad i en gul kulör med vita omfattningar och knutar. Kyrkan brädslogs 1824-26 under byggmästare Lars Perssons ledning. Det skifferklädda sadeltaket har en vitmålad profilerad takfot. Sakristian i öster är en lägre än kyrkobyggnaden. Kyrkobyggnadens sockel är låg och klädd med stenskivor. Grunden är något högre i öster. I väster står det i proportionerna väl anpassade tornet med karnischsvängt tak samt lanternin likaså med karnischsvängt tak och flöjel och förgylld tupp. Tornets ljudöppningar samt lanterninens öppningar skiljer sig i utformningen åt från fönstren med sin rundbågiga avslutning. Lanterninen har bruna luckor med skyddsräcken framför. I väster ligger kyrkans huvudentré med en pardörr med ett tredingsformat krön och ovan denna en svart inskriptionstavla från 1796 med text i guld. Den i fasaden något indragna entrén nås genom en låg trappa av granit med handledare i smide ditsatta för endast några år sedan. Ovan ingången finns ett runt fönster med blyspröjsat glas i olika färgskiftningar. 1839 tillkom ett nytt rundfönster i tornet på västra sidan. 1877 målas kyrkan om utvändigt. 1931 får kyrkan en ny takbeläggning av skiffer. Vid restaureringen 1954-56 fick kyrkan en ny grund. Kyrkan målades senast om 1995.

Sakristian ligger i öster på en mycket hög grund med källare under. 1831 beskrivs vinkällaren som murad i gråsten. Genom en fallucka i golvet kunde utrymmet nås. 1910-12 byggdes både sakristian samt källaren om kraftigt genom att stora delar av dess utrymmen revs ned. 1995 byggdes källaren om till arkiv och har idag ett gjutet betonggolv och putsade vita väggar med arkivförvaring . På sakristians södra sida ligger en överbyggd nedgång, från 1995, till källaren. Överbyggnaden är en regelbyggnad klädd med panel, målad i samma kulör som kyrkobyggnaden, och står på en gjuten grund med tak av papp. Sakristian har på södra och norra fasaden ett tvåluftsfönster med blyspröjsat glas. På södra fasaden leder en trappa av granit upp till en sidoentré till sakristian. Den är ej ursprunglig. Vackert trappräcke av smide sitter längs med trappans ena sida. Över entrén sitter ett mindre skärmtak med hängränna och stuprör. En enkel trädörr med högt liggande rektangulärt fönster, utvändigt blyspröjsat, leder in till sakristian. Sakristians tak täcks även det av skiffer. 1831 hade sakristian liksom tornet, och troligen även långhuset, ett tak av furuspån. Under restaureringen 1910-12 lades ett nytt tak av furuspån på sakristian. På taket finns en putsad skorsten och längs takfoten finns på samtliga sidor en hängränna.

Kyrkan omges av kyrkogården i alla väderstreck. Den äldre kyrkogården närmast kyrkan omges av ett vitt trästaket med murade staketstolpar vilka kröns av ett plåttak med gulmålad kula. Staketet täcks av plåt. Väster om den äldre kyrkogården ligger den nya kyrkogården med gravar från 1910-1970-talet. Den nyare kyrkogården har successivt utvidgats. Den omgärdas åt öster och väster av ett smidesstaket och ansluter väl till trästaketet. Mot norr finns endast en avgränsning av den nya kyrkogården genom ett dike. Samtliga gångar runt kyrkan och på kyrkogården är grusbelagda. I sydväst ligger en parkliknande anläggning med gräsmatta samt bro över en mindre bäck. Det finns ingen gravsättning i öster då staketet går strax intill sakristian. Portal och staketstolpar putsades om 1995. Stegporten i väster från 1845 med girlang och förgylld strålsol av plåt leder in till kyrkogården och fram till kyrkan. Gravkapellet byggdes 1955 i en klassicerande stil med en souterrängvåning. Arkitekt var troligen Karl Martin Westerberg som var arkitekt för den omfattande restaureringen av kyrkan 1954-56. Den har ett högt och brant tak täckt av skiffer och en väggpanel lika kyrkan, både till utförande samt färgsättning. Invändigt utfördes altaruppsats och sniderier av Adolf Söderin från Revsund som även tillverkat kopian av nummertavlan inne i kyrkan.

Den äldsta delen av begravningsplatsen (gravkvarter A) omgärdas av en putsad mur med stolpar och en stigport med inskription från 1845. De yngre delarna av begravningsplatsen (gravkvarter B-D, U) omgärdas av gjutjärnsstaket respektive häckar/träd.

Den äldsta delen av begravningplatsen (Gravkvarter A) består dels av en gravram med familjegravar och gravvårdar från 1880-1950-talet, dels av två gravområden med allmängravar och gravvårdar från 1870-1910-talet. Den yngre delen av begravningsplatsen (Gravkvarter B) består av dels en gravram och fyra gravområden med familjegravar och gravvårdar från 192060-talet, dels två gravområden med allmängravar från 191060-talet. De yngsta delarna av begravningsplatsen (Gravkvarter C, D och U) består av gravvårdar från 1970-2000-talet.

Växtligheten består av björkar i form av trädkrans och solitärer samt av häckar.

HISTORIK FRÅN PROJEKTET SOCKENKYRKORNA. KULTURARV OCH BEBYGGELSEHISTORIA -

FÖRSAMLING 1995 - BODSJÖ

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 334, 1900: 1167, 1995: 488

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger på en platå ovanför den smala del av Bodsjön som där heter Flatnorsundet, utan direkt kontakt med jordbruksbebyggelse. Kyrkplatsen med kyrka och sockenstuga omges av ett stycke hävdad mark. Kyrkan bildar tillsammans med omkringliggande byggnader, bl.a. det kulturhistoriskt märkliga s.k. Boddas bönhus daterat till slutet av 1200-talet, en väl sammanhållen miljö.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: En sannolikt medeltida träkyrka revs i samband med att den nuvarande kyrkan uppfördes på samma plats. Syneprotokoll och arkivhandlingar från 1755-56 samt Abraham Hülphers beskrivning från 1776 innehåller uppgifter om kyrkan. Enligt dessa var den av trä och av hög ålder samt ca 7 meter bred och ca 7,5 meter lång. Den var inte timrad utan bestod av tunna träplankor med syllar och remstycken samt stolpar i hörnen och mitt på väggarna. Hülphers tolkade en inskrift över dörren som årtalet 1469 och uppgav att kyrkan blivit "i senare tider tillökad med litet smalt kor och sakristia, samt utan till spånslagen, är ock inuti målad". En ålderdomlig träbyggnad, enligt tradition gamla kyrkans sakristia, fanns kvar i socknen ännu i början av 1900-talet. Delar av denna har tolkats som takåsar, syllar och förmodade hörnstolpar från den rivna kyrkan.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den befintliga träkyrkan uppfördes 1794-96 av Pål Pehrsson i Stugun och består av rektangulärt timrat långhus med rakslutet korparti i öster, utbyggd sakristia i öster och västtorn i stolpkonstruktion.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkans panelade ytterväggar är målade i gult med vita omfattningar och knutar. Fönstren har tredingsformade krön. Långhus och sakristia täcks av sadeltak. Tornet kröns av lanterninhuv med karnissvängda takfall. Ingång i väster.Kyrkorummet täcks av ett spegelvalv. Innerväggarna är klädda med liggande panel i inramade fält. Altaruppsatsen är utförd av Jonas Edler 1806, altartavlan av Gottfrid Kallstenius 1912. Östväggens inramande blå draperimålning är utförd på lärft 1815-17 av Bertil Andersson. Predikstolen är utförd 1805 av Jonas Edler. Läktaren tillkom tidigast 1831, senast 1894. Orgelfasaden byggdes 1911. Kyrkan restaurerades 1910-12 efter ritningar av arkitekten Carl Alfred Danielsson-Bååk varvid kyrkorummets färgsättning ändrades och predikstolen byttes ut. 1954-56 restaurerades kyrkan efter ritningar av arkitekten Karl Martin Westerberg. Den äldre predikstolen återinsattes och färgsättningen ändrades åter.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.

HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - Bodsjö kyrka , mycket vackert belägen vid Bodsjön, i utkanten av byn, uppfördes 1794-1796 av Pål Pehrsson från Stugun, som ersättning för en äldre spånklädd träkyrka från 1400-1500-talet, på den äldre kyrkplatsen. I sakristian finns uppsatt Pål Pehrssons egenhändigt skrivna kvitto på det förskott han fått den 26 januari å "Trettio Riksdaler" och hans namnteckning "Påhl Pährson i Stugun". Kyrkan bär hans kännemärken, bl.a. ingångsdörrens uppgående sol på innersidans övre speglar. Inredningen samt lanterninen främst snickrad av dragonen Per Snäll (Snell) från Anviken. Kyrkan ligger med sakristian dikt intill nordsidans kyrkogårdsstaket, såsom det ofta är brukligt i Jämtland och Härjedalen för 1700-talets småkyrkor. En vacker stegport från 1845 med grön trägirlang och förgylld strålsol av plåt i valvet leder in till kyrkogården.

PLAN OCH MATERIAL - Rektangulärt kyrkorum med kor och vidbyggd sakristia i öster samt torn i väster. Huvudingång i väster genom torn. Separat senare upptagen ingång till sakristian från söder.
Materialet timmer. Tornet uppfört med stolpkonstruktion samt liggande plank. Fasaderna och tornet klädda med bred stående panel som vilar på liggande panelpartier utav ca 1 m:s höjd. Exteriören svagt gulfärgad med vita omfattningar och knutar. Stenklädd sockel, högre i öster. Takmaterial skiffer, ursprungligen spån.

EXTERIÖR - Exteriören avviker från befintliga ritningar, återgår närmast till det av Pehrsson upprättade förslaget till Klövsjö kyrka. Olof Tempelmans något ovanliga förslag beträffande tornutformningen följdes ej. Kyrkan byggdes med tresidigt avslutade fönster, ett högre tak och en lägre sakristia vilket ÖIÄ ej avsett. Tornet uppvisar rokokodrag. Urtavlorna som finns på två av tornets sidor är tillkomna senare. Förutom utbyte av takmaterial är kyrkan troligen oförändrad sedan byggnadstiden med sannolikt ursprungliga fönster.

INTERIÖR - Väggarna klädda med liggande panel i inramade fält. Spegelvalv, sidorna avdelade med tvärgående band. Altarväggen har en blå draperimålning, som hålls upp på sidorna och upptill av putti. Draperimålningen utförd 1815-17 på lärft av Bertil (Berthel) Andersson. Altartavlan, inom en av Jonas Edler 1806 snidad uppbyggnad, föreställer "Kristus uppväcker änkans son i Nain" utförd 1912 av Gottfrid Kallstenius. Ursprungligen ett gulmålat kors med törnekrans. Predikstolen med målade scener tillverkad av Jonas Edler 1805. Ingång till sakristian bakom altaruppställningen.
Bänkinredningen sannolikt ursprunglig men troligen moderniserad. Läktare bör ha tillkommit någon gång mellan 1831-1894. Läktarbarriären är tillbyggd 1954-56 med ett rundat mittparti och samtidigt tillkom nya läktarkolonner. Orgeln med fasad byggd 1911.

Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860, Del 4 Härjedalen, Jämtland, Medelpad och Ångermanland. 1997

HISTORIK FRÅN PROJEKTET SOCKENKYRKORNA. KULTURARV OCH BEBYGGELSEHISTORIA -

FÖRSAMLING 1995 - BODSJÖ

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 334, 1900: 1167, 1995: 488

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger på en platå ovanför den smala del av Bodsjön som där heter Flatnorsundet, utan direkt kontakt med jordbruksbebyggelse. Kyrkplatsen med kyrka och sockenstuga omges av ett stycke hävdad mark. Kyrkan bildar tillsammans med omkringliggande byggnader, bl.a. det kulturhistoriskt märkliga s.k. Boddas bönhus daterat till slutet av 1200-talet, en väl sammanhållen miljö.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: En sannolikt medeltida träkyrka revs i samband med att den nuvarande kyrkan uppfördes på samma plats. Syneprotokoll och arkivhandlingar från 1755-56 samt Abraham Hülphers beskrivning från 1776 innehåller uppgifter om kyrkan. Enligt dessa var den av trä och av hög ålder samt ca 7 meter bred och ca 7,5 meter lång. Den var inte timrad utan bestod av tunna träplankor med syllar och remstycken samt stolpar i hörnen och mitt på väggarna. Hülphers tolkade en inskrift över dörren som årtalet 1469 och uppgav att kyrkan blivit "i senare tider tillökad med litet smalt kor och sakristia, samt utan till spånslagen, är ock inuti målad". En ålderdomlig träbyggnad, enligt tradition gamla kyrkans sakristia, fanns kvar i socknen ännu i början av 1900-talet. Delar av denna har tolkats som takåsar, syllar och förmodade hörnstolpar från den rivna kyrkan.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den befintliga träkyrkan uppfördes 1794-96 av Pål Pehrsson i Stugun och består av rektangulärt timrat långhus med rakslutet korparti i öster, utbyggd sakristia i öster och västtorn i stolpkonstruktion.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkans panelade ytterväggar är målade i gult med vita omfattningar och knutar. Fönstren har tredingsformade krön. Långhus och sakristia täcks av sadeltak. Tornet kröns av lanterninhuv med karnissvängda takfall. Ingång i väster.Kyrkorummet täcks av ett spegelvalv. Innerväggarna är klädda med liggande panel i inramade fält. Altaruppsatsen är utförd av Jonas Edler 1806, altartavlan av Gottfrid Kallstenius 1912. Östväggens inramande blå draperimålning är utförd på lärft 1815-17 av Bertil Andersson. Predikstolen är utförd 1805 av Jonas Edler. Läktaren tillkom tidigast 1831, senast 1894. Orgelfasaden byggdes 1911. Kyrkan restaurerades 1910-12 efter ritningar av arkitekten Carl Alfred Danielsson-Bååk varvid kyrkorummets färgsättning ändrades och predikstolen byttes ut. 1954-56 restaurerades kyrkan efter ritningar av arkitekten Karl Martin Westerberg. Den äldre predikstolen återinsattes och färgsättningen ändrades åter.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.

HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - Bodsjö kyrka , mycket vackert belägen vid Bodsjön, i utkanten av byn, uppfördes 1794-1796 av Pål Pehrsson från Stugun, som ersättning för en äldre spånklädd träkyrka från 1400-1500-talet, på den äldre kyrkplatsen. I sakristian finns uppsatt Pål Pehrssons egenhändigt skrivna kvitto på det förskott han fått den 26 januari å "Trettio Riksdaler" och hans namnteckning "Påhl Pährson i Stugun". Kyrkan bär hans kännemärken, bl.a. ingångsdörrens uppgående sol på innersidans övre speglar. Inredningen samt lanterninen främst snickrad av dragonen Per Snäll (Snell) från Anviken. Kyrkan ligger med sakristian dikt intill nordsidans kyrkogårdsstaket, såsom det ofta är brukligt i Jämtland och Härjedalen för 1700-talets småkyrkor. En vacker stegport från 1845 med grön trägirlang och förgylld strålsol av plåt i valvet leder in till kyrkogården.

PLAN OCH MATERIAL - Rektangulärt kyrkorum med kor och vidbyggd sakristia i öster samt torn i väster. Huvudingång i väster genom torn. Separat senare upptagen ingång till sakristian från söder.
Materialet timmer. Tornet uppfört med stolpkonstruktion samt liggande plank. Fasaderna och tornet klädda med bred stående panel som vilar på liggande panelpartier utav ca 1 m:s höjd. Exteriören svagt gulfärgad med vita omfattningar och knutar. Stenklädd sockel, högre i öster. Takmaterial skiffer, ursprungligen spån.

EXTERIÖR - Exteriören avviker från befintliga ritningar, återgår närmast till det av Pehrsson upprättade förslaget till Klövsjö kyrka. Olof Tempelmans något ovanliga förslag beträffande tornutformningen följdes ej. Kyrkan byggdes med tresidigt avslutade fönster, ett högre tak och en lägre sakristia vilket ÖIÄ ej avsett. Tornet uppvisar rokokodrag. Urtavlorna som finns på två av tornets sidor är tillkomna senare. Förutom utbyte av takmaterial är kyrkan troligen oförändrad sedan byggnadstiden med sannolikt ursprungliga fönster.

INTERIÖR - Väggarna klädda med liggande panel i inramade fält. Spegelvalv, sidorna avdelade med tvärgående band. Altarväggen har en blå draperimålning, som hålls upp på sidorna och upptill av putti. Draperimålningen utförd 1815-17 på lärft av Bertil (Berthel) Andersson. Altartavlan, inom en av Jonas Edler 1806 snidad uppbyggnad, föreställer "Kristus uppväcker änkans son i Nain" utförd 1912 av Gottfrid Kallstenius. Ursprungligen ett gulmålat kors med törnekrans. Predikstolen med målade scener tillverkad av Jonas Edler 1805. Ingång till sakristian bakom altaruppställningen.
Bänkinredningen sannolikt ursprunglig men troligen moderniserad. Läktare bör ha tillkommit någon gång mellan 1831-1894. Läktarbarriären är tillbyggd 1954-56 med ett rundat mittparti och samtidigt tillkom nya läktarkolonner. Orgeln med fasad byggd 1911.

Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860, Del 4 Härjedalen, Jämtland, Medelpad och Ångermanland. 1997

Kyrkogårdens historik:
Bodsjö kyrka byggdes 1794 - 1796. Byggmästare var Pål Pehrsson. Kyrkogården är troligtvis samtida.
Den äldre kyrkogården närmast kyrkan omges av ett vitt trästaket med murade staketstolpar vilka kröns av ett plåttak med gulmålad kula. Staketet täcks av plåt. Väster om den äldre kyrkogården ligger den nya kyrkogården med gravar från 1910-1970-talet. Den nyare kyrkogården har successivt utvidgats.
Portal och staketstolpar putsades om 1995. Stegporten i väster från 1845 med girlang och förgylld strålsol av plåt leder in till kyrkogården och fram till kyrkan. Gravkapellet byggdes 1955 i en klassicerande stil med en souterrängvåning. Arkitekt var troligen Karl Martin Westerberg som var arkitekt för den omfattande restaureringen av kyrkan 1954-56. Den har ett högt och brant tak täckt av skiffer och en väggpanel lika kyrkan, både till utförande samt färgsättning. Invändigt utfördes altaruppsats och sniderier av Adolf Söderin från Revsund som även tillverkat kopian av nummertavlan inne i kyrkan.