KYRKOMILJÖN
Offerdals kyrka ligger med Hällsjön i söder och samhället Ede i norr. Hembygdsgården ligger väster om kyrkan och prästgården i öster. I norr ligger en asfalterad parkering omgiven av stora gräsytor. Tidigare stod två längor med kyrkstallar utmed vägen fram till kyrkan.
KYRKOANLÄGGNINGEN
Kyrkogården avgränsas mot norr av kyrkobyggnaden och en mur av skiffer, troligen uppförd 1959, som ligger an mot nordvästra hörnet av långhuset och som fortsätter på andra sidan sakristian. Gravvårdar omger kyrkan i alla väderstreck utom i norr. Runt kyrkan ligger grusgångar. I öster finns äldre gravvårdar, samt en gravkammare med en bakomliggande tät granhäck. Gravkammaren tillhör Burmanska familjen. Den murade byggnaden är kvadratisk till formen och krönt av ett tälttak klätt med kopparplåt. Sockeln är av sten och fasaden är putsad. Putsen restaurerades 2002. Entrédörren är låg och bred av breda fasade brädor och indragen i en rundbågig omfattning. Bredvid gravkammaren, åt söder, står en samling äldre kors och gravstenar. Söder om kyrkobyggnaden sluttar marken något och här finns den största ansamlingen med gravar, vilka är uppdelade i större kvarter av täta häckar. Många av gravarna närmast kyrkan är från 1800-talet och här finns både järnkors och gravstenar. Vissa av gravvårdarna i sten är höga och pampiga. Kyrkogården har förlängts västerut. I söder, axialt mot kyrkan, ligger gravkapellet. Det är en vitmålad träbyggnad med liggande och avfasad panelen på en cementerad stensockel, troligen från 1800-talet. Den täcks av ett flackt tälttak i kopparplåt som kröns av ett kors. Gravkapellet har markerade hörn, dekorativa taktassar, breda dekorativa fönsterfoder samt över entrén en fronton och uppdraget takparti. Framför den vitmålade pardörren ligger en ramp av betong.
Den nuvarande kyrkan i Offerdal uppfördes under senare delen av 1760- talet. Arbetet leddes av byggmästare Per Olofsson i Dillne. Denna kyrka ersatte en tidigare medeltida kyrka, kanske från 1100-talet. Medeltida murverk finns bevarat i den sydvästra långhusmuren. Medeltidskyrkan hade långhus med rakslutet kor och en eventuell absid i öster. Den gamla kyrkan användes fram till 1766 och i samband med bygget av den nya kyrkan revs stora delar av den gamla kyrkan. Vid en restaurering som utfördes 1904 upptäcktes kalkmålningar från sent 1400-tal eller tidigt 1500-tal på sydvästra muren. Vid 1933 års restaurering togs dessa fram. Sedan 1760-talet har kyrkobyggnadens exteriör förändrats genom att ett torn tillbyggdes i väster 1813-14. Sakristian norr om koret påbyggdes 1833. Det brutna valmade taket över långhuset byggdes omkring 1904 om till ett sadeltak.
Offerdals kyrka har ett rektangulärt långhus med kor i öster i samma bredd som långhuset, en påbyggd sakristia i nordöst och torn i väster. Stommen är murad av natursten. Sockeln av skiffer är synlig medan den övriga fasaden är putsad. Gavelröstena är timrade och reverterade. Samtliga tak täcks av falsad kopparplåt. Längs långsidorna finns hängrännor och stuprör i koppar. Tornets lanternin är av trä. 1932-33 restaurerades kyrkan efter förslag av arkitekt Kurt von Schmalensee. Förutom allmänt underhåll såsom kalkavfärgning och målning gjordes vissa ombyggnader i vapenhuset. Stensockeln var frilagd men putsades vid denna upprustning. 1964 utfördes en utvändig restaurering, då fasaderna putsades om med ett svagt KC-bruk och avfärgades med Hälsingborgskalk. Socklarna putsades och målningsbehandlades med en asfaltemulsion. 1990-1991 lades ny skivfalsad kopparplåt på långhus och sakristia. Exteriören restaurerades senast 2002.
På långhusets södra fasad sitter fyra fönster och tre på norra sidan. Fönstren är höga med en rundbågig avslutning och något indragna i fasaden. Fönstren har elva lufter med två mittposter och är målade i en vit kulör. De målades troligen om 1982, med undantag av lanterninens fönster vilka åtgärdades 2002. Solbänkarna av skiffer har 2002 kompletterats med plåt på sidorna. Vapenhuset i tornet har två fönster åt söder respektive norr.
Tornet är väl dimensionerat för 1760-talets långhus. Arkitekt till tornet var Axel Almfelt och byggmästare Johan Christoffer Loëll. Det är ett kraftigt torn med en tornhuv med urtavlor, krönt av en lanternin med spira och förgylld korsglob. Huvens karnischsvängda tak är klätt med skivfalsad kopparplåt lika lanterninen. Den profilerade takfoten är av trä. Lanterninen är kvadratisk och byggd av trä. Den har listverk ovan de fyra pilastrarna i hörnen. I de rundbågiga öppningarna sitter spröjsade vitmålade fönster. Tornets och lanterninens tak byggdes om 1862-70. 1952-53 lades taken om och under senaste restaureringen 2002 lagades taken.
Den västra portalen i tornet är indragen i en rundbågig nisch med ett överliggande lunettfönster med solstrålsliknande spröjs. Portens pardörr är från 1933 och klädd med kopparplåt med tre speglar i varje dörrblad. Den tresidiga trappan av betong är belagd med skifferplattor. På norra sidan av trappan ligger en handikappramp an mot trappan och på trappan södra sida står en lyktstolpe. Porten på södra långhusfasaden är även den indragen i en rundbågig nisch. Porten är raksidig och fick 1933 nya kopparklädda portar. Över porten, i den rundbågiga putsade nischen, hänger en lykta krönt av ett kors. Den tvåsidiga trappan framför södra entrén är hög och byggd i en träkonstruktion ståendes på betongplintar och målad i en grå kulör med ett räcke av gjutjärn. Trappan byggdes 1994 och ersatte en tidigare stentrappa.
Sakristian har ett sadeltak med skorsten. Gavelpartiet omges av ett kraftigt profilerat listverk. Entrén till sakristian i norr är infattad i en hög rundbågig nisch. En betongtrappa klädd med skiffer i två steg och ett vilplan leder upp till en rakt avslutad enkeldörr. Ett räcke av trä och metall sitter på var sida av trappan. Entrédörren är klädd med liggande spontade brädor vilken är målad i en brun kulör liksom karmen. Bredvid entrén står en låg lyktstolpe som också finns på andra delar av kyrkogården. Sakristians enda fönster, i öster, är lägre placerat än övriga fönster på kyrkan. Fönstret är utöver det lika långhusets fönster.